Utskott: Kommunerna ska ta ansvaret för att invandrare integreras i samhället 

"Integrationen fungerar inte för tillfället", säger riksdagens revisionsutskott enhälligt. Större ansvar ska läggas på kommunerna. Invandrare måste lära sig språket och kulturen – tolktjänster ska inte erbjudas i all oändlighet, anser utskottet.

Ansvar, snabbhet och skyldighet är tre ledord i betänkandet som riksdagens revisionsutskott presenterade på tisdagen.

Först och främst behövs snabbhet, säger Eero Heinäluoma (SDP), ordförande för revisionsutskottet. Integrationen i samhället börjar redan när flyktingar väntar på asylbesked.

Enligt utskottet är målsättningen att invandrare får in foten i samhället redan under det första året. Utskottet vill öka kraven på att delta i integrationsutbildningen.

– Om man inte lär sig språket tar det mycket längre tid att integreras i samhället, säger Heinäluoma.

Stora brister i språkundervisningen

Enligt utskottet finns det väldigt lite information om hur stor andel av invandrarna som har lärt sig språket. Utskottet föreslår att Finland övergår till samma system som till exempel Danmark har. I Danmark måste invandrare som vill bli danska medborgare genomgå obligatoriska prov som innefattar kulturella och språkliga delar.

– Eftersom det erbjuds språkutbildning är det inte motiverat att samhället erbjuder tolktjänster i all oändlighet. Man kan kräva att de som har bott här en längre tid kan finska eller svenska, säger Heinäluoma.

Asylsökande kan få ekonomiskt stöd under den tid då asylansökan behandlas. Det kallas för mottagningspeng. Utskottsmedlem Eero Lehti (Saml) anser att det brister i både uppföljningen och ansvaret.

– Det är redan möjligt att sänka mottagningspengen om asylsökande låter bli att delta i integrationsutbildning. Men av allt att döma har denna möjlighet inte utnyttjats.

Kommunerna känner bäst till sina invånare och företag. Därför borde kommunerna få helhetsansvaret för att få invandrare med i samhället. Bild: Pixabay

Snabbt ut i arbetslivet

Sysselsättning bland invandrare är cirka 10-15 procentenheter lägre än bland resten av befolkningen. Utskottsmedlemmen Päivi Räsänen (KD) säger att man måste investera i integrationen för att spara pengar i slutändan.

– Pengar motiverar också politiker att få integrationen i skick. 2016 kostade integrationen 340 miljoner euro, men arbetslösheten bland invandrare kostade samhället 480 miljoner euro. Därför är det viktigt att snabbt få in personerna i arbetslivet, säger hon.

En stor förändring som utskottet föreslår är att ansvaret för att invandrare blir delaktiga i samhället ska flyttas från staten till kommunerna. I länder där kommunerna ansvarar för utbildningen och integrationen har man nått bättre resultat.

– Det är förstås samma problematik som med hälsovården. Mindre kommuner måste arbeta tillsammans med andra kommuner, men å andra sidan ger det bättre resultat. Stora städer kan fatta beslut och arrangera integrationen på egen hand, säger Heinäluoma.

Utskottets betänkande ska behandlas i riksdagens plenum på onsdag klockan 14.

Utskottets 11 förslag

1. Riksdagen förutsätter att regeringen upprättar ett övergripande åtgärdsprogram gällande behovet av att se över integreringsåtgärderna och de reformer som ska genomföras. Åtgärdsprogrammet ska lämnas till riksdagen i form av en redogörelse senast 2020.

2. Riksdagen förutsätter att regeringen omarbetar integrationslagen och övrig lagstiftning vid behov utifrån riksdagsbehandlingen av redogörelsen.

3. Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att integreringen snabbas upp betydligt på så sätt att integrationsperioden i regel varar ett år. Verksamheten ska effektiviseras jämfört med nuläget i alla faser så snart invandraren har kommit till Finland.

4. Riksdagen förutsätter att regeringen för att integreringen ska fungera bättre och snabbare överför det samlade ansvaret för integrationstjänsterna till kommunerna och utreder hur tjänsterna kan tillhandahållas i tillräcklig omfattning också på andra håll än i tillväxtcentra.

5. Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att de servicesystem och servicestrukturer som stöder sysselsättningen av invandrare börjar fungera bättre så att de också svarar mot behoven hos företag som erbjuder sysselsättning.

6. Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att handläggningen av ansökningar om uppehållstillstånd för arbetstagare snabbas upp. Handläggningen får ta högst två månader.

7. Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att omorganisera språkstudierna inom integrationsutbildningen på så sätt att undervisningskvaliteten garanteras och inlärningsresultaten förbättras så att de uppfyller målen för inlärningen och kraven på språkkunskaper i arbetslivet.

8. Riksdagen förutsätter att regeringen gör språkutbildningen mer förpliktande i integrationsplanen för invandrare som fått uppehållstillstånd på så sätt att utbildningen inbegriper ett språkprov.

9. Riksdagen förutsätter att regeringen gör studierna inom mottagningstjänsterna för asylsökande mer förpliktande. Den asylsökande ska ha kännedom om hur samhället fungerar och vilka regler och värderingar som finns. För att säkerställa detta ska det ordnas ett prov.

10. Riksdagen förutsätter att regeringen med det snaraste vidtar åtgärder för att främja sysselsättningen av kvinnor med invandrarbakgrund. Kvinnorna ska bli en särskild målgrupp för integreringstjänster.

11. Riksdagen förutsätter att regeringen ser till att tredje sektorn, det vill säga organisationerna och det fria bildningsarbetet, tar över en större andel av integreringen och att regeringen vidtar åtgärder för att omdefiniera arbetsfördelningen mellan myndigheterna och tredje sektorn.

Källa: Riksdagens revisionsutskotts betänkande

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22