"Utsikterna blir sämre och sämre" – Bara åtta månader efter att ECB:s stödköp slutade kommer en signal om nya åtgärder

Mario Draghi har tre månader kvar som chef för Europeiska centralbanken. Han säger att han inte står till förfogande som ny chef för IMF då Christine Lagarde slutar för att efterträda honom vid ECB. Bild: AFP/Lehtikuva/Daniel Roland

– Tidigare väntade vi en ljusning under slutet av året, men nu är det osannolikt, säger centralbankchefen Mario Draghi som förbereder för att stödköp kan inledas igen, åtta månader efter att det förra stödprogrammet avslutades. – Det behövs fortfarande stimulans.

Den här veckan har omvärlden väntat på ECB:s budskap om hur man ska stimulera den europeiska ekonomin. Ett alternativ som spekulerats kring har varit ytterligare sänkningar av räntorna, men de flesta bedömare antar nu att det sker i september.

På torsdagen höll ECB räntorna oförändrade.

Ett annat alternativ har varit löften om nya stimulansåtgärder. Det var bara åtta månader sedan ECB avslutade sitt förra stödköpsprogram, det vill säga köp av värdepapper och statsobligationer på andrahandsmarknaden. Det har varit ett sätt att få ut mer pengar på marknaden. Nu signalerar ECB att man förbereder nya åtgärder, som man är beredd att ta till om man fortsätter ligga långt ifrån inflationsmålet.

Även om några beslut inte togs i dag, så är budskapet framöver så starkt det kan bli i en centralbankschefs inlindade språk. Räntorna ska hållas låga ett år till eller "så länge det behövs" för att upprätthålla god tillgång till pengar.

– Om vi fortsätter med att missa inflationsmålet är rådet att agera beslutsamt.

Hård brexit påverkar

Att beslut inte fattades ännu motiverar Draghi med att signalerna om ekonomin är komplicerade. Dels har sysselsättningen i Europa blivit bättre, lönerna och köpkraften stigit, och det ser okej ut i servicesektorn och byggandet, till exempel. Men det har inte gett utslag i inflationen, som ligger under målet sedan länge. Och i tillverkningssektorn har läget försämrats, inte minst i Tyskland.

– Samtidigt blir utsikterna sämre och sämre. I tillverkningen blir det värre och värre. Det blir värre och värre i de länder där tillverkningen är viktig, och det har följdeffekter över hela euroområdet.

Läget präglas också av en utdragen osäkerhet.

– Det gäller tal om handelskrig, geopolitiska spänningar, och nu också möjligheten att det blir ett hårt brexit, räknar Draghi upp.

Han skickar också en direkt hälsning till medlemsländerna, att de måste göra sitt för att puffa tillväxt, nå en högre produktivitet och råda bot på strukturell arbetslöshet. Produktiviteten och den strukturella arbetslösheten är på bordet också i Finland då regeringen och arbetsmarknadsparterna ska mötas om det i augusti.

Räntesänkning i höst?

ECB håller räntorna oförändrade, det vill säga styrräntan på noll, insättningsräntan på -0,4 och marginalräntan på 0,25.

Men centralbanken öppnar också för att räntan kan sjunka: formuleringen lyder att räntorna kommer att vara "på nuvarande eller lägre nivå" under slutet av året och första halvan av 2020. Enligt Financial Times är marknadens förväntning att det blir en räntesänkning i september.

I praktiken kan en räntesänkning riktas in på insättningsräntan, som är den ränta affärsbankerna har hos centralbanken. Då den är negativ innebär det att insättningar kostar, och på så sätt vill ECB hålla pengarna ute i omlopp hos affärsbankerna i stället för att de ligger hos ECB.

Draghis arv: Påverkar marknaden

Det är bara tre månader kvar av Mario Draghis händelserika period som ECB-chef, och i början av november tar Christine Lagarde över. Lagarde har varit chef för Internationella valutafonden IMF, och på torsdagen fick Draghi frågan om han skulle kunna byta plats och ta över IMF.

– Jag är inte tillgänglig, svarade han.

Markerande för Draghis period har varit just hanteringen av den ekonomiska krisen, stödköpsprogrammet och hur ECB indirekt fått en roll också gentemot medlemsländerna, inte bara bankerna. Bara när han talat har han påverkat marknaden.

Torsdagens budskap innehåll mycket signaler just till marknaden, nästan på dagen sju år efter det tal i London Draghi är mest känd för. Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet, klassar talet under skuldkrisen 2012 som det mest signifikanta under Draghis åtta år.

– Talet där han sade att ECB gör "allt som står i vår makt" var viktigt, som följd sjönk räntorna på statsskulder och såg till att euroområdet inte skulle falla på en brist på likviditet, säger Vihriälä.

– Det var en stor förändring, eftersom Draghi och ECB då explicit visade att man vill värna också om medlemsländers likviditet och inte bara om bankernas.

Under Draghis tid har ECB:s roll också utökats med banktillsyn, och han är på väg att bli historisk i egenskap av centralbankschef som endast sänkt räntan, aldrig höjt den.

Penningpolitiken under Draghis tid klassar Vihriälä därför som avvikande. Samtidigt höjs det nu röster – bland andra Finlands Banks Olli Rehn – för att ECB behöver förnya sin penningpolitik, eftersom man inte längre har samma verktyg som förr. Nu kommer Lagarde att inleda sitt arbete i en tid då räntorna hålls extremt låga. Eftersom också den amerikanska centralbanken inlett en sådan utvärdering bedömer Vihriälä att man också här kan gå in för att utvärdera sina definitioner, till exempel på inflationsmålet. Signalerna från ECB stärker det.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning