Våldet hänger över burkinskt val

Burkina Fasos president Roch Kaboré hoppas bli omvald i söndagens val, men de senaste årens brutala våldsspiral i landet lägger en tung skugga på hans mandatperiod. Här framträder han inför anhängare i landets näst största stad Bobo-Dioulasso. Bild: Sam Mednick/TT-AP

När Burkina Faso går till val ser den sittande presidenten ut att gå mot en ganska säker seger.Osäkerheten ligger i det jihadistiska hot som hänger tungt över landet – med dödliga dåd nästan varje dag. Valets utmanare vill byta väg och försöka tala med terroristerna.

Den burkinske presidenten Roch Kaboré vann valet 2015 redan i den första omgången, då fler än hälften av burkinierna fäst stora förhoppningar om förändring vid honom.

Fem år senare har den framåtandan i det närmaste kvävts i sin linda av en våldsam spiral där Kaborés regering tappat kontrollen över stora delar av landet. Bara i år har fler än 2 000 människor mist livet i våldsdåd som syftar till att undergräva statsapparaten. En miljon har drivits på flykt.

Frågan inför presidentvalet är därför om den sittande presidenten inger hopp om att vända trenden.

Presidentkandidaten Eddie Komboigo. Bild: Sam Mednick/TT-AP

Många motståndare

I praktiska termer är det mycket som talar för Roch Kaboré. Det finns tolv motkandidater där ingen har samlat mycket större stöd än någon annan. Och presidentvalet liknar Frankrikes, med två omgångar där man kan vinna med majoritet i första rundan eller i en avgörande tvekamp i den andra.

Nästan alla oppositionella kandidater är dock överens om att Kaboré har misslyckats med att bemöta det jihadistiska upproret.

Eddie Komboigo ställer upp för den hårdföre ex-ledaren Blaise Compoarés parti. Compoaré avsattes i ett folkligt uppror 2014, efter 27 år vid makten, och befinner sig i dag i exil. Vid ett kampanjframträdande i huvudstaden Ouagadougou på fredagen sade Komboigo att han som president skulle välkomna Compaoré hem med hyllningar.

En annan kandidat, Zéphirin Diabré, har redan anklagat den sittande presidenten för ett storskaligt valfusk. Diabré arrangerade en presskonferens på lördagen där han hävdade att regeringspartiet betalar kvinnor på marknader för att de ska lämna över sina röstkort.

Tusentals människor har fallit offer för de senaste årens våldsspiral i Burkina Faso. Här står en soldat vakt utanför ett hotell i huvudstaden Ouagadougou i januari 2016, efter en terrorattack där 32 personer dödades. Arkivbild. Bild: Sunday Alamba/TT-AP

Många missar valet

Omkring sju procent av Burkina Fasos befolkning kommer inte få möjlighet att rösta i presidentvalet, då de bor i konfliktdrabbade områden. Valmyndigheten har beslutat att hålla vallokaler stängda i flera hundra byar.

Detta bedöms främst ligga Roch Kaboré i fatet, då han väntas samla flest röster på landsbygden.

I Ouagadougou finns tusentals människor som flytt våld i andra delar av landet och som lever under knapra förhållanden. Många bland dem har flytt utan identitetshandlingar, eller för den delen röstkort.

73-åriga Yompoco Ilboudo säger till Reuters att hon tvingades lämna sitt hem i Soum-provinsen i norr förra året, när beväpnade män attackerade hennes by. Hon fick dock med sig sina handlingar på en femdagarsvandring till närmaste by. De tänker hon använda för att rösta på söndagen.

– Jag vill att det här landet ska komma till rätta med sig självt, säger hon.

Ett stort antal soldater har utkommenderats i landet för att skydda förfarandet på valdagen.

IS-gren som hotar

Bakom våldsamheterna ligger främst jihadistiska grupper som associerar sig med terrorgruppen IS västafrikanska gren och al-Qaida. De underblåser i sin tur etniskt grundade konflikter i landet och har bland annat rekryterat många människor från fulanifolket.

Den illa rustade burkinska armén har lidit mängder av nederlag, även om motsatsen ofta hävdats från officiellt håll. Den har också anklagats för attackera och döda civila.

Att möta våldet med våld kan inte vara den enda lösningen, tycker president Kaborés valmotståndare.

– Endast militära handlingar har aldrig lyckats besegra terrorism i någon del av världen, säger Zéphirin Diabré enligt AFP.

Den inflytelserika tidigare kolonialmakten Frankrikes president Emmanuel Macron är av en annan åsikt. Han försvarar den omfattande militära insats som Frankrike bedriver i Västafrika och utesluter dialog med motståndare som "fortsätter döda civila och soldater, inklusive våra soldater".

– Man talar inte med terroristerna. Man bekämpar dem, sade Macron i en intervju med veckotidningen Jeune Afrique i veckan.

Anhängare till Burkina Fasos sittande president Roch Kaboré, i Bobo-Dioulasso i torsdags. Bild: Sam Mednick/TT-AP

Burkina Faso ligger mitt i Västafrika, har drygt 20 miljoner invånare och huvudstaden heter Ouagadougou.

Landet saknar kust, men har gräns mot sex länder: Mali, Niger, Benin, Togo, Ghana och Elfenbenskusten.

Roch Marc Christian Kaboré är president sedan valet 2015. Dessförinnan styrdes landet med järnhand i 27 års tid av Blaise Compaoré. Han störtades från presidentposten i en revolt 2014.

År 1960 blev det som då var den franska kolonin Övre Volta självständigt under namnet Burkina Faso. Namnet är sammansatt av ord på två inhemska språk, mòoré och dioula, och betydelsen är ungefär att det är de ärliga eller rakryggade männens land.

Det finns omkring 60 olika folkgrupper i Burkina Faso och det talas omkring 70 olika språk. Franska är det officiella.

Islam är den största religionen, men det finns också en stor andel kristna. Det finns och har historiskt funnits en stor tolerans mellan religionerna i landet, men det jihadistiska våldet har ökat spänningarna, till exempel då muslimska grupper som fulanifolket i norr anklagas för att stå på extremisternas sida.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Black Friday 2020 – erbjudanden hos Preeco.fi

Mer läsning