Vad betyder Panamaläckan?

I spåret av Panamaläckan kryper alltmer information fram om vem som gömde vad var – men vad handlar det egentligen om? Och varför gömmer man pengar? HBL har utrett de vanligaste frågorna.

Vad är ett skatteparadis?

Begreppet skatteparadis kan användas både för länder som har förmånliga skatter för företag eller pensionärer – som Irland eller Portugal – och för länder där lagstiftningen gör det lätt att dölja all information om vem som egentligen äger pengarna eller företagen. Panamaläckan avslöjar information om pengar som avsiktligen dolts genom advokatfirman Mossack Fonseca.

– Skatteparadis handlar om att ha hemliga konton. Man vill dölja sig för myndigheterna, för en granne eller fiende, säger Jan Otto Andersson, professor emeritus och docent i nationalekonomi vid Åbo Akademi.

För att gömma undan pengar kan man starta ett så kallat skalföretag som till pappers förvaltar finanserna och placerar dem. I praktiken är det ändå finansernas ägare som styr hur pengarna används.

Pengarna kan finnas var som helst, till exempel i Finland, men den egentliga ägarens namn framkommer aldrig i samband med finanserna.

Finns det ärliga orsaker till att ha hemliga konton?

Att ha pengar i skatteparadis som Panama eller Luxemburg är i sig inte kriminellt – så länge man rapporterar öppet om vad som händer med pengarna.

– Om man är utsatt för utpressning eller är från ett u-land där risken är stor att det blir en annan regim som kommer att ta pengarna av dig, då är det bra att ha pengarna någonstans längre borta, säger Andersson.

USA är ett av de länder där förmögna personer ofta öppet placerar sina pengar. Men de finanserna kan göras otillgängliga om man råkar i onåd med landet eller åläggs med sanktioner.

Var går gränsen mellan skatteplanering och skattesmitning?

Skatteplanering är att aktivt minimera skatterna inom lagens ramar. Kriminellt blir det när man mörkar information eller ger felaktiga upplysningar till skatteförvaltningen. Andersson säger att det i praktiken ändå kan vara svårt att säga var gränsen ska dras.

– Att starta ett skalbolag är lagligt, såvida du inte använder det på ett sätt som är olagligt – om du till exempel inte betalar sådan skatt du borde betala. Inom de här bolagen kan man också skatteplanera på ett sådant sätt att det inte finns något att beskatta, säger Jan Otto Andersson.

Det kan man göra genom att bygga komplicerade nätverk av företag som tar lån av varandra, betalar räntor till varandra och flyttar omkring vinsten.

– Det är inom lagens ramar, men det är olagligt om du fått vinst på ett annat ställe och inte redovisar det.

Hur kan man motarbeta att pengar göms anonymt?

Avslöjanden som Panamaläckan och den växande mängden information som finns tillgänglig ökar riskerna för att åka fast, och sänker på lång sikt viljan att ta risker. Det säger Jaakko Mattila, projektchef på skatteförvaltningen.

Men Mattila påpekar att regelverken måste uppdateras för att hinna ikapp med hur världen förändras. Nästa år kommer det internationella samarbetet att utvidgas ytterligare då femtio länder inleder ett utbyte av information om insättningar.

– Det är väldigt svårt för myndigheterna att få klarhet i vem som äger vad och vem som äger skulderna – det är skickliga människor som sysslar med det här, säger Jan Otto Andersson.

Andersson upplever att det enda sättet att bekämpa penningflykt är att garantera transparens genom att förbjuda anonyma insättningar.

– De behöver inte vara offentliga för vem som helst, det kan missbrukas, men att kontona är av den arten att en skattemyndighet eller polis omedelbart ska få fram vem som är ägaren.

Vem ansvarar för att granska beskattningen?

I Finland är det skatteförvaltningens uppgift att se till att de skatter som ska betalas faktiskt når myndigheterna. Om skatteförvaltningen stöter på missbruk kan påföljden vara endera en skatteförhöjning eller att frågan skickas till polisen som gör en förundersökning.

Straffet för skattebedrägeri är böter eller högst två års fängelse, medan grovt skattebedrägeri leder till minst fyra månaders och högst fyra års fängelsestraff.

Skatteförvaltningen och polisen ska nu utöka samarbetet om att avgöra vilka fall som ska åläggas med skattehöjningar och vilka som ska föras vidare till polisen.

Med samarbetet vill man undvika att man råkar i en liknande situation som i samband med tidigare skattebrott, då den så kallade Ne bis in idem–principen (inte två gånger i samma fall) förhindrade fortsatt utredning. Det betydde att fall där skatteförvaltningen krävt en skattehöjning inte längre kunde föras vidare till förundersökning trots misstankar om brott.

Hur mycket pengar förlorar finska skattebetalare på skattesmitare?

I det här skedet är det ännu svårt att avgöra hur stora summor i försnillade skatter Monsack Fonseca-läckan kan avslöja. Varken skatteförvaltningen eller polisen har för tillfället tillgång till materialet.

Den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) uppskattar att ungefär 4–10 procent av skatteintäkterna försvinner till skatteparadis. Men den siffran kan vara lägre i Finland.

– Finländare är oftast positivt inställda till att betala skatter. I allmänhet förstår man hur samhället fungerar, den här typens verksamhetsmodell berör i alla fall en ganska avgränsad grupp, säger Jaakko Mattila på skatteförvaltningen.

Vilka effekter kan skattesmitning och dolda finanser ha på lång sikt?

Stora mängder förtäckta pengar kan ha långtgående effekter på världsekonomin, säger Jan Otto Andersson. Han varnar för att förtroendet mellan aktörerna raseras när misstankarna om att alla inte spelar med öppna kort gror.

– Det handlar om så stora pengar som plötsligt kan användas för vad som helst för spekulationer, de kan sätta ett land eller ett företag i gungning. Det blir ett problem för de mindre företagen som inte är med i leken och hamnar i underläge. Hela marknadssystemet blir snedvridet av dessa obekanta tillgångar.

Skatteparadisen kan bland annat användas för att kanalisera intäkter och statliga finanser i egen ficka, vilket Panamaläckan avslöjat.

– I Finland klarar vi oss ännu, här handlar det om smärre summor, men i u-länderna är det här katastrofalt, säger Andersson.

För artikeln har också kriminalinspektör Erkki Rossi på Centralkriminalpolisen hörts.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33