Våga misslyckas och lär dig!

Ett unikt, stort och hoppingivande forskningsprojekt om lärande pågår vid Helsingfors universitet. I bästa fall leder det till att Finlands begåvningspotential växer.

Det handlar om våra hjärnor och hur vi förhåller oss till våra egna möjligheter att lära oss.

Allt startade med att professor Kirsi Tirri, som leder projektet vid Helsingfors universitet, var gästande forskare vid universitetet i Stanford i USA. Tirri samarbetade med psykologiprofessorn Carol Dweck kring hennes teori att det finns två olika sätt att förhålla sig till inlärning. Det ena utgår från att en människa är rustad på ett visst sätt från födseln och måste nöja sig med det. Det här är ett statiskt förhållningssätt. Det dynamiska förhållningssättet utgår från att man kan lära sig det mesta, men att det kräver ansträngningar, försök och misstag.

Samarbetet mellan Dweck och Tirri ledde till ett forskningsprojekt med unga i USA och Finland. Tidigare hade Dweck och hennes team forskat i hur ungdomar förhåller sig till kamrater som har gjort sig skyldiga till allvarliga brott, till exempel skolskjutningar. Ungdomar som förhåller sig statiskt är mer fördömande till kamrater som har begått brott och mer benägna att hämnas. De dynamiskt tänkande tror på en förändring och är också benägna att förlåta.

I samarbetsprojektet delades statiskt tänkande unga i två grupper. Den ena gruppen fick läsa en artikel om hur alla människor kan lära sig och förändras. Den andra läste en allmän psykologisk artikel. Den förstnämnda gruppen lärde sig att tro på en förändring. Den andra ruvade fortfarande på hämnd.

Nu leder Kirsi Tirri ett projekt med yngre barn, sjuåringar. Bakgrunden är att det flesta elever som börjar skolan är entusiastiska och fulla av vilja att lära sig. När de har gått i skola i några år har entusiasmen lagt sig och många tvivlar på sin egen förmåga.

I det här skedet deltar två skolor i projektet. En tredje planeras och kommer antagligen att vara svenskspråkig.

Alla elever testas så att deras inställning till inlärning blir klar. De ska följas under hela sin grundskoltid, alltså i nio år. Inte bara barnen utan också föräldrarna och lärarna är involverade. De barn som har en statisk inställning till lärandet och tror att de för evigt är dömda att vara likadana får vara med om en så kallad intervention. Den ska anpassas till barnens ålder. Med hjälp av fantasi- och sagomedel vill man få barnen att förstå att lärandet är ett äventyr, att misslyckanden hör till inlärningsprocessen och egentligen bara är ett sätt att lära sig ännu mer.

I projektet tas också bilder av barnens hjärnor. Forskarnas tes är att den förändrade inställningen till inlärning kommer att synas i hjärnbilderna. I så fall får man också biologiska bevis.

I bästa fall kan den här forskningen ha väldigt stora effekter. Enligt professor Tirri är det särskilt viktigt för barn som kommer från miljöer där de inte sporras att lära sig. Det är väsentligt att inse att man måste anstränga sig för att lära sig, att man inte får ge upp. Det är en inställning som Tirri anser att vi har för lite av i Finland i dag. Vi har en god utbildning, men är inte beredda att kämpa för att lära oss och utvecklas.

Det är viktigt med ärlig respons. Meningen är varken att klappa barnen på huvudet eller att platta till dem. I stället vill man sporra dem och visa att barnen har kommit en bit på vägen, men ännu har en bit kvar.

Den som har en dynamisk inställning till inlärning sporras av misslyckanden. En person med en statisk inställning förlamas av dem.

Forskningen ska utmynna i ett pedagogiskt program som hjälper elever att anamma den dynamiska inställningen till lärande. Det kan frigöra en stor begåvningspotential i Finland vilket kan jämföras med införandet av grundskolan. Effekterna kan bli ännu större om samhällsklimatet på sikt förändras.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33