Vad är staten, mamma?

Staten kan ses genom ett stort antal variabler. Det är konstitution och regeringssystem. S

Ur barnens mun hör man ofta de bästa frågorna. För en tid sedan, under en längre bilresa, hördes från baksätet en liten flickröst. "Mamma, vad är staten?" Det tog mig ett tag att komma fram till ett bra svar. I själva verket är frågan fortfarande obesvarad. Staten kan ses genom ett stort antal variabler. Det är konstitution och regeringssystem. Staten blir iakttagbar genom ett pass och medborgarskap. Flaggan och lejon i vapensköld ger identitet. Staten blir synlig genom sina politiker och beslutsfattare, genom sina kungar, kejsare, presidenter och statsministrar.

Finlands statskalenders jubileumsseminarium kommer att hållas den 30 augusti vid Helsingfors universitet. Denna blåa bok publiceras årligen av Helsingfors universitet. Få känner till denna kalender, som är tjock och har blygsamt utseende. Där ingår en kalenderdel och en mängd viktig information gällande statliga, lokala och kommunala myndigheter och institutioner.

I Finland står statskalendern som symbol för samexistens mellan staten och universitetet. En politisk kalender är en djupt europeisk produkt. Det förkroppsligar ordning, hierarki och kontinuitet. Den äldsta i genren, État de la France och Almanach Royale publicerades i Frankrike redan på 1600-talet. Sverige tog den franska idén och Sveriges statskalender började utkomma regelbundet på 1730-talet. Svenska vetenskapsakademien hade en lång tid det redaktionella ansvaret.

I storfurstendömet Finland fick Åbo Akademi 1809 som uppgift att ge ut en statskalender. Modellen var svensk, eftersom statskalendern innehöll kalendarium och uppgifter om de viktigaste statliga institutionerna samt tjänstemännen. En finsk upplaga började utkomma 1869. Den finska och svenska upplagan publicerades parallellt fram till 1982, då de sammanslogs.

För den som är intresserad av den politiska eller administrativa historien är statskalendern en ypperlig källa. Med en byråkratisk exakthet hittar man i boken allt som har med staten att göra. Som en lång och enhetlig serie ger statskalendern en exceptionell helhetsbild av hur administrationen (den lokala, regionala och nationella) har varit drivkraften i Finlands politiska historia.

Den blå boken är en unik källa för samtliga samhällsforskare. Där finns, mellan raderna, både kontinuitet och förändring i vår statshistoria. I kalendern kan man konkret följa med till exempel hur ryska revolutionen och åren 1917–1918 förändrade staten. Efter självständigheten ersattes kejsaren med en regent, senare en president. Med i boken kom utrikesministeriet samt "främmande makter och representation i Finland". Senaten blev statsrådet och ministerierna fick nya namn.

När Finland gick med i EU 1995 diskuterade redaktionen hur "Europa" får plats i kalendern. Unionen med sina politiska och administrativa institutioner samt Europeiska rådet placerades i början av boken, efter presidenten. Som personhistoriskt dokument är statskalendern en underbar källa både med tanke på omfattning och bredd. Ordnar och titlar listas.

Det går även att läsa hur nationen växer fram. Dess mångsidiga data kan hjälpa oss att förstå en viktig detalj – historien om nationen och staten växer ihop i Finland. Inkluderat är politiska partier och sociala och professionella organisationer, tidningar, affärsbanker och kreditinstitut, utbildnings- och konstinstitutioner och vetenskapliga sällskap, stiftelser och fonder samt jordbruksorganisationer.

"Ja mamma, vad är staten?". Nu kunde man svara: "Flicka lilla, läs statskalendern."

Laura Kolbe professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet och stadsfullmäktigeledamot (C)

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning