Utrikesutskottets lägesanalys: Ovissheten är stor

Nästan konsensus. Vänsterförbundet kunde inte omfatta alla punkter i Utrikesutskottets betänkande om utrikes- och säkerhetspolitiken. Från vänster Pertti Salolainen (Saml.), Stefan Wallin (SFP), Tom Packalén (Sannf), Matti Vanhanen (C), Erkki Tuomioja (SDP) och Paavo Arhinmäki (VF). Bild: Markku Ulander

Riksdagens utrikesutskott har benat ut regeringens omtalade utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse från i våras och presenterar en odramatisk lägesanalys som alla i utskottet kunde omfatta, förutom Vänsterförbundet.

Det råder ingen större dramatik då Utrikesutskottet presenterar, för att citera utskottsordförande Matti Vanhanen (C), "valperiodens mest betydelsefulla betänkande", som tar ställning till statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse från i somras.

Då regeringens betänkande i somras fick mycket publicitet för att vara ovanligt rakt på sak och bland annat slog fast att militärt våld mot Finland inte kan uteslutas, är det en mer odramatisk text som serveras efter att alla partier i Utrikesutskottet har sagt sitt.

Den stora skillnaden jämfört med i somras är förstås att det sedan dess har inträffat två omvälvande saker som innebär ännu oförutsägbara följder för Finlands utrikes- och säkerhetspolitiska sits: brexit-omröstningen i Storbritannien och valet av Donald Trump till USA:s nästa president.

Konsensus viktigt

– Betänkandet har skrivits under osäkra omständigheter vilket har märkts i vårt arbete. Vi filade på formuleringarna för att få till stånd en text som det råder konsensus kring, säger Vanhanen.

Men hur utskottet än försökte, såg sig Vänsterförbundet sig tvunget att protestera och lämnade in en avvikande åsikt: Utskottet anser i likhet med sommarens utrikes- och försvarspolitiska redogörelse att Finland håller fast vid en Nato-option, det vill säga rätten att söka om medlemskap i försvarsalliansen om det skulle anses nödvändigt.

Men Vänsterförbundet anser att Finland inte under några omständigheter får dras in i konflikter där landet inte är part. Likaså är Vänsterförbundet kritiskt till det allt intensivare samarbetet med Sverige som de andra riksdagspartierna applåderar. Vänsterförbundet anser att ett långtgående samarbete med svenskarna kan betyda att Finland tummar på sin alliansfrihet.

Utrikesutskottets vice ordförande, Pertti Salolainen (Saml) säger att den väsentliga meningen i betänkandet, formuleringen om att Finland förbehåller sig rätten till att söka om Natomedlemskap är identisk med regeringens redogörelse.

– En stor svårighet har förstås varit att redogörelsen är föråldrad. Vi vet helt enkelt inte vad som händer i och med presidentskiftet i USA, säger Salolainen.

Erkki Tuomioja (SDP) är nöjd över betänkandet.

– Jag ser det som värdefullt att texten har skrivits i en helt annan anda än regeringens redogörelse. Det här är ett mycket bättre papper, säger Tuomioja.

Måhända syftar han på formuleringar som inte fanns i regeringens redogörelse från i somras och som i hög grad påminner om utlåtanden som han själv har brukat ge: Till exempel att "Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga ändamål mot andra stater."

Utrikesutskottet betonar också Ålands demilitariserade och i krigstid neutraliserade ställning.

– Det är betydelsefullt att Ålands solida ställning som demilitariserat område inte har försvagats, säger SFP:s representant i utskottet, Stefan Wallin.

Det är svårt att greppa säkerhetsomgivningen efter det amerikanska presidentvalet eftersom det inte finns tillräckligt med kunskap om president Trumps utrikespolitik.

Finland är ett alliansfritt land som bibehåller möjligheten att söka om medlemskap i Nato.

Finland tillåter inte att dess territorium används för fientliga ändamål mot andra stater.

Sannolikheten för ett angrepp som riktar sig enbart mot Finland är fortsättningsvis mycket liten.

Det är skäl för Finland att förbereda sig på påtryckningar som sker med icke-militära medel.

Finland ska eftersträva ett allt djupare samarbete med Sverige utan att utesluta avtalsbaserat samarbete i kristid.

Det är en självklarhet att president Vladimir Putin återväljs till en fjärde presidentperiod år 2018.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning