Vaccinet kommer, men först krävs tålamod, handhygien och distansering

Laboratoriepersonal i Florida jobbar med blodprover inom ett forskningsprojekt för att ta fram vaccin mot covid-19. Bild: Chandan Khanna/Lehtikuva–AFP

I bästa fall kan vi få en spruta i julklapp. Vacciner mot coronaviruset utvecklas i ilfart och framstegen är lovande. Oklart är hur länge och hur väl de kommer att skydda olika människor, men när de kommer tar kampen mot pandemin en ny vändning.

I dag finns över 300 vaccinkandidater mot coronaviruset och hälften av dem är inne i någon av de tre faserna för klinisk forskning. I Kina och Ryssland finns redan utvecklade vacciner för begränsad användning, och inom en snar framtid kan vi räkna med att de första coronavaccinerna godkänns i EU.

– Vacciner utvecklas nu i mycket högt tempo. I bästa fall har vi ett vaccin redan före årsskiftet, säger Hanna Nohynek, överläkare och vaccinexpert vid Institutet för hälsa och välfärd.

– Utsikterna är goda för att vi ska ha ett vaccin inom några månader, bedömer Mika Rämet, direktör för Tammerfors universitets vaccinforskningscenter.

Bägge betecknar ett preparat som Astra Zeneca har tagit fram vid Oxfords universitet som mycket lovande, men också Moderna och Pfizer har hunnit långt med sina varianter som fungerar lite annorlunda. Ett eller flera av dem kan få försäljningstillstånd inom de närmaste månaderna, och det är fullt möjligt att finländare kommer att vaccineras med olika preparat, enligt befolkningsgrupp.

I juni godkände Kina överraskande ett coronavaccin för tidsbegränsat bruk inom militären, och i söndags bekräftade kinesiska myndigheter att man tagit patent på det. Nyligen meddelade president Vladimir Putin att Ryssland inleder produktionen av ett coronavaccin, kallat Sputnik V, fastän det saknas studier i den tredje fasen av de kliniska säkerhetstesterna.

Beskedet bemöttes med skepsis på många håll, även om ryska myndigheter ska följa samma säkerhetskriterier som europeiska.

– Att vaccinet har godkänts där säger kanske mer om deras övervakande myndighet än om vaccinet självt. Det betyder ändå inte att det inte skulle kunna fungera, säger Mika Rämet.

Det finns drygt 300 vaccinkandidater mot coronaviruset. Omkring 130 är inne i en preklinisk fas med tester på djur. Drygt 30 har nått någon av de tre faserna för kliniska säkerhetstester på människor.

I fas 1 testas vaccinet på något tiotal personer, för att fastställa rätt dosering och se att det är säkert och stimulerar immunsystemet. I fas 2 testas flera hundra personer i olika grupper som barn och äldre, för att se om det påverkar dem lika.

I fas 3 ges vaccinet till flera tusen eller tiotusentals personer för att se skillnader mellan dem och en annan grupp som fått placebo. Här borde även ovanliga biverkningar komma fram eftersom antalet testade är så stort. Vid lovande resultat måste vaccinet utvärderas av Europeiska läkemedelsmyndigheten och kvalitetsgranskas innan det kan godkännas i EU.

Normalt tar en vaccinutveckling tio år eller mer, men under coronapandemin har man gått in för snabbversioner där två eller alla tre faser pågår parallellt. Därmed antas åtminstone ett pålitligt vaccin finnas i Europa nästa år, eventuellt redan före årsskiftet.

För alla vaccinpreparat gäller att utvecklaren kan ansöka om försäljningstillstånd efter fas 3. Också efter att det kommit ut på marknaden följer man upp vaccinets effektivitet, säkerhet och påverkan på folkhälsan.

Apor blir immuna

I Europa riktas det kanske största intresset främst mot Astra Zenecas vaccin. Det har testats på apor och visat sig ge dem skydd mot covid-19. Aporna började utveckla antikroppar mot det nya coronaviruset, utan att uppvisa allvarligare biverkningar. Vaccinet är nu inne i den sista testfasen i Storbritannien, Brasilien och Sydafrika.

– Med tanke på epidemiläget i Brasilien borde det snart klarna om och hur väl vaccinet skyddar mot smittan, säger Mika Rämet.

Så långt ser allt mycket lovande ut, men när ett första vaccin får försäljningstillstånd återstår ändå frågor som hur effektivt det är, om det räcker med en dos eller om man behöver ta två, om det skyddar hela befolkningen lika väl, om det blir väldigt dyrt och hur logistiken ska ordnas så att en tillräckligt stor del av världens befolkning ska få det för att pandemin effektivast ska kuvas.

Mika Rämet bedömer att det preparat som Astra Zeneca utvecklar står ganska nära ett genombrott.

– Det aktiverar immunförsvaret och sätter i gång produktionen av antikroppar. Biverkningarna har varit lindriga och borde kunna elimineras med paracetamol. Orkar vi bara satsa på handhygien, distans och andra försiktighetsåtgärder ett tag till kan vi vara riktigt nära ett brytningsskede, säger han.

Utveckling av vacciner tar vanligen tio år eller mer, men för att kunna bekämpa coronapandemin utvecklas flera vacciner i snabbtakt runtom i världen. Finländska experter bedömer att vi kan få ett hyfsat vaccin redan till årsskiftet. Bild: Chandan Khanna/Lehtikuva–AFP

Båda experterna påpekar att det ändå är oklart vilka människor det här hjälper. De flesta som testar vacciner är i åldern 18-55 år, men de patienter som brukar få de svåraste åkommorna av covid-19 är generellt betydligt äldre. Och en allmän regel är att vaccin brukar aktivera immunförsvaret sämre hos äldre människor.

– Sedan vet vi inte heller om vaccinet bara skyddar mot sjukdomen eller också mot infektionen. Det behövs fler studier för att vi ska veta om vaccinet fungerar bra, och om det kan ges till barn, gravida kvinnor och personer i medicinska riskgrupper, säger Nohynek.

– Lyckligtvis utgör barn ingen speciell riskgrupp. Därför kunde vaccinering av barn vänta tills det finns mer forskning, säger Rämet.

Två sprutor kan behövas

Mika Rämet och Hanna Nohynek säger att det finns indicier på att man kan behöva få vaccindosen två gånger för att den ska ge effekt. Av de som testats hittills har omkring 90 procent utvecklat antikroppar efter den första dosen och praktiskt taget alla efter den andra.

– Det skulle betyda att det behövs en dubbel mängd doser för att det ska räcka till, säger Nohynek.

– Vi vet inte heller hur långvarig immunitet vaccinet ger. Det återstår att se, säger Rämet.

Däremot ser det ut som om priset inte skulle bli någon oöverkomlig barriär. Oxfords universitet har uppgett att man inte till en början strävar efter ekonomisk vinning. Konkurrensen i branschen är hård och Världshälsoorganisationen har för avsikt att subventionera utdelningen i en del länder som har svårt att köpa in stora volymer.

Tillgången borde vara god från början eftersom Astra Zeneca räknar med att få försäljningstillstånd och därför redan massproducerar preparatet. Utmaningen blir att distribuera vaccindoserna över hela världen. EU-kommissionen har redan gjort en preliminär beställning.

– Finland drar nytta av att EU har en stark förhandlingsposition. Jag skulle tro att Europa hör till de första som kommer att få vaccinet, säger Mika Rämet.

Så fort som möjligt måste tillgången säkerställas i världens alla hörn. Det gäller att börja vaccinera vårdpersonal och folk i riskgrupper först, men Hanna Nohynek påpekar att det är långt kvar tills alla utsatta är vaccinerade.

– Det finns flera flaskhalsar i logistiken, bland annat att se till att kylkedjan inte brister. Det är en lång process.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning