Uzbekistan varnade Sverige om Akilov före dådet

Bild: Lehtikuva/Jonathan Nackstrand

Landets säkerhetstjänst hade före terrorattacken i Stockholm skickat information om Rakhmat Akilov till Sverige, via ett annat västland, säger Uzbekistans utrikesminister Abdulaziz Kamilov.

Akilov hade band till terrorgruppen IS, hävdar han.

Kamilov vill inte precisera vilket västerländskt land det skulle röra sig om, rapporterar Reuters.

– Tidigare delade Uzbekistan information om Rakhmat Akilov, som genomförde terrordådet i Stockholm, med en västerländsk partner, så att informationen skulle förmedlas till Sverige, säger utrikesministern enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.

Det framgår inte när informationen ska ha lämnats. Enligt Kamilov hade Akilov blivit rekryterad av IS efter det att han lämnat Uzbekistan och bosatt sig i Sverige.

Säpo kommenterar inte

Den svenska Säkerhetspolisen vill inte kommentera uppgifterna.

– Vi kan varken bekräfta eller dementera den typen av uppgifter. Rent generellt kan jag säga att vi har ett samarbete med en rad säkerhetsorganisationer, framför allt ute i Europa, säger Karl Melin vid Säpos presstjänst.

TT: Kan ni bekräfta om informationen har nått Sverige?

– Det vi tidigare har sagt när det gäller det här ärendet är att vi hade fått in enstaka underrättelseuppgifter som inte gick att belägga. Och det var under förra året.

Har erkänt

Den 39-årige uzbeken Rakhmat Akilov är häktad på sannolika skäl misstänkt för lastbilsattacken på Drottninggatan i Stockholm. Han har erkänt dådet.

Akilov efterlystes av Uzbekistan i februari i år misstänkt för brott förenade med religiös extremism, uppgav en källa inom det uzbekiska rättsväsendet tidigare i veckan för Interfax. Fallet öppnades på grund av "produktion eller spridning av material som utgjorde ett hot mot allmän säkerhet" och "deltagande i religiösa och extremistiska organisationer", uppger källan.

Samtidigt kom uppgifter om att Akilov under 2015 ska ha försökt att ta sig till Syrien från Turkiet, men sedan gripits och deporterats till Sverige. Inte heller det vill Säpo kommentera. 

Terrordåd i Sverige

Sverige är ett land som har varit relativt förskonat från terroristdåd. Sverige har drabbats av relativt få dåd jämfört med många andra länder.

Men ett flertal attacker har ändå ägt rum i modern tid, varav den senaste är en av de värsta.

Fyra människor dödades på Drottninggatan i Stockholm. Bara vid ett tillfälle har fler människor dött i en terrorattack i Sverige – vid attentatet mot tidningen Norrskensflamman 1940 då fem personer omkom.

I ett globalt perspektiv är detta mycket låga siffror. Över 60 000 människor dödades och skadades i terrorattacker i världen under 2015, och vid flera tillfällen var antalet dödsoffer fler än 100.

Även i ett europeiskt perspektiv har svenskarna varit förskonade under lång tid. Storbritannien, Frankrike och Spanien har haft sina inhemska terrorister inom separatistorganisationer som IRA och ETA, och de har dessutom utsatts för fler attacker från islamister än de nordiska länderna.

Sedan 1900-talets början har Sverige drabbats av knappt ett tiotal terrordåd:

Amaltheadådet 1908. En person dödades och flera skadades vid ett bombattentat mot fartyget Amalthea i Malmös hamn. Den skyldige, Anton Nilsson, dömdes till döden men frigavs 1917.

Attentatsförsöket 1909 mot den ryske tsaren Nikolaj II under dennes besök i Stockholm. Tsaren klarade sig men en annan person sköts till döds och en skadades. Den skyldige, anarkisten Hjalmar Wång, sköt sig själv efter attentatet.

Attentatet mot Norrskensflamman i Luleå 1940. Av de fem döda var två barn. Ett antal personer dömdes till fängelse, men benådades redan 1944.

Attacken mot Jugoslaviens ambassad i Stockholm 1971. Ambassadören mördades av kroatiska nationalister, två andra skadades. De skyldiga dömdes till livstids fängelse.

Flygplanskapningen på Bulltofta i Malmö 1972. Kaparna utverkade att ett antal fängslade kroater frisläpptes, bland annat de som dömts för mordet på ambassadören. Inga människor dog vid kapningen.

Gisslandramat på västtyska ambassaden i Stockholm 1975. Tyska terrorister från den så kallade Röda armé-fraktionen (RAF) tog gisslan på ambassaden. Tre personer dödades, 14 skadades. Fem terrorister utlämnades direkt till Västtyskland.

RAF-terrorister försökte kidnappa arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon 1976. Försöket blev ett fiasko. Ingen människa skadades.

Bombdådet i Stockholm 2010. Islamisten Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds i Stockholm. Två människor skadades.

Attacken på Drottninggatan i Stockholm 2017. Fyra döda, 15 skadade.

Terrorism juridisk term

För många kan det kanske verka förvånande att inte vissa andra händelser räknas som terrordåd, exempelvis skolattacken i Trollhättan 2015 och de dåd som utfördes av lasermannen John Ausonius. Svaret är att det krävs att dådet bevisligen måste vara politiskt motiverat för att karaktäriseras som terrorism i EU:s ramverk.

– Det hela är en juridisk benämning. Det gick inte att bevisa i något av fallen att motivet var terrorism, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– I fallet med bombsprängningen 2010 fanns det ett ljudband där Abdulwahab förklarade sitt motiv. Därför klassas det som ett terrordåd. 

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00