Utopisk läroplan

Från och med 2021 ska finska gymnasier införa en ny läroplan. Utbildningsstyrelsen har skrivit en text med anvisningar som förklarar målen, men inte tillämpningen av den nya läroplanen.

Man berättar först om värdegrund, undervisning, stöd, handledning och bedömning, sedan finns det anvisningar om vad de enskilda kurserna ska innehålla. Man verkar ha en väldigt hållbar syn på inlärning och hur man ska nå livslångt lärande. Utvecklingen av elevernas värderingar betonas också.

Texten om gymnasieutbildningens uppdrag och värdegrund beskriver en metod för utbildning som nästan verkar för ambitiös. De nämner många viktiga saker om vilka kunskaper och tankesätt eleverna ska få genom gymnasieutbildningen. Exempelvis ska studeranden under sin gymnasietid forma sin identitet, människosyn, världsbild och finna sin plats i världen. Detta mål ska nås genom att gymnasiet fungerar som en icke-vinklad miljö där alla ska kunna samla kunskap som kommer att vara till nytta för dem genom hela livet.

Däremot kan inte en sådan miljö skapas i praktiken för att det helt enkelt inte finns tillräckligt många kvalificerade lärare som inte är vinklade på något sätt. Egentligen är det omöjligt att hitta resurser för att kunna tillämpa denna utopiska skolmiljö som läroplanen beskriver.

Min största kritik mot läroplanen är inte att idéerna är dåliga eller att de har omoderna värderingar, utan att det är för mycket tjafs och att idéerna kanske är lite väl optimistiska. Om man ska införa en ny läroplan ska den åtminstone på något sätt beskriva hur allting kan möjliggöras. Nu är ansvaret helt och hållet lagt på dem som skriver de lokala läroplanerna som ska tillämpa den grund som Utbildningsstyrelsen har gett oss.

Tanken bakom läroplanen är bra. Problemet är att den är för bra, det kommer att vara så gott som omöjligt att förverkliga den.

Mirek Kudinoff Vreta

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning