Utbildningen dalar i Finland – experter skyndar på längre läroplikt

En förlängd läroplikt, som skulle täcka andra stadiet åtminstone delvis, är ett recept som utvärderingen ger Sipiläs regering.Bild: Lehtikuva/Anni Reenpää

Nu rusar andra länder förbi i utbildningen. Därför behöver antalet studieplatser utökas och läroplikten förlängas. Det säger rådet som utvärderar den ekonomiska politiken i sin rapport – på lång sikt behövs utbildning och satsning på forskning och innovation.

Den nuvarande regeringen har fått en del kritik för att ha sparat i utbildningen.

Men utbildningsnivån i Finland har stampat på stället under en betydligt längre tid än så. De senaste femton åren har andelen högt utbildade inte vuxit utan snarare krympt – medan andra jämförbara länder har utökat utbildningen.

– Om man ser på åldersklasserna enligt när de är födda, så har andelen högt utbildade varit störst bland dem som föddes kring 1980, säger professor Roope Uusitalo, som är ordförande för Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

Den årskullen närmar sig nu 40 års ålder – bland de yngre har andelen högskoleutbildade sjunkit. Rådet larmar också om mängden vuxna som inte har någon annan utbildning än grundskolan.

"Att förlänga den obligatoriska läroplikten är ett av de enklaste sätten att minska antalet unga som går ut skolan utan att fortsätta till andra stadiet, och det skulle öka deras chanser att få jobb", skriver rådet i sin rapport.

Rådet rekommenderar också att se till att antalet utbildningsplatser blir fler.

– Orsaken till utbildningsläget är inte lata studerande, eftersom studieplatserna fylls upp. Men examensmålen är starkt reglerade. Även om universiteten i princip får utöka studieplatserna, så gäller finansieringen bara de mål som satts, säger Uusitalo.

För att påverka det behövs en politik där man höjer ribban och skjuter in de pengar som behövs.

Fjärde "årsbetyget" delas ut

Det var under förra valperioden som dåvarande finansminister Jutta Urpilainen (SDP) införde ett råd av experter som skulle göra oberoende utvärderingar av den ekonomiska politiken.

På tisdagen släpptes den fjärde årsrapporten, och den tar fasta särskilt på utbildningsfrågor, men också på den omtalade vårdreformen, och på hur finanserna ser ut då Juha Sipiläs (C) regering suttit i snart tre år.

I rapporten fokuserar man på vissa huvudfrågor – den finanspolitiska linjen, utbildningen och delvis också på vårdreformen, eftersom den haft som mål att minska hållbarhetsgapet. I rutan intill benar HBL ut rådets kommentarer till regeringen mer i detalj.

Slapphänt, säger rådet om skatterean

Regeringen har inte följt sina egna finanspolitiska mål, säger Uusitalo. Det som rådet pekar på är närmast skattesänkningarna, som gjorts för att kompensera löntagarna för höjda sociala avgifter i konkurrenskraftsavtalet.

Tanken var förståelig, anser rådet, men i praktiken har effekten av skatterean kommit vid fel tidpunkt.

– Regeringens finanspolitik blev mer stimulerande 2017 och 2018, trots att underskottet och konjunkturen skulle tala för en stramare politik, säger Uusitalo.

Det har lett till att finanspolitiken blivit procyklisk, vilket betyder att den riskerar förstärka upp- och nedgångar i stället för att dämpa dem. Nu när tillväxten ökar är "finanspolitiken alltför slapp", anser rådet, men tar inte ställning till om åtgärden ska vara skärpt skatt, mera nedskärningar eller reformer av något annat slag.

Orpo: Vårt beslut stöder jobben

Finansminister Petteri Orpo (Saml) försvarar besluten att sänka skatterna, och motiverar det med att det också finnas andra aspekter, som att det krymper hindren att ta emot jobb. Orpo säger till Lännen Media att han också har en mer optimistik syn på sysselsättningen, och att en högre sysselsättning ska krympa underskottet.

Regeringens mål är att få upp sysselsättningsgraden till 72 procent, vilket rådet bedömer att är osannolikt. Orpo säger till Lännen Media att det redan mellan november 2016 och november 2017 skapades 80 000 jobb.

– Det behövs bara hälften av det till för att nå målet.

Så blev regeringen betyg för i år

Om utbildningen:

Här är några plus och minus för utbildningspolitiken, baserat på Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken:

+ Sänkt dagvårdsavgift får beröm, även om det inte inverkar så mycket på de allra fattigaste som redan tidigare haft gratis dagvård.

+ Yrkesskolreformen gör utbildningen mer praktisk och inriktad på arbetsliv.

+ Reformen av antagningarna till högskolarna kan minska väntetiden och lägger mindre vikt på dyra tutorkurser.

– Regeringen ha inte satsat tillräckligt på att utöka andelen med högre utbildning, där behövs studieplatser, strategi och resurser.

– Regeringen har skurit ner i pengarna för forskning och utveckling, vilket har negativ effekt på lång sikt.

– Att yrkesskolreformen gör utbildningen mer praktisk har också en nackdel, eftersom den allmänbildning man kan behöva för att byta branscher och jobb längre fram i karriären blir sämre.

– Universitetens profilering måste stärkas, och nuvarande politik ger inte tillräckligt med resurser för det, enligt rådet.

Om finanserna och inkomstklyftor:

Tillväxten var bättre än man förutspått under 2017, men kurvan väntas plana ut efter i år. Under goda ekonomiska tider borde skuldsättningen ta slut, men i Finlands fall är budgeten ännu på det röda och långtidsarbetslösheten är hög.

Rådet upprepar det stora och kända problemet – att det råder ett matchningsproblem på arbetsmarknaden, där det finns öppna jobb men samtidigt många arbetslösa som inte passar in på dem.

En orsak till hålet i budgeten är skattesänkingarna, konstaterar rådet. Skulle regeringen ha följt sin finananspolitik 2015 hade budgeten balanserats bättre, men nu ökar det strukturella underskottet. Det innebär att underskottet, om man tar bort konjunkturernas inflytande, är 1,5 procent av bnp, medan regeringens mål var 0,5 procent av bnp.

• Rådet bedömer att det behövs 2,1 miljarder euro i antingen mera skatter eller fler nedskärningar och reformer för att råda bot på det strukturella underskottet.

• Inkomstklyftorna har blivit större, konstaterar rådet, och poängterar att den ekonomiska tillväxten inte alls har synts i ett minskat behov av stöd, eftersom de som har minst lyfter mer utkomststöd.

Om vårdreformen:

Finlands befolkning blir äldre. Om inget görs är det en allt mindre del av befolkning som ska försörja en allt större åldrande mängd. Regeringen har kört i gång sin vårdreform, och räknar med att den ska minska trycket på vårdkostnaderna med 3 miljarder.

Den bedömningen tvivlar rådet ändå på.

• "Som det ser ut nu lyckas inte reformen precisera vilka mekanismer som skulle resultera i den planerade besparingen, utan att det skulle leda till negativa effekter på vårdkvaliteten", skriver rådet.

• I rapporten befaras att valfriheten i vården kan öka kostnaderna. Till exempel så, att privata vårdstationer placerar sig på områden där en större del av kunderna är välmående och får överlappande företagshälsovård. Eller så kan vårdstationerna locka kunder genom att vara frikostiga med remisser till specialistvård, vars kostnader faller på landskapet.

• Inte heller landskapen har tydliga morötter för att effektivera och använda mindre pengar, skriver rådet.

Så lyckas du vid köp av däck

Här är Euromasters tipslista med fem punkter. 15.10.2018 - 10.18