Valanalys: "Det har lämnats en stor utrikespolitisk roll åt Niinistö"

Att Sauli Niinistö gick in för en valmansförening visade sig vara ett smart drag, säger Markku Jokisipilä, som leder centret för riksdagsforskning. – Om jag varit hans motkandidat skulle jag ha blivit hispig redan av mängden väljarkort han samlade i fjol.

– Det är historiskt med det första direkta folkval där det bara behövs en omgång. Det innebär att Niinistö har ett starkt stöd för det han bestämmer sig för att göra de följande sex åren, säger Markku Jokisipilä.

Att det blev så stod klart efter att förhandsrösterna kommit in. Man kan säga att valvakan tog slut snabbt – klockan var innan halv nio när tvåan, Pekka Haavisto, erkände att Niinistö ser ut att vinna i det första valet.

Sauli Niinistös försprång har byggts upp med en medvetenhet om att han är inte bara Samlingspartisters favorit, han verkar i opinionsmätningarna också ha varit den mest populära kandidaten bland traditionella SFP-, SDP- och Centerväljare.

Den största enskilda orsaken till de socialdemokratiska väljarnas fäbless är belåtenheten med Niinistös traditionella utrikes- och säkerhetspolitiska linje, som är mer avvaktande till Nato än Samlingspartiet som parti.

Det här konstaterade också SDP:s egen kandidat, Tuula Haatainen.

Jokisipilä ser ändå vänsterns sammanlagda resultat som anmärkningsvärt lågt med tanke på vilken partiprofil SDP haft förr.

– Utrikespolitiken var socialdemokraternas stora styrka förr.

"Det har lämnats en stor roll åt Niinistö"

– Tuula Haatainen har försökt utvidga presidentens roll på ett sätt som passar i på Tarja Halonens syn på världen, medan Niinistö byggt på en annan tradition av gamla säkerhetspolitiska teman – och dessa teman har varit dominerande under de senaste åren, säger Mikko Majander, som leder tankesmedjan Kalevi Sorsa-fonden.

Kombinationen av den traditionella säkerhetspolitiken, synliga världsledare och en Sauli Niinistö som intagit mittenfåran har tagit ut utmanarna.

I samma veva har Niinistö tillskrivits en roll som ser starkare ut trots att presidentens befogenheter är samma som förr – och det är inte enbart han som påverkat det, menar Majander.

– Våra senaste statsministrar har inte tagit en stor utrikespolitisk roll, och de har lämnat utrymme för Niinistö, säger Majander och tillägger att detta, i kombination med det inbitna suktandet efter en president som landsfader bland även Centerväljare, bidragit till fenomenet.

Niinistö: Försiktig har jag inte varit

Sauli Niinistö har under kampanjens gång utpekats som en försiktig kandidat – men han säger till HBL att han inte skriver under det, eller att han skulle ha lånat valteman av andra kandidater.

– Ta till exempel det jag sagt om samhällsfred. Jag har tagit upp det i de flesta nyårstal och det är inte ett nytt tema för mig, säger Niinistö.

– Jag har också tagit upp klimatfrågor med presidenterna Putin och Trump, och tycker att jag lyckades få positiva kommentarer av dem. Försiktig? Tja, det är inte så lätt att ta upp miljöfrågor med Trump, säger Niinistö.

En konstellation som uppmålats som en thriller redan före valkvällen är hur det går för Matti Vanhanen, Centerkandidaten, och Paavo Väyrynen, som tidigare varit Centerns kandidat men nu ställt upp för en valmansförening. Det talades om att det blir pinsamt för Centern om just Väyrynen går förbi Vanhanen.

En sådan dragkamp verkade inte finnas i de opinionsmätningar som Yle publicerat. De traditionella Centerväljarna står bakom Sauli Niinistö och delvis bakom Vanhanen. Mer relevant för Centerns bottennapp – det sämsta resultat Centern gjort – är därför om Vanhanen påverkats av att endast han representerat ett regeringsparti.

Markku Jokisipilä säger att Väyrynen nog varit ute efter att vinna över Centerväljare, och fiskat i dessa vatten.

– Han talade om ett högerkommando, om att dagens Centern skulle låta sig ledas av Samlingspartiet, och utmålade sig själv som den mer traditionella Alkio-kandidaten, säger Jokisipilä.

Statsminister och partiordförande Juha Sipilä (C) har sagt att det är partifältet som avgör om de vill att han ska fortsätta leda partiet. Under valkvällen framhävde han därför att presidentvalet är ett personval, inte ett partival.

Men samtidigt är det ofrånkomligt att det är så det analyseras, säger Jokisipilä.

Vanhanens dilemma är att han rör sig i samma traditionella fåra i den säkerhetspolitiska linjen som Sauli Niinistö. Centerväljarna har inte sett tillräcklig anledning att gunga båten för hans skull.

Populismen finns, men splittrades

Paavo Väyrynens medverkan i valet ser också ut att ha delat splittrat väljare mellan honom och Laura Huhtasaari. Splittringen döljer det faktum att en del av den vuxna befolkningen röstat antingen på populistkandidater eller inte röstat alls, säger Jutila.

– Det är inte en "skräll" som i riksdagsvalet 2011, men det finns fenomen i samhället som vi borde analysera, sade Karina Jutila, som leder tankesmedjan e2, till HBL före valet och påpekade att man ska fundera också på den mängd som låtit bli att rösta helt och hållet.

Valdeltagandet blev endast 69,9 procent.

Jokisipilä påpekar att Väyrynens och Huhtasaaris sammanlagda resultat ändå verkar bli efter det resultat som Sannfinländarna fick i förra riksdagsvalet.

– Det kom en radikal linje med i debatten, men det verkar vara en minoritet som stöder den.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33