Utsikt mot framtiden, i kvinnornas fotspår?

Det borde vara slut med ”gubbmentaliteten” som hittills har styrt de flesta kommunernas strategipapper.

Den moderna politiska historien i Europa börjar ofta med revolutioner eller monumentala förändringar. Kärnnarrationen är baserad på en (ofta heroiserad) kamp om att förändra världen och dess strukturer. Det har varit fråga om att ersätta gamla eliter. Förändringens politiska galjonsfigurer är alltid unga män, i sin energis fulla vigör. Samma militanta sätt, försöket att förändra sociala eller kulturella orättvisor, anammades senare av kvinnorörelsen. Kamp och folkrörelse, politisk mobilisering, blev nyckelord. I dag använder världens terrorister samma maskulina koreografi.

Den tysta revolutionen på 2010-talet inträffar inte mera i "strukturerna" eller rörelserna. I själva verket sker det mest intressanta utanför den offentliga administrationen och de etablerade partierna. Omvälvningens hjältar är inte mera militanta och högljudda unga män, utan kvinnor i sina vardagliga sysslor. I synnerhet urbana, utbildade kvinnor gör sådana val i sitt liv som kommer att förändra vår syn på det goda och globala livet.

Den tysta nydaningen i den västerländska kulturen har redan börjat. Den har att göra med det som vi sätter i munnen, hur vi bor och på vilket sätt vi umgås. Val av bostadsområde samt produkter, kläder, mat och möbler som vi har omkring oss berättar inte längre om vår ekonomiska status utan om våra värderingar. Nyckelord för många i sina vardagliga val är etik, social rättvisa och balans med naturen. De vardagliga valen i köket och vardagsrummet görs oftast av kvinnor, såväl yngre som äldre kvinnor. Samvete och moral spelar en roll i deras beslut.

Eero Holstila, en av de ledande konsulterna i stadsplaneringsfrågor i Finland, har nyligen i sin blogg (www.mdi.fi/blogi) kommenterat denna nya fas i politiken. Holstila var länge en hög tjänsteman i Helsingfors och hans perspektiv är brett, och förankrat i urbana förhållanden. Hans första tes gäller den sociala mobiliteten och arbete. En stor del av unga människor väljer sin bostadsplats inte utgående från arbete, utan trivsel. Studiemöjligheter, mångsidigheten av urbana nöjen samt avsaknaden av närmiljöns sociala kontroll lockar i synnerhet kvinnor.

Denna tysta förändring kommer att påverka regionutvecklingen. Såsom Holstila påpekar borde samtliga kommuner intressera sig för nyckelgruppen, det vill säga unga kvinnor, som gör sina val med fötterna. Det borde vara slut med "gubbmentaliteten" som hittills har styrt de flesta kommunernas strategipapper. Holstila ropar efter en feministisk näringslivspolitik, där unga kvinnor mera bör påverka våra politiska beslut.

Framtidens finska barndom urbaniseras när unga kvinnor lämnar landsbygden. Inom de närmaste åren minskar antalet invånare i de flesta av våra kommuner och landskapsreformen förändrar kommunernas uppgiftspalett. Vid sidan av unga kvinnor behövs äldre kvinnor (och män) som konsumerar konst, kultur och utbildning. Utsikt mot framtiden, i kvinnornas fotspår, är en stor möjlighet ... ja, till och med en revolution i den urbana verkligheten.

Laura Kolbe professor i europeisk historia vid Helsingfors universitet och stadsfullmäktigeledamot (C)

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning