Vad handlar det om? Frågor och svar om protestdagen

Finland förhåller sig tillåtande till politiska strejker, vilket väckt mycket debatt.Bild: Lehtikuva/ Kimmo Mäntylä

Är det en manifestation eller en strejk, varför blossar den upp nu och kan det bli fler strejker? Här är svaren.

1. Är det här en manifestation eller en strejk?

Delvis både och. Det började med att fackcentralen FFC utlyste en två timmar lång manifestation fredagen den 2 februari, för att protestera mot lagen om aktiveringsmodellen – mer om den i följande fråga. FFC utlyser inte strejker, det kan bara de enskilda förbunden göra, och en del har gjort det: Industriförbundet, transportfacket AKT och Elektrikerförbundet hör till dem som utlyst en dygnslång politisk strejk, från fredag morgon till lördag morgon.

2. Vad är en politisk strejk?

Det är en strejk som inte handlar om att pressa på de egna avtalsförhandlingarna, utan något annat. Det är just den politiska strejken som väckt mycket debatt: Kritiken mot politiska strejker är att de kan infalla då det råder gällande kollektivavtal, den gäller en fråga som arbetsgivarna inte kan påverka, och så är ett dygn mer än en kort protest på ett par timmar.

I Finland är detta tillåtet, men tolkningarna om vad som är tillåtet varierar i olika länder beroende på hur lång den är och vad saken gäller. I Frankrike har vi sett att till exempel pensionsfrågor är en godtagbar orsak. I Danmark är kravet att protesten ska vara kort. I många länder är tolkningen den, att strejken ska gälla en sådan fråga som arbetsgivarna och löntagarna kan påverka.

3. Vad är aktiveringsmodellen?

Det är fråga om en lag som trädde i kraft vid årsskiftet. Enligt den ska en arbetslös jobba minst 18 timmar, delta i sysselsättande åtgärder minst fem timmar, eller tjäna en viss summa som företagare under en period på 65 dagar. Om man inte gör det sjunker dagpenningen med 4,65 procent under följande 65 dagar.

I modellen ingår och nya möjligheter för arbetslösa – det blir till exempel tillåtet att prova på att vara företagare i fyra månader utan att bli av med sin dagpeng. Det har tidigare inte varit möjligt.

4. Varför upprör den så mycket?

Det beror dels på innehållet i själva lagen, och dels på en längre historia av upptrappat missnöje. Kritiken har mest handlat om att sanktionen kan drabba en arbetslös som varit aktiv med att söka jobb, men inte fått ett, och som kanske inte har tillräckligt med sysselsättande tjänster på sin ort. Kritiken gäller också det faktum att de som är långtidssjuka kan drabbas, i fall de inte beviljats pension för arbetslöshetsoförmögenhet. Det räcker inte med läkarintyg för att undvika sanktionen.

Den stora bilden är ändå ett pyrande missnöje på fackligt håll. Konkurrenskraftsavtalet innebar att arbetstiden förlängdes, inga löner höjdes, och offentliga sektorn fick sänkt semesterpeng.

Ilskan över avtalet har ökat i kraft sedan Finlands ekonomi ljusnat.

FFC anser att regeringen brutit mot konkurrenskraftsavtalet, eftersom det omfattade ett löfte från regeringen att avstå från nedskärningar, bland annat ett hot att skära 120 miljoner i arbetslöshetsskyddet.

5. Kan det bli fler strejker?

Det kan det komma nya varsel, men då handlar det om en helt annan sak än dagens politiska strejk.

Många branscher befinner sig nu i avtalslöst tillstånd. Det betyder att kollektivavtalen gått ut och nya inte ännu finns. Offentliga sektorns och handelns avtal gick ut den sista januari. För att trycka på förhandlingarna kan parterna varsla om strejker. I det här skedet förekommer övertidsförbud i en del branscher – det är också en form av arbetskonflikt.

En strejk kan inte uppstå plötsligt. Den som varslar ska göra det två veckor i förväg, och tydligt definiera gränserna för vilket arbete som är strejkbelagt. Varsel kommer omedelbart till riksförlikningsmannen, vars uppdrag det är att medla och undvika strejken innan den bryter ut.

6. Vad händer sen?

Debatten om aktiveringsmodellen är inte slut, eftersom det finns ett medborgarinitiativ med 140 000 underskrifter som kräver att lagen ska dras tillbaka. Insamlandet av underskrifter är slut, och följande steg är att initiativet kommer till riksdagen.

Riksdagen har också själv förutsatt att aktiveringsmodellen följs upp, för att det inte ska uppstå områden eller grupper som drabbas utan att ha haft möjligheter till sysselsättning.

Regeringen förväntas i samband med budgetramen ge mera pengar till arbetskraftsbyråerna och till sysselsättande åtgärder, men summan är inte klar.

En annan process som är på gång är en lag som gäller aktivt arbetssökande, och FFC vill med sin manifestation även stoppa den.

Olika fackrörelser har olika åsikter om aktiveringsmodellen. Till exempel Akava deltar inte som aktör i fredagens manifestation, och har i fråga om aktiveringsmodellen närmast föreslagit ändringar och påtalat att det måste finnas tillräckligt med stöd och resurser för de arbetslösa för att det ska lyckas.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00