Vaccin mot vattkoppor skyddar också mot bältros

OCKSÅ VID SMITTA. Vaccin mot vattkoppor kan ges upp till tre dagar efter att man smittats med själva sjukdomen. Erfarenheter från USA och Japan visar att vaccinet då fortfarande ger skydd mot sjukdomen i nio fall av tio. Bild: LEHTIKUVA/MARTTI KAINULAINEN

Nu i september kör vaccineringen mot vattkoppor i gång bland de finska barn som ännu inte fyllt 12. Under hösten kommer skolhälsovården och rådgivningarna därför att kontakta föräldrarna till de här barnen och ställa frågor om vattkoppor och vaccin.

Vaccinering mot virussjukdomen vattkoppor har införts i det nationella vaccineringsprogrammet. Därför gäller det nu för föräldrar till skolbarn som varken haft sjukdomen eller fått vaccin mot den att ta ställning till vaccinering. De flesta vuxna finländare och många barn har haft vattkoppor, men bland barnen finns de som varken insjuknat eller vaccinerats. Det är den gruppen myndigheterna vill nå. Metoden är att ställa frågorna till föräldrarna via skolor och barnrådgivningar. Formen är fri. Vissa kommer alltså att få en blankett att fylla i via kommunikationskanaler av typen Wilma, andra får svara på frågor när de besöker rådgivningen.

– Vi har cirka 300 000 barn i den åldersgrupp som ska tillfrågas och av de barnen har cirka 30 000 varken insjuknat eller vaccinerats, säger överläkare Tuija Leino på Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Två doser

För att smittskyddet ska fungera så bra som möjligt ges två sprutor.

– Den första dosen föråldras inte så att man skulle behöva minnas att ta den andra inom en viss tid. Däremot rekommenderar vi att man har ett uppehåll på minst tre månader mellan den första och den andra sprutan, säger Leino.

Orsaken är att de levande försvagade virus som finns i vaccinet behöver tid på sig för att locka fram ett tillräckligt starkt sjukdomsmotstånd i kroppen. När det byggts upp ordentligt fungerar den andra sprutan som förstärkning.

Det finns barn som fått den första sprutan privat. Hur ska de familjerna göra nu?

– Om barnen är under 12 kan familjerna be om den andra sprutan inom det nationella programmet.

Hur gör den som redan fått en dos vaccin, men med en annan produkt än den som ingår i programmet?

– De olika tillverkarnas produkter kan användas tillsammans så det har ingen betydelse att tillverkaren varit en annan den första gången.

Hur gör man om man inte är säker på om barnet haft vattkoppor eller inte?

– Vaccinet kan ges också om man haft vattkoppor. Det egna immunförsvaret brottar då bara ner vaccinets försvagade virus.

Bältrosskydd

Förutom att vaccinet mot vattkoppor ger ett skydd mot just vattkoppor har det också betydelse senare i livet. En av tre som haft vattkoppor drabbas nämligen i något skede av livet av den ofta smärtsamma sjukdomen bältros, som visar sig som sjuka blåsor i ett bälte på ena sidan av kroppen. Bältros drabbar normalt först efter att man fyllt 50, men är en vanlig plåga bland äldre personer. Orsaken är att en tidigare vattkoppssmitta lämnat efter sig virus i kroppen. Dessa virus kan aktiveras senare och ger då upphov till bältros.

– De barn som nu får vaccin mot vattkoppor skyddas också till 80 procent mot bältros. Helt hundraprocentigt är detta bältrosskydd inte, för också vaccinets virus kan i vissa fall orsaka bältros enligt samma mekanism som själva vattkopporna gör det, men det är sällsynt, säger Leino.

För tillfället har hälsomyndigheterna börjat fundera på om det kunde vara värt att erbjuda den åldrande befolkningen ett specifikt vaccin mot just bältros. Orsaken är att ett nytt är under utveckling.

– Det enda vaccin som finns att få mot bältros just nu är inte särskilt effektivt, men visar det sig att det nya vaccinet är bra och sparar pengar genom att förhindra sjukdomen så kan det i något skede platsa i ett vaccinationsprogram för äldre.

Vägen till nationell bältrosvaccinering är ändå flera år lång. Innan man kommer så långt gäller det att testa produktsäkerheten och nyttan. För myndigheterna handlar det om att kunna köpa hälsoeffekter till ett rimligt pris.

FAKTA

Vattkoppor och vaccin

Från denna höst ingår vaccin mot vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet. Det ges gratis till de barn som är födda 1.1.2016 eller senare. De elever som börjat i lågstadiets femte klass i höst kan få vaccinet om de inte redan haft vattkoppor. Också de sjätteklassare som fortfarande är 11 år när vaccineringarna nu inleds under hösten kan få vaccinet. Barn under 1,5 år vaccineras inte.

För att en person som inte haft vattkoppor ska få ett skydd mot sjukdomen behövs ett vaccin som ges i två doser. Det vaccin som används heter Varivax och kostar kring 75 euro per dos på apoteket. Det innehåller försvagade levande vattkoppsvirus och hjälpsubstanser, men inga förstärkningsämnen. Injektionerna ges i låret eller överarmen.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) rekommenderar även personer som fyllt 12 men inte haft vattkoppor att ta vaccinet på egen bekostnad eftersom vuxna ofta blir mycket sjukare än barn av vattkoppssmitta.

Vattkoppor är en virussjukdom som orsakar feber och kliande vätskefyllda blåsor på huden. Viruset förökar sig i blåsorna, men också i lever och mjälte. Vattkoppor kan ge följdsjukdomar som utbredda bakterieinfektioner i huden, hjärninflammation och lunginflammation. Vattkoppor i början av graviditeten kan skada fostrets ögon, huvud, armar och ben.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39