Val i gång i Turkiet – den mobiliserade oppositionen blir en utmaning för Erdogan

Bild: Lehtikuva/AFP/Aris Messinis

Valet är i gång i Turkiet och de runt 56 miljoner människor som har registrerat sig för att rösta i president- och parlamentsvalet har sedan valet inleddes klockan åtta finsk tid under dagen strömmat till vallokalerna runtom i landet.

Vallokalerna har nu stängt i Turkiet. Ett preliminärt resultat väntas om några timmar.

Omkring 56 miljoner människor har registrerat sig för att rösta i president- och parlamentsvalet.

– Fler och fler strömmar till lokalerna, det börjar bildas köer nu. Överlag är det god stämning, väljarna väntar tålmodigt, sade den svenska valobservatören Margareta Cederfelt (M) till TT på telefon från en vallokal i Istanbul tidigare under dagen.

Fakta

Turkiets nya författning

I april 2017 genomfördes en folkomröstning om en ny författning i Turkiet. Folkomröstningen resulterade – med ytterst knapp majoritet – i att presidentämbetet får utökad makt.

Bland annat får presidenten starkare befogenheter att personligen utse ministrar samt en eller flera vicepresidenter. Rollen som premiärminister, som i dag hålls av Binari Yildirim, upphör även att existera efter söndagens presidentval.

Presidenten och parlamentet får nu möjlighet att välja fyra medlemmar till HSYK, ett råd av domare och åklagare som spelar en nyckelroll i att tillsätta juridisk personal i landet.

Parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars minskas bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.

Enligt den nya författningen kan undantagstillstånd införas i landet vid "uppror mot hemlandet" eller "våldshandlingar som hotar att dela landet". Det initiala undantagstillståndet införs i sex månader, till skillnad från tre månader i dag, och kan sedan förlängas av presidenten med fyra månader åt gången.

Antalet ledamöter i parlamentet höjs från 550 till 600, och minimiåldern för ledamöter sänks från 25 till 18. Parlamentsval kommer att hållas vart femte år i stället för vart fjärde, och på samma dag som presidentvalet.

Med den nya författningen kan presidenten fortsatt maximalt sitta två mandatperioder om fem år vardera – med den nya författningen nollställs dock mandattiden, vilket ger Erdogan möjlighet att sitta fram till år 2028.

Källa: AFP

Enligt Cederfelt är det en ändring i röstningssystemet gör att processen blir tidskrävande och innebär att långa köer bildas utanför vallokalerna.

– Väljarna identifierar sig, lägger ifrån sig sin telefon, får valmaterialet, röstar och kommer ut – och då får de köa igen för att ge sin signatur. Normalt har man ju en kö där man identifierar sig, signerar och sedan röstar, men denna gång är det ändrat. Detta gör det svårt för valförrättarna att hålla koll på vem som signerat och inte, och det gör att de släpper in ganska få åt gången, sade hon.

Vallokalerna stängde klockan 17 finsk tid. Ett preliminärt resultat väntas tidigt på kvällen.

Muharrem Ince, den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogans främste motkandidat, säger att han inte tvivlar på att resultatet kommer att bli "mycket bra". Han uppmanar också medborgarna att skydda valurnorna för att förhindra eventuellt fusk, rapporterar Reuters.

Utökad presidentmakt

Enligt Margareta Cederfelt är omvärldens intresse för valet stort – organisationer från hela världen, bland annat Kina, Indien och Kirgizistan, finns på plats. Att det politiska klimatet skiljer sig från Sverige märks inte minst på att de politiska partierna har observatörer inuti vallokalerna, och på polisen som patrullerar utanför.

Meningen var att valet skulle hållas i november 2019, men det tidigarelades av Erdogan. Hans argument var att den utökade makt presidentämbetet får i och med valet ger honom möjlighet att snabbare tackla landets växande ekonomiska problem.

Om ingen kandidat får över 50 procents stöd går valet vidare till en andra omgång i juli, då de två kandidater som fått flest röster ställs mot vandra.

Oppositionen mobiliseras

Trots Erdogans dominans i medierna har oppositionen mobiliserat sig i större utsträckning än väntat under Muharrem Ince, som kandiderar för Republikanska folkpartiet (CHP).

Ince, som lovar att vända vad han och den övriga oppositionen ser som Turkiets auktoritära utveckling om han blir vald, samlade minst en miljon anhängare under ett massmöte i Istanbul på lördagen.

– Om Erdogan vinner kommer era telefoner att fortsätta avlyssnas, och rädslan kommer att fortsätta härska. Om jag vinner kommer domstolarna att bli självständiga, sade Ince, som även lovade att lyfta landets undantagstillstånd inom 48 timmar om han väljs.

Fakta

Valet i Turkiet

Om ingen presidentkandidat får över 50 procent av rösterna i dagens president- och parlamentsval i Turkiet är så går de två med flest röster vidare till en andra omgång.

Sammantaget finns sex presidentkandidater: Recep Tayyip Erdogan, Muharrem Ince, Meral Aksener, Selahattin Demirtas, Temel Karamollaoglu och Dogu Perincek.

Opinionsmätningar tyder på att president Recep Tayyip Erdogan kommer att bli omvald, men troligtvis efter en andra valomgång i juli. Vanligtvis brukar Erdogan kunna använda ekonomin som politiskt slagträ för att vinna röster. Men inflationen har stigit kraftigt och liran har förlorat omkring 20 procent i värde mot dollarn i år.

I april förra året fick Erdogan genom en folkomröstning igenom en grundlagsändring som kraftigt ökar presidentens makt. Dessa ändringar kommer att träda i kraft efter valet.

I parlamentsvalet har både regeringen och oppositionen bildat koalitioner som man hoppas ska leda till en majoritet.

Internationell kritik

Den president som går segrande ur striden blir den förste att åtnjuta den utökade makt som tillfördes presidentämbetet efter en kritiserad omröstning i fjol – en reform som enligt kritiker urholkar demokratin och rättsväsendets oberoende och för Turkiet närmare enmansvälde.

Erdogans Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) har suttit vid makten sedan 2002. Det konservativa islamistiska partiet har varit föremål för häftig internationell kritik men också åtnjutit starkt inhemskt stöd.

Undantagstillstånd har rått i landet sedan ett kuppförsök i juli 2016. Erdogan anklagar predikanten Fethullah Gülen, som lever i exil i USA, och hans anhängare för att ha legat bakom kuppförsöket.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning