Välfärd eller välgörenhet?

Funktionshinderorganisationernas betydelse för jämlikhet och delaktighet i samhället kan knappast överskattas. Till de delar som organisationerna erhåller offentliga bidrag bör all verksamhet vara transparent och mätbar.

I dag anknyter sig intressebevakning, rådgivning och information i högsta grad till lagstiftning och lagstiftande arbete. I praktiken kan också all annan mätbar verksamhet vars resultat och effekter har godkänts av en myndighet jämföras med utlokalisering av tjänstemannaarbete åt professionella. Så långt fungerar funktionshinderorganisationerna som myndigheternas förlängda arm.

Problemet uppstår först när myndigheterna förutsätter att också all sådan traditionell verksamhet som förr redovisades med hjälp av en beskrivning skall vara mätbar. Detta trots att alla människor som har erfarenhet av en social gemenskap upplever poängsättning av medmänsklighet som ett intrång på den personliga integriteten. Ifall små organisationer, där föräldrar fortfarande samarbetar kring målsättningar som stöder deras funktionsnedsatta barn eller funktionsnedsatta som arrangerar verksamheter för varandra, skall kunna fungera utan välgörenhet förutsätts det ett helt nytt småskaligt offentligt bidragssystem.

Ulf Gustafsson, verksamhetsledare, FMA – Funktionsrätt med ansvar rf är en funktionsrättsorganisation för svenskspråkiga personer med neurologiska funktionsnedsättningar

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skall man beakta FN:s hållbarhetsmål när man väljer utbildning?

Mer läsning