Vad sprider han för irrläror?

Jag tror att vi som debatterar tvåspråkiga utbildningslösningar har en del att lära oss av väljarna i Österbotten.

Vad sprider han för irrläror, frågade en ur publiken efteråt. Hon var arg, efter att ha hört mig prata med Christoffer Taxell om tvåspråkiga lösningar. Jag var inte förvånad. Efter snart tio år av diskussioner om språköverskridande skolsamarbeten blir man van. När tvåspråkighet kommer in i finlandssvenska samtal händer det något, och det som kunde vara en öppen och sakligt argumenterande diskussion förfaller till frågor om tro och ideologi. Där man inte är en riktig finlandssvensk, och inte för svenskans bevarande, om man inte bekänner sig till den strikt särhållande språkideologi som sammanfattas i den så kallade Taxellska paradoxen.

Men nu verkar det vara revolution på gång. Före kommunalvalet ställde Vasabladet frågor till kandidater och väljare om olika typer av tvåspråkiga skol- och daghemssamarbeten. I fyra artiklar, om Vörå, Vasa, Malax och Kristinestad, kunde tidningen redovisa att så gott som hela svenska Österbotten sade sig vara för tvåspråkiga modeller. I Vasa höll 76 procent av kandidaterna och 71 procent av väljarna helt eller delvis med om påståendet "skolor och daghem i Vasa kan vara tvåspråkiga". I Malax var 79 procent av kandidaterna och 74 procent av väljarna för att svenskspråkiga barn i vissa ämnen skall undervisas på finska. Liknande uppfattningar och siffror fanns i Vörå och Kristinestad.

Det svenskspråkiga Österbotten verkar alltså utan att ha gjort något större väsen av det ha övergett den Taxellska paradoxen som utgångspunkt för hur man skall förhålla sig till framtida organisering av språk, dagvård och utbildning.

Men SFP då, österbottningarna röstade ju som aldrig förr på partiet som fortfarande hissar paradoxen i topp? Ett svar är att i allmänhet lever folk inte som de lär. Men jag tror att det är att göra det lite för lätt för sig. Snarare tror jag att folk är klokare än man kan tro. De förstår att den Taxellska paradoxen inte bara är en stelnande och begränsande dogm, utan också en etablerad och samlande symbol för ett parti med viljan att bevara och stärka svenskan. Och det är ett projekt de flesta av Vasabladets läsare är helt med på. Men en symboliskt viktig slogan tycks inte enligt dem betyda att man inte kan tänka annorlunda i den egna kontexten, efter övervägd bedömning.

Jag tror att vi som debatterar tvåspråkiga utbildningslösningar har en del att lära oss av väljarna i Österbotten. Som att skilja på saker som inte är de samma, och att agera rationellt i förhållande till motstridiga villkor. För SFP kommer det på sikt vara nödvändigt att uppdatera sin språksyn, så att den är bättre förankrad i både kunskap och opinion. Men det behöver göras med hänsyn till partiets identitet, och behöver alltså inte utesluta konkreta beslut under tiden som till synes går åt helt annat håll. De österbottniska väljarna är beviset på att det går att få ihop.

Och debatten behöver bli annorlunda så att den inte slutar i irrlärebeskyllningar. Den som försöker formulera en bättre väg än den nuvarande för svenskan i Finland är just nu begränsad av det diskussionsformat som dominerar där opinionsbildare och forskare av olika, delvis begripliga, men likväl helt onödiga, skäl hamnar i olika läger. Slutar vi inte så blir vi så småningom som vi utpekas av varandra: forskare som ideologiska tyckare, och opinionsbildare som faktaresistenta dogmatiker. Vi kan bättre, och svenskan behöver det.

Fritjof Sahlström dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46