Vaccin mot pandeminationalism efterfrågas på Finlandsarenan

Hur mår egentligen den liberala demokratin efter ett år av begräsningar? Mika Salminen, Kimmo Grönlund och Anu Koivunen vägde in med reflektioner om hur Finland egentligen hanterat coronapandemin – särskilt nationalismen som kommit med inresebegränsningarna har haft sina negativa sidor, tycker de. Bild: Lehtikuva/HBL/Mika Tuominen

Plötsligt var de öppna gränserna stängda – och knappt någon kritiserade det. – Vi har varit bra på att stävja viruset, men mindre bra på att se till att grundläggande friheter respekteras, säger statsvetaren Kimmo Grönlund.

När pandemin var ett faktum var de flesta rädda, oroliga och ville att experterna skulle säga hur vi ska hålla oss trygga då vi stod inför ett nytt, okänt virus.

– Det var intressant att så många medborgare i pandemins början ville ha svar av statsminister Sanna Marin på hur vi ska bete oss, åtminstone så framstod det i medierna, säger Anu Koivunen, medieforskare vid Tammerfors universitet.

– Pandemin rubbade vår känsla av grundtrygghet, säger Mika Salminen, virolog och hälsosäkerhetsdirektör vid Institutet för välfärd och hälsa.

På tisdagen deltog de i en paneldebatt om pandemins effekter på demokratin och politiken ordnad av Åbo Akademi vid Finlandsarenan.

Även om Sverige och Finland har långa traditioner av nordiskt samarbete valde länderna olika strategier för virushanteringen. Anu Koivunen lyfter fram att stödet för samhälleliga institutionerna har stärkts i Finland.

– Det har det i Sverige också, påpekar Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi.

I Sverige och Finland har olika instanser beslutat om virushanteringen. Medan Folkhälsomyndigheten har dragit upp riktlinjerna i Sverige, har Institutet för välfärd och hälsa inget mandat att ta beslut – det är regeringen som bestämt vilka delar av institutets rekommendationer man har valt att följa, och till vilken grad.

Hur politikerna i respektive land bär ansvar för pandemin och begränsningarna ser därför också olika ut.

– I Finland kan inte politikerna fly från ansvaret, medan man i Sverige kommer betrakta dödssiffrorna som en paragraf ingen riktigt har ansvar för, säger Koivunen.

Nationalismen tog överhanden

Coronarestriktionerna infördes i tider av osäkerhet, och restriktionerna har ofta knappt kritiserats alls, enligt Koivunen.

– Också oppositionen har ofta efterfrågat mer restriktioner, till exempel för restaurangerna.

Kimmo Grönlund tycker att Finland har gått alltför för långt i frågan om gränspolitik. Värst var enligt honom att gränserna till Sverige stängde, och nu anser han att politikerna måste försvara EU.

– Stängningarna skulle vara en tillfällig åtgärd, och undantagstillstånden har blivit en allför utdragen process.

Enligt honom har man alltför ensidigt lyssnat på vissa experter om vilka restriktioner som verkligen behövs.

– Finland har varit bra på att stävja viruset, men mindre bra på att se till att grundläggande friheter garanteras, säger Grönlund.

Salminen lyfter fram att alla parter inte har varit intresserade av att delta i diskussionen.

– I den här frågan kan saker gå väldigt fel, då är det lättare att bara kritisera hur det sköttes i efterhand.

Kimmo Grönlund påpekar att unga dör av andra orsaker än infektioner, och att ingen där direkt ifrågasätter hanteringen av hälsofrågor.

– Tänk om man gjorde samma inskränkningar i rättigheter då det gäller hälsofaran i att dricka alkohol. Eller fetma, som är ett ännu större problem.

Sverige förblev ett av de enda länder som höll sig till EU:s grundprincip om rörelsefrihet.

Salminen tycker det är tragiskt hur snabbt vi gav upp tanken om ett enhetligt EU.

– Plötsligt var nationalstaterna där igen. Strunt i att italienare dör, så länge vi i Finland har våra skyddsmasker, säger Salminen.

Han anser att det sannolikt kommer att krävas mycket för att reparera förhållandena – men vad gäller en mycket viktig aspekt i virusbekämpningen har vi lyckats.

– Utan EU-samarbete hade vi absolut säkert blivit utan vaccin, säger Salminen.

Spelade regeringen populisterna i händerna?

Paneldeltagarna är alla överens om att människan ser hot i andra, och inte sig själva. Populistpartier kan nu dra nytta av att plötsligt också den röd-gröna regeringen förespråkar stängda gränser, tror Grönlund.

Faktumet att människan har vant sig vid restriktionerna, och vilka konsekvenser det kan ha, diskuterades också. I Storbritannien ser man att delar av befolkningen tycker man borde fortsätta med nattliga utegångsförbud, karantän när man kommer in i landet och nattklubbar som stänger tidigt.

– Människan vänjer sig snabbt vid förändringar. Men i en demokrati ska man inte styra över hur andra lever. Också de som bodde i Östtyskland trodde säkert Berlinmuren var en viktig skyddsvall. Vi behöver försvarare av EU om man plötsligt börjar tro att vi inte behöver andra människor, säger Grönlund.

Korrigering onsdagen den 14.7 kl. 10.09. I en tidigare version av artikeln förekom ett citat som Kimmo Grönlund sagt, inte Anu Koivunen. Dessutom hade det felaktigt kommit in i texten ett citat som Anu Koivunen inte sagt under paneldiskussionen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Skräddarsytt drömhem uppfyllde alla önskemål och höll budgeten

Mer läsning