Vad säger egentligen läsarnas klickande?

Till och med för en väldigt grov estimering av människors nyhetsintresse är klickstatistiken en olämplig måttstock enligt forskarna.

Annakaisa Sunis redogörelse för sitt arbete som nyhetschef vid HBL (16.2) bekräftar det jag som läsare länge befarat; nämligen att tidningens innehåll, åtminstone till en del, styrs av läsarreaktionsdata som insamlas genom återkopplingsstatistik. Det här är oroväckande eftersom forskning visar att "nätklick" inte alls fungerar som en relevant måttstock för läsarintresse.

De holländska medieforskarna Tim Groot Kormelink och Irene Costera Meijer har följt med på vilka grunder och enligt vilka mönster människor klickar upp artiklar på nyhetssajter. I tidskriften Journalism summerar de sina resultat genom att konstatera att "intresse" som begrepp är värdelöst för att beskriva varför folk klickar eller låter bli att klicka upp en rubrik. Till och med för en väldigt grov estimering av människors nyhetsintresse är klickstatistiken en olämplig måttstock enligt forskarna. Bland annat eftersom en avsaknad av klick inte mäter avsaknad av intresse för de icke-klickade nyheterna.

Sist, men inte minst konkluderar forskarna att en grundlig analys och seriös tolkning av de mönster enligt vilka människor surfar omkring på nätet kunde hjälpa oss att fylla kunskapsgapet mellan den journalistik som människor behöver som medborgare och den de verkligen konsumerar. Kormelinks och Meijers slutsatser backas upp av en mängd forskning som visar att vi främst söker små dopaminrusher när vi slentrianmässigt klickar upp saker vi egentligen inte bryr oss speciellt mycket om.

Jag upplever redaktionellt "klicktänk" som extra oroväckande för en så viktig minoritetsmedieprodukt som HBL. Det riskerar urholka innehållets kvalitet och dess funktion i samhället som en tredje/fjärde statsmakt, som maktgranskare och folkbildare. Svenskan i Finland och den finlandssvenska journalistiken gagnas knappast av en denna klickfixering.

Matilda Hellman docent, forskningsdirektör, Helsingfors

Svar Matilda Hellman tar upp en viktig frågeställning som vi på HBL brottas med varje dag: hur förena läsarintresset mätt i bland annat sidvisningar och lästid med journalistisk kvalitet och publicistisk integritet?

För oss handlar det nämligen om både och.

Begreppet "klickokrati" dök upp som nyord i svenskan redan för flera år sedan. I dag talar vi hellre om sidvisningar och lästid än klick, och tolkningen av klickokrati som ett samhälle där journalistiken styrs av internetanvändare känns förlegad. Kunskapen och analytiken har blivit betydligt mer sofistikerade än när branschen först började följa med läsarreaktioner i realtid. Klicktänket har ersatts med ökad kunskap och förståelse för vilka HBL-läsarna är på riktigt och hur vi ska kunna erbjuda våra prenumeranter relevant innehåll.

Ett konkret exempel: HBL har nu för tiden en journalist som jobbar med analytik på heltid och han har bland annat gjort en av våra mest lästa – med Hellmans ord "klickade" – artiklar (HBL 20.5.2018) om var de svenskspråkiga i Helsingfors bor i dag och hur det har förändrats (https://www.hbl.fi/artikel/har-bor-de-svensksprakiga-i-helsingfors).

Genom användningen av data kan vi ta tag i och granska sådant som angår och engagerar läsarna, utifrån en journalistisk bedömning. Att tro att läsarna bara klickar på enkla skandalrubriker är att undervärdera läsarnas intelligens. Vi bevakar självklart frågor som är viktiga ur samhälls- och demokratisynvinkel, men också där kan analytiken hjälpa oss att göra det på ett mer förståeligt och fängslande sätt.

Till exempel forskningsdirektören Michael D. Rich, som nyligen besökte Hanaholmens seminarium om yttrandefrihet, menar i sin rapport Truth Decay att räddningen för journalistiken på sikt är en granskande journalistik baserad på data.

Sedan är det bara att erkänna att det finns mycket kvar att lära och förfina. En sak är ändå säker: HBL:s läsare kan lita på att KSF Media inte ger ut tidningar enbart för att tjäna pengar, utan för att vi vill göra ännu träffsäkrare och vassare journalistik på svenska i Finland.

Susanna Landor chefredaktör, HBL

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46