Vad bråkar de om nu igen? Fem svar om varför EK:s beslut väcker debatt

Bild: Mostphotos

En snabb lathund till varför det kokar på arbetsmarknaden igen.

Vad har EK beslutat?

Finlands Näringsliv, som är takorganisation för arbetsgivarförbunden, har redan i förrfjol ändrat sina stadgar så att EK slutar förhandla om arbetsvillkor på central nivå. På det sättet finns inga möjligheter till generella överenskommelser om till exempel löneförhöjningar eller arbetsvillkor efter det nuvarande avtalet, utan varje bransch ska förhandla för sig.

I onsdags sade EK dessutom upp 22 nuvarande avtal mellan arbetsgivarna och löntagarfacken FFC, Akava och STTK, och hänvisade till sina nya stadgar. De flesta av avtalen har sex månaders uppsägningstid.

Vilka avtal sades upp?

Avtalen var överenskommelser om bland annat förtroendemannens ställning och rättigheter som förhandlare, avtal om arbetarskyddsombudets ställning, och avtal om hur fackavgifterna uppbärs från lönerna.

Bland avtalen som EK sagt finns också överenskommelser och uppsägningsskydd. Mycket av det finns också i lagen, men avtalen hade lite mer innehåll än lagstiftningen.

Vad innebär det för arbetstagarna?

Det varierar, beroende på vilket kollektivavtal man har. Många kollektivavtal innehåller de här överenskommelserna, men det finns också många branscher där man hittills lutat sig mot att de centrala avtalen är på plats, och bara hänvisar till dem i sina kollektivavtal. Då står man på bar backe när nästa avtal ska förhandlas, och måste behandla gamla frågor från början igen. Det blir mer på bordet att tvista om. Därför varnar facket för att det kan bli blåsigt.

Vad händer med lönerna?

Tidigare var det överenskommet att det behövdes ett nytt system om man inte längre förhandlar centralt. Den så kalla Finlands modell går ut på att exportbranscherna avgör hur mycket lönerna kan höjas, därefter alla andra löntagare, med stöd av oberoende ekonomisk statistik från Finlands Bank.

Den planen är nu på fallrepet.

Men skogsbranschen vill inte samordna sig med resten av exportbranscherna, utan förhandla fritt. Det väcker en oro att branscher som vädrar morgonluft vill göra som de vill, och att lönerna inte hålls på en måttlig nivå. Om leder faller isär ökar risken för enskilda arbetskonflikter. Olika löntagarfack kan till exempel då försöka utmäta det man förlorat i reallöner under senare år.

Vad är regeringens roll?

Regeringen Sipilä har bundit en massa prestige i det nuvarande konkurrenskraftsavtalet, som statsministern drev på.

Ett hårt krav från regeringen var att hålla lönerna måttliga, också i framtiden via exportlönemodellen. Därför delades en halv miljard ut i skattelättnader.

Regeringens beslut kommer på skam om ingen lönemodell finns, och den konkurrenskraft man räknat med under kommande år blir osäker.

Artikeln är korrigerad 16.20: FTFC kallas STTK också på svenska.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00