Utredare efter bråket om Lappviken: Inga stora nybyggen på parkområdet

Långköraren om Lappvikens gamla sjukhusområde fortsätter. Bild: Cata Portin/HBL-arkiv

Nu är det klart vad som ska hända med Lappvikens sjukhusområde och byggnader i Helsingfors. Utredarna föreslår en lösning där välbefinnandeverksamheten fortsätter. Nybyggen föreslås i huvudsak utanför parkområdet.

Det har inte bara rått politisk oenighet om det gamla sjukhusområdet, också folkrörelser och aktivister har under det senaste året protesterat mot diverse planer som presenterats för Lappviken.

På onsdagen kom en utomstående utredningsgrupp med ett nytt förslag.

Till skillnad från ett tidigare förslag skulle det internationella fastighetsplaceringsbolaget NREP inte få bygga något hotell på området. I stället får de en planeringsreservation på ett nytt område som ligger mellan Sundholmens kraftverk och parken.

– Det skulle vara en utmärkt plats att bygga ett hotell på. Det finns stort potential för att få till en verkligt fin helhet, säger Sirkku Huisko, som är en av utredarna.

Hon är operativ chef för arkitektbyrån Lundén Architecture Company. Om trafikarrangemangen vid avfarten till Västerleden och vid den stora korsningen mellan Porkala- och Västrahamnsgatan ses över kunde det frigöra plats för ett nybygge. I bästa fall kunde Lappvikens park kanske utvidgas samtidigt som bullret från Västerleden minskar.

Utredarna har intervjuat över 70 personer som på ett eller annat sätt har anknytning till Lappviken. I de här samtalen kom det fram att man inte önskar något storskaligt byggande på området.

– Det är något som vi inte heller kan rekommendera.

Bara på ett ställe i parken öppnar utredarna upp för ett eventuellt småskaligt bygge. Det skulle i så fall vara av en ut- eller tillbyggnad av stödboendet Alvila på Lappviksstigen 6.

– Vi ställer oss frågande om det alls behöver byggas i anslutning till Alvila. Coronaepidemin har visat vilket behov det finns av grönområden i staden. Därför tycker vi inte att man ska avstå från en enda kvadratmeter park, säger Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör för föreningen Mieli Psykisk Hälsa Finland.

I Alvila bor rehabiliteringsklienter inom psykvården. Men om något byggs här får det inte hota den helhet som de historiska sjukhusbyggnaderna och parken utgör, slår rapporten fast. Bygget får heller inte ställa till med problem för den starkt hotade hårflokeplattmalen (Depressaria chaerophylli) som lever i området.

Ägarfrågan öppen

I rapporten föreslås också att Helsingfors stad, som äger området och byggnaderna, grundar ett fastighetsaktiebolag. Det här bolaget renoverar byggnaderna på området. I tillägg skulle bolaget utveckla verksamheten så att områdets identitet, en plats för psykisk hälsa och grund för småföretagare, behålls och utvecklas.

Efter tre år kunde staden gå vidare med tre alternativ.

Det första går ut på att majoriteten av fastighetsaktiebolagets aktier säljs till en utomstående investerare. Denna måste förbinda sig till vissa uppställda mål om att bevara den sociala delaktigheten och se till att arbetet för välbefinnande kan fortsätta.

– Det här är strama målsättningar som måste efterföljas, säger Sirkku Huisko.

I det andra alternativet fortsätter staden äga fastighetsaktiebolaget och stöder vid behov verksamheten. Pengarna tas från de arrenden som kommer in om det byggs något på det nya området utanför parken.

Slutligen är ett alternativ att sälja de sanerade byggnaderna till marknadsanpassat pris till en investerare utan intresse för samhällsansvar.

– Det här är om det skulle gå så att staden inte hittar en investerare som är intresserad och som uppfyller specialkraven.

Enligt Huisko återstår det för staden att fundera på vilken den slutgiltiga ägarformen blir.

– Även om staden grundar ett fastighetsaktiebolag förbinder den sig inte att gå in för något av dessa tre förslag. Det kan också vara något annat.

"Betyder höga hyror"

Föreningen Mieli, som Kristian Wahlbeck representerar, hyr hälften av huvudbyggnaden men också andra hus på området. Han menar att det är positivt att staden velat föra en dialog.

– För oss som jobbar med psykisk hälsa är det viktigast att fastigheten ägs offentligt eller av ett allmännyttigt samfund. Ägarfrågan har inte lösts slutgiltigt utan lämnar kvar möjligheten att byggnaderna säljs till fastighetsinvesterare.

Han konstaterar att fastighetsinvesterare vill ha god utdelning på sitt kapital.

– Det betyder höga hyror. Oftast är det så att en privat ägare kommer in en tid och säljer till en annan. Det innebär en osäkerhet för framtiden.

Mieli har planer på att grunda en Lappviken-stiftelse som kunde bli delägare i stadens föreslagna fastighetsaktiebolag.

– Stiftelseurkunden är skriven, men stiftelsen är inte grundad ännu. Vi har väntat på rapporten. Vi har också donatorer.

Med i den stiftelsen skulle också föreningen Pro Lappviken, andelslaget Tilajakamo och Kakspy, som driver Alvila, vara.

Utredarna som skrivit rapporten lyfter också fram fördelarna med den förvaltningsmodell som används av uppstartscentret Maria 01 och av Kabelfabriken. De drivs bägge som fastighetsaktiebolag.

– Maria 01 och Lappviken samarbetar redan nu på gräsrotsnivå. Vid flera tillfällen nämndes också ett potentiellt kulturellt samarbete med Kabelfabriken. Maria 01, Kabelfabriken och Lappviken kunde vara en triangel som består av kultur, välbefinnande och uppstartsbranschen, säger Huisko.

Det som sker härnäst är att utredningen om Lappviken går tillbaka till tjänstemännen. Om några månader väntas deras nya förslag komma upp på stadsmiljönämndens bord. Om det blir grönt ljus i nämnden går frågan vidare till stadsstyrelsen.

I Lappvikens huvudbyggnad fanns Finlands första mentalsjukhus. Huset är från 1841 och ritat av Carl Ludvig Engel.

Både byggnaden och området anses vara nationellt värdefulla. Största delen av byggnaderna är skyddade.

För några år sedan renoverade Helsingfors stad byggnaden för 5 miljoner euro. Hyresgästerna har bidragit med en del arbeten.

Staden utlyste en idétävling om Lappviken och där gick fastighetsplaceringsbolaget NREP ut som segrare.

Tävlingsförslaget kallades Lapinlahden kevät (på svenska ungefär Lappvikens vår).

Enligt föravtalet skulle NREP ha fått köpa byggnaderna för 1 miljon euro. Planen var att bygga både serviceboende och ett hotell i parken.

Det här var både politiker, folkrörelser och aktivister missnöjda med. De ville inte att området säljs och att parken upplåts till ett internationellt fastighetsplaceringsbolag.

I ett skede var Moomin Charachters intresserat av att ha sitt kontor och ett museum i Lappviken, men de drog sig ur.

I somras lade borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) fram ett reviderat förslag för Lappvikens sjukhusområde, men fick då tummen ner av Helsingfors stadsstyrelse.

I det förslaget skulle fastighetsplaceringsbolaget NREP tillsammans med Helsingfors stad ha bildat ett fastighetsbolag som tillsammans ägt de gamla sjukhusbyggnaderna.

Stadsstyrelsen tillsatte i stället en utomstående grupp som skulle göra en utredning som blev klar den här veckan.

Gruppen har försökt hitta en lösning som stämmer överens med de specialvillkor som styrelsen satte upp.

Enligt utredarna ska området utvecklas på ett sätt som är hållbart både ur ekonomisk aspekt och ur verksamhetssynvinkel.

De som utrett Lappviken är arkitekterna Sirkku Huisko och Eero Lundén från Lundén Architecture samt Markku Hietala och Mika Korhonen från Realidea.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning