Vad ska vi med matematik till?

"Matematiken ska vara något helt annat, den ska vara ett bildningsämne, den ska ge intellektuell stimulans."

Egentligen är det inte jag som ska svara, jag har inte ens läst den korta matematiken i gymnasiet, jag var visserligen utmärkt bra på huvudräkning men har bara läst gammaldags flickskolematematik som gick ut på att tälja prismer i potatis. Men jag är övertygad om att jag gått miste om något och det oroar mig att det i Finland är allt färre som läser långa matematiken i gymnasiet. Det oroar mig att den rikssvenska sportredaktören Jens Lindqvist tycker att den svenska skolan övervärderar matematiken. Alla medborgare behöver kunna ställa sina inkomster i relation till sina utgifter, medger han, men tycker att det räcker med att kunna hantera de fyra räknesätten och procentsatser. Det oroar mig också att en gymnasiereform i Danmark medfört att till och med den långa matematiken blivit så försvagad att nästan en tredjedel av de studenter som börjar läsa matematik på högskolenivå blir underkända första terminen.

En annan som är oroad – och vet mer än jag – är Mogens Nørgaard Olesen, studierektor i vid institutionen för ekonomi vid Köpenhamn universitet och författare till en lång rad böcker om matematik, fysik och astronomi. I en intervju för Weekend-Avisen säger han att problemet är att matematik har reducerats till ett "kontorsämne", en fråga om att använda dator och fickräknare. Matematiken ska vara något helt annat, den ska vara ett bildningsämne, den ska ge intellektuell stimulans, den ska fokusera på idéer och på hur gamla idéer kan generera nya. När Nørgaard Olesen insåg att undervisningen vid hans institution behövde ett lyft införde han därför matematikens idéhistoria som ett obligatoriskt moment och efter något år var det bara 2,7 procent av studenterna som behövde underkännas.

För att pedagogiskt illustrera helhetstänkandets betydelse för matematisk metod tar han upp "den optimala kontrollteorin" och hans första exempel handlar om något så vardagsnära som att koka ett ägg. Man börjar som bekant med att ha kastrullen på hög värme och när vattnet har börjat koka skruvar man ner och kontrollerar därmed värmetillförseln så att kastrullen får precis så mycket som behövs för att hålla den i kok. Optimal kontrollteori handlar alltså – fyrkantigt uttryckt – om när man bäst ingriper i en given funktion för att ändra den och begreppets historia är intressant. Teorin utvecklades nämligen i Sovjet på 1950-talet av matematikern Lev Pontryagin när kommunistpartiet hade gett honom och hans grupp en beställning på något som skulle vara till nytta för folket, närmast bestämt Röda armén. Den tillkom som en metod att bestämma hur man bäst skulle få upp en raket och det var tack vare den som Sovjet fick i väg sin första Sputnik medan amerikanerna ännu trevade sig fram med en annan metod – variationsräkningen – som inte kunde lösa just det problemet. I dag används kontrollteorin inte minst inom makroekonomin, till exempel för att räkna ut när räntan behöver ändras men studierektorn är övertygad om att den skulle vara till nytta för allt från klimatforskning till uträkning av den optimala pensionsåldern.

Jag kan inte bedöma om han har rätt eller fel men jag skulle innerligt gärna ha haft honom som lärare. Och månne inte till och med en Jens Lindqvist skulle kunna smittas av hans visioner och framför allt av hans entusiasm?

Merete Mazzarella Författare

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00