Vägande skäl ändra lagen om mårdhundens status

Mårdhundsstammen har ökat dramatiskt i vårt land under de senaste årtiondena trots aktiva frivilliga insatser från jägarna.

Lagförslaget om ändringen av mårdhundens status har väckt en viss debatt i vårt land som delvis tycks basera sig på missförstånd och okunskap.

Som en del av EU:s 2020 Biodiversitetsstrategi trädde 2015 en reglering gällande invasiva främmande arter i kraft. En så kallad främmande art är en art som människan avsiktligt eller oavsiktligt introducerat i ett område utanför artens naturliga utbredningsområde. En så kallad invasiv främmande art är en art som har konstaterats hota den biologiska mångfalden. Arter som av egen kraft sprider sig till ett nytt område räknas inte som främmande.

Mårdhunden fick 2017 en status som invasiv främmande art och nu har Jord- och skogsbruksministeriet gett ut ett förslag om att ändra mårdhundens status från så kallad viltart till ofredad art. Denna förändring skulle tillåta jakt året runt, användning av ljusförstärkande kikarsikte, och ingen jaktlicens skulle krävas. Användning av gift eller omedelbart dödande fällor skulle dock vara förbjudet också i fortsättningen.

Färska studier från Finland och Sverige visar att mårdhunden inte är så oskyldig som man tidigare har trott. Viltkameror visade till exempel att mårdhunden äter upp så gott som alla fågelbon den hittar. Naturen brukar hitta sin egen balans, men frågan är till vilka kostnader.

Mårdhundsstammen har ökat dramatiskt i vårt land under de senaste årtiondena trots aktiva frivilliga insatser från jägarna. Vid millennieskiftet överskreds 100 000 avskjutna mårdhundar och 2016 uppnåddes redan 200 000 avskjutna mårdhundar. Det är inte bara markhäckande fåglar som lider av predation, det går dåligt för de flesta reptilpopulationer i Finland och de behöver verkligen inte ytterligare en predator.

Mårdhunden sprider också ett antal sjukdomar. Den senaste rabiesepidemin på 1980-talet möjliggjordes av mårdhundar, och den sprider också skabb, trikinella och valpsjuka, för att inte tala om rävens dvärgbandmask som redan finns i de baltiska länderna. Det finns alltså vägande skäl att ändra lagen. Det är inte bara jägarnas "hat" eller demonisering av en art. Rädslan för oetisk jakt från icke jägare är överdriven, att avliva en mårdhund kräver ett skjutvapen och då har man oftast också jaktlicens. Djurskyddslagen skyddar dessutom också ofredade djur.

Det är nu hög tid att börja jobba för att främja naturens mångfald. Invasiva främmande arter skadar vår natur och vi måste börja agera tillsammans för att gallra bort dem, det må sedan gälla växter som jättebalsamin eller djur som mårdhund.

Heidi Krüger doktorand i viltbiologi, Helsingfors universitet

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46