Utredningens ledande forskare: "Trakasserierna är ett jämställdhetsproblem"

Utredningens ledande forskare Annukka Lahti säger att de trakasserier manliga idrottare utsätts för ofta handlar om den maskulina kulturen inom idrotten där kvinnor och homosexuella värderas lägre än män. Bild: Lehtikuva / Antti Aimo-Koivisto

De utbredda trakasserierna inom idrotten är ett jämställdhetsproblem som idrottsrörelsen ska oroa sig över säger utredningens ledande forskare Annukka Lahti. – Det är en manlig värld där det som anses vara manligt bland annat byggs upp genom att trycka ner kvinnor och homosexuella, säger hon.

Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI:s presenterade på tisdagen sin utredning om förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön inom finländsk tävlingsidrott.

– Med tanke på vad motsvarande utredningar från både idrotten och samhället visat tidigare är de här resultaten inte överraskande. Men utredningens resultat visar att det finns orsak för idrotten att vara orolig och att idrotten har mycket att förbättra, säger Teemu Japisson, generalsekreterare på FCEI.

Utredningen visar att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är vanliga inom idrotten.

– Visst ska idrottsrörelsen vara orolig. Det här handlar om ett jämställdhetsproblem. Idrotten borde fundera på hur man kan göra idrotten tryggare för kvinnor och minoriteter. Utredningen visar att idrotten är en manlig värld med maskulina strukturer som stöder det ojämställda, säger utredningen ledande forskare Annukka Lahti.

– Att förminska kvinnor sker mer dolt i arbetslivet men inom idrotten förminskas kvinnors insatser fortfarande på grund av att de är kvinnor, fortsätter hon.

Trakasserier förekommer i samtliga grenar och det krävs konkreta åtgärder för att förändra kulturer och strukturer.

Lahti säger att förändringsarbetet börjar i vardagen. Och att de med makt, det vill säga de högst i hierarkin, bär huvudansvaret för att förändring sker.

– Hur ledarna agerar och hur de pratar avspeglar sig i hela organisationen och deras beteendemönster rinner neråt i hierarkin. Därför är det viktigt att de i ledande position tar tag i problemen då de uppstår och visar att trakasserier och olämpligt beteende inte godkänns, säger Lahti.

Utredningen visar att språket inom idrotten är både sexistiskt, homofobiskt och misogynt och att både kvinnor och män känner sig obekväma på grund av språkbruket.

– Alla kan se över vilka ord man använder, om de skämt man drar är passande och hur man uttrycker sig om kvinnor och minoriteter, säger Lahti.

Utredningen visar också att idrottarna upplever att deras förbund inte ingriper vid trakasserier eller arbetar tillräckligt med förebyggande åtgärder.

– Att ingripa skapar en trygg omgivning då man genom gärningar visar att man inte godkänner trakasserier.

Mot en ljusare framtid?

Samtidigt som läsningen kan kännas dyster ger den också hopp om en ljusare framtid. Grenförbunden har fört diskussioner med FCEI och i de diskussionerna har signalen varit klar: Alla har sett att problemen existerar i varje gren och alla ser det som en viktig sak att agera och förbättra situationen.

– I utredningen berättar och uttrycker idrottarna sin syn på situationen och lyfter fram de här problemen. Många ledare har sagt att det nu är deras skyldighet att ge idrottarna en bättre och tryggare omgivning att idrotta i. Det är glädjande att höra, säger Japisson.

Då en del grenförbund ännu för ett par år sedan inte ville medge att problemen existerar i den egna grenen är situationen i dag annorlunda. Också om det kan vara svårt att inse att speciellt flickor och minoritetsidrottare far illa i den egna verksamheten är man i dag medveten om att det sker.

– Jag hoppas att den här utredningen kan ge en knuff framåt och extra momentum för förändringsarbetet inom idrotten. Det här kan vara början på en bättre idrottsvardag, säger Japisson.

FCEI:s generalsekreterare lyfter också fram medias ansvar i frågan.

– Medierna har ett enormt ansvar. Media är med och skapar bilden av vad idrott är. Därför är det ytterst viktigt att fundera på vilka vinklingar ni väljer, vilka ord ni använder för att beskriva kvinnliga och manliga idrottare och hurdan mansbild ni stöder i era texter och inslag, säger Japisson.

– Ni journalister är inte en passiv publik utan ni har en enorm inverkan på hur idrotten formas och ser ut. Damidrotten är lika viktig som herridrotten och då är det viktigt att fundera på hur ni presenterar idrotter och idrottare.

Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf. (Suek) genomförde utredningen om förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön inom finländsk tävlingsidrott tillsammans med forskningscentralen för tävlings- och toppidrott KIHU.

I undersökningen deltog 48 specialidrottsförbund och organisationer och den riktade sig till tävlingsidrottare som var 16 år och äldre. Undersökningens målgrupp var uppskattningsvis 160 000 tävlingsidrottare. Den elektroniska enkäten besvarades av 9 018 personer och svarsprocenten var 5,6. Undersökningsrapportens enkätdata analyserades med statistiska och kvalitativa metoder.

Utredningen visar att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är vanliga inom idrotten men inte vanligare än i samhället i övrigt.

Sexuella trakasserier

32 procent av kvinnorna har upplevt sexuella trakasserier inom idrotten. Motsvarande siffra för männen är 19 procent.

De vanligaste formerna av sexuella trakasserier är stötande tal (kvinnor 24 procent / män 17 procent) och muntliga sexuella trakasserier (kvinnor 12 procent / män 4 procent). Även fysiska sexuella trakasserier (kvinnor 4 procent / män 1 procent) förekommer inom finländsk tävlingsidrott.

Utredningen visar också att 70 idrottare blivit utsatta för sexuella påtryckningar och 14 för våldtäkt eller försök till våldtäkt.

26 av kvinnorna har iakttagit sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön inom idrotten medan 12 procent av männen iakttagit trakasserierna.

Trakasserier på grund av kön

23 procent av kvinnorna har upplevt trakasserier på grund av kön medan bara 3 procent av männen upplevt dessa trakasserier.

De vanligaste trakasserierna på grund av kön är förringande och ifrågasättande av egenskaper på grund av kön (kvinnor 20 procent / män 2 procent).

Vem trakasserar?

Det är främst män som står för de sexuella trakasserierna (mot kvinnor 55 procent / mot andra män 67 procent).

Även trakasserier på grund av kön hade mest utförts av män (kvinnor 49 procent / männen 63 procent).

De som enligt utredningen är det andra idrottare (35 procent), den egna eller annan idrottares tränare (22 procent), supportrar eller personer på sociala medier (18 procent) som gjort sig skyldiga till sexuella trakasserier.

Idrottarna står främst för verbala och icke-verbala sexuella trakasserier, då det gäller fysiska former av trakasserier är det både idrottare och tränare som är skyldiga.

Trakasserier på grund av kön utövas också främst av andra idrottare (29 procent), den egna eller en annan idrottares tränare (23 procent) och supportrar eller personer på sociala medier (12 procent).

Vad gör grenförbunden?

59 procent av idrottarna kunde inte säga om deras förbund ingripit eller jobbat för att förebygga trakasserier inom idrotten.

Idrottarna ser öppen diskussion, större medvetenhet och undervisning om trakasserier, att ta trakasserier på allvar och ingripa då trakasserier förekommer samt att främja jämlikhet inom idrotten som de centrala sätten att förebygga trakasserier.

Knappt en procent av idrottarna anser att trakasserierna förringas och inte tas på allvar då de tas upp.

Följder av trakasserierna

Utredningen visar att följderna för idrottare som utsatts för trakasserier är varierande.

Sänkt självkänsla i förhållande till idrottsprestationerna (19 procent), känsla av att inte höra till gruppen (18 procent) och sårbarhet (17 procent) är de vanligaste följderna av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

Unga kvinnor upplever starkast de psykologiska följderna av trakasserier.

Män som utsätts för sexuella trakasserier upplever lindrigare psykiska symtom än kvinnor som utsätts för trakasserier.

De som utsätts för trakasserier känner nervositet inför idrottsevenemang (14 procent), överväger att byta gren, lag eller förening (10 procent) och byter gren, lag eller förening (7 procent).

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning