Välartikulerad Aarnio pekade ut Aapio, Lardot och Paatero – men inte Riikonen

Bild: Niklas Tallqvist

Jari Aarnio förnekar att han brutit mot reglerna som gäller polisens användning av informatörer. Orsaken att han raderade informatörsregistret var att informatörerna drog tillbaka sitt samtycke.

Helsingfors narkotikapolis ex-chef Jari Aarnio fick svara på åklagarens frågor i Helsingfors tingsrätt på tisdagen. Aarnio står åtalad för tjänstebrott i samband med tjänstebrottsrättegången mot polisledningen.

– När narkotikaenheten grundades valde man poliser som har goda kontakter med den undre världen. Information från informatörer är ett centralt verktyg för narkotikapolisen, säger Aarnio.

Resten av de åtalade i tjänstebrottshärvan är misstänkta för att ha struntat i övervakningen av narkotikaenheten i allmänhet och Aarnio i synnerhet. Aarnio däremot står åtalad för att ha slarvat med informatörsregistret och för att ha raderat registeranteckningarna i slutet av 2008. Enligt åklagaren ska polisen upprätthålla ett register över sina informatörer och hur de används.

Aarnio medgav att narkotikapolisen hade ett informatörsregister i början av 2000-talet och att Inrikesministeriets polisavdelning (numera Polisstyrelsen) visste om det. Orsaken att han raderade registret hade att göra med samtycke.

– För oss har det alltid varit klart att informatören måste ge sitt samtycke för att registreras, säger Aarnio.

När den första tjänstebrottsutredningen mot Aarnio kom i gång 2007 och saken kom upp i medierna blev narkotikapolisens informatörer rädda för att de skulle avslöjas och drog tillbaka sitt samtycke, varpå Aarnio raderade dem ur registret, uppger han.

Nästa år ville Centralkriminalpolisen skapa ett nationellt informatörsregister.

– För min och narkotikaenhetens del var det inget problem. Vi kan vara av vilken åsikt som helst, men om Polisstyrelsen vill ha ett dylikt register är det onödigt att klaga.

Det nationella registret blev ändå aldrig av. Enligt den tidigare polisöverdirektören Mikko Paatero var det för svårt att skapa både tekniskt och juridiskt.

Narkotikapolisen har anklagats för att se mellan fingrarna på sådana brott som begås av deras informatörer.

Jari Aarnio (till höger) har beskrivits som en välartikulerad man och det framgick även i rätten. Här tillsammans med Jukka Riikonen (med ryggen mot kameran), Riikonens rättsbiträde vice häradshövding Juha Sarkanen och sin försvarsadvokat Mikko Ruuttunen. Bild: Niklas Tallqvist

En vältalig man

Aarnio har beskrivits som en man som är väldigt bra på att prata och det hördes även i rätten. Aarnio talar klart och tydligt, ger gott om exempel och framstår som en person man gärna vill tro. Samtidigt har det sagts att han är fullständigt opålitlig.

Aarnio bestred påståendet att narkotikapolisens verksamhet inte övervakades.

– Inom Helsingforspolisen finns inte en enda enhet som har blivit lika väl övervakad som narkotikaenheten, säger Aarnio.

Enligt honom visste polisledningen mycket väl om att informatörerna ville ut ur registret och varför.

– Det här är inget som har hållits hemligt inom Polisstyrelsen, säger Aarnio.

– Helsingfors biträdande polischef (först Jari Liukku, sedan Lasse Aapio) ville ha direkt kontakt med den operativa verksamheten. Jag har alltid hållit dem uppdaterade om vad vi håller på med.

Aapio, Paatero, brottsbekämpningsenhetens dåvarande chef Robin Lardot och Helsingfors ex-polischef Jukka Riikonen har alla nekat till att de visste vad Aarnio sysslade med.

Aarnio däremot hävdade att förutom Aapio även Paatero och Lardot visste om narkotikapolisens verksamhet när det gäller användningen av informatörer. Riikonen sade han inget om.

Mordrättegång nästa?

Hittills har Aarnio dömts till tre år fängelse i hovrätten för Trevoc-härvan och tio år fängelse i tingsrätten för haschtunnorna. Haschtunnorna har nu behandlats i hovrätten och domen väntas i början av nästa år.

Dessutom misstänks Aarnio för delaktighet i mordet av svenska Volkan Ünsal i Helsingfors hösten 2003. Ünsal deltog i det så kallade Arlandarånet 2002. Mordmisstankarna framkom så sent som i somras.

Aarnio har genomgående bestridit alla åtal.

Tjänstebrottsrättegången

Tjänstebrottsrättegången mot polisledningen gäller Helsingfors narkotikapolis användning av informatörer åren 2008–2013. Flera poliser är misstänkta för att ha slarvat med övervakningen.

Bland de åtalade finns ex-polisöverdirektör Mikko Paatero, Centralkriminalpolisens chef Robin Lardot (vid tidpunkten chef för Polisstyrelsens brottsbekämpningsenhet), Helsingfors ex-polischef Jukka Riikonen, Helsingfors nuvarande polischef Lasse Aapio (vid tidpunkten biträdande polischef) och ex-chefen för Helsingforspolisens narkotikaenhet Jari Aarnio.

Rättegången började i augusti och pågår till april. Totalt har rätten reserverat över 60 behandlingsdagar.

Efter att förhören med de åtalade är över inleds vittnesförhören. Bland vittnena finns politiker som Päivi Räsänen och Kari Tolvanen, ex-narkotikapoliser som Mikael Runeberg och Kenneth Eriksson och en rad andra personer.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 5.11.2019 - 14.22

Mer läsning