Utan kunniga byggare blir det inga instrument

Om du bygger instrument utan att kunna spela själv är det som att famla i blindo, tycker Rauno Nieminen, en av Finlands mest erfarna instrumentbyggare som byggt mängder av sällsynta instrument som stråkharpor och bockhorn.

Vill du börja spela violin, piano, trumpet, blockflöjt…? Oftast hittar du ett instrument i en välutrustad musikaffär. Ifall du då inte fastnar för något lite sällsyntare som till exempel kohorn, stråkharpa eller sälgflöjt – då kan det hända att du hamnar i en ond cirkel mellan utbud och efterfrågan. Vet ingen om att om inte instrumenten existerar börjar ingen spela dem. Beställer ingen instrument finns det inte jobb för instrumentbyggarna i landet.

En som vet det mesta om Finlands folkliga instrument och instrumentbygge överlag är instrumentbyggarmästaren Rauno Nieminen, som varit med om att bygga upp utbildningen för instrumentbyggare vid Ikalis hantverksskola, byggt instrument i långa rader och dessutom verkat som musiker. Han har samarbetat med de flesta finländska folkmusiker och byggt allt från kopior av museikanteler för Arja Kastinen till Pekko Käppis elektriska stråkharpa i formen av en dödskalle, ett anrikt instrument uppdaterat till 2018.

Svårt att livnära sig

I sommar går Nieminen i pension från sin tjänst som lärare i instrumentbygge. Han får lätt en bekymrad rynka i pannan då han funderar kring branschens framtid.

– Finland är inget billigt produktionsland. Finländska musiker är ofta rätt panka, det finns helt enkelt inte tillräckligt med kunder för dyra instrument av hög kvalitet. Instrumentbyggare har visserligen en hel del jobb med billiga importinstrument, som ofta måste repareras redan då de anländer till butikshyllorna…

– Numera har vi också internet, vilket förstås är jättefint om man förstår att använda sig av källkritik. Men ibland känns det som om undervisning är en enda kamp mot felaktig information från internet.

Numera går exklusiva finländska elgitarrer på export. Vad gäller folkinstrument är situationen däremot allvarlig.

– Flera av de aktiva kantelebyggarna har gått i pension eller pensioneras alldeles snart. Och ingen kan livnära sig på att bygga nyckelharpor, stråkharpor och blåsinstrument – själv har jag finansierat mitt byggande genom att arbeta som lärare.

– De som studerat hos oss har inte fattat intresse för folkinstrument, de flesta bygger gitarrer. Och allt måste utgå från det egna intresset – man kan inte tvinga någon att bygga instrument.

Rauno Nieminens skiva Sarvella är den första finländska skivan med folkliga horn i huvudrollen. Bild: Pressbild

Famla i blindo

För musikerna är det en utmaning om instrumentbyggare saknas – har man möjlighet att samarbeta med en byggare kan man utveckla instrumentet åt det håll man önskar och samtidigt utvecklas musikaliskt. Instrumentbyggaren bör veta tillräckligt om själva musiken för att verkligen få sina instrument att ljuda.

– Man kan nog bygga en gitarr och knäppa lite på den utan att vara en väldigt avancerad musiker. Men bygger du en trumpet, flöjt eller klarinett måste du få ljud ur dem för att kunna utöva ditt yrke! Enligt min mening kan man inte bygga ett instrument som man inte spelar själv. Man bygger ju själva ljudet och om man inte kan få fram det själv bygger man nog i blindo, eller snarare som om man vore död.

Populär hobby

Instrumentbygge är också en väldigt populär hobby för tillfället, vilket gläder Rauno Nieminen, även om han påminner att det behövs proffslärare för att kunna erbjuda högklassig undervisning.

– Det finns tusentals ivriga som bygger instrument hemma och vid medborgarinstitut, och firmor som säljer det som behövs. När jag själv började kunde man inte köpa instrumentdelar eller ens trä någonstans, man måste själv beställa allt från utlandet. Som hobby är instrumentbygge både intressant och belönande – man får ju ett tydligt resultat, själva instrumentet.

Alla slags instrument behövs, tycker Rauno Nieminen – instrumentsouvenirer, lekinstrument för barn och så vidare. En mängd instrument finns deponerade vid museerna i vårt land, och dem kommer man inte längre åt att spela på. Däremot kan man bygga kopior av dem. Nieminen påminner om att det inte är så länge sedan det inte fanns instrument att tillgå för den som var intresserad av renässans- eller barockmusik.

– Numera anses det självklart att man spelar barockmusik på periodinstrument. Samma sak borde gälla också folkinstrument, numera spelar man ofta äldre musik på turbodonade kanteler som är långt ifrån vad en kantele var under barocken, renässansen eller medeltiden. Också i rock'n'roll finns periodinstrument – en elgitarr från 1950-talet låter helt annorlunda än en modern elgitarr!

Profil

Namn: Rauno Nieminen

Yrke: Instrumentbyggare, musiker, forskare

Karriär: Instrumentbyggare sedan 1978. Lärare i instrumentbygge vid Ikalis hantverksskola sedan 1984. Undervisat i musik och instrumentbygge vid Sibelius-Akademin sedan 1980-talet. Instrumentbyggarmästare 2006. Doktor i musik 2008. Byggt instrument för de flesta av våra främsta folkmusiker. Spelar själv bland annat stråkharpa, kantele och blåsinstrument i ensembler som Ontrei, Ural Pop, Verde, Primo, Jouhiorkesteri och Teppanan veljekset.

Aktuell med: Hornsoloskivan Sarvella och som pensionär.

Trudeluttar på skiva

Rauno Nieminen tycks ständigt ha tusen järn i elden. Nyligen har han gett ut en soloskiva där han spelar bockhorn och trähorn – den första skivan i Finland med dessa instrument i huvudrollen och olika musikersammansättningar som sällskap, flera med starka jazzkryddor. Vissa inspelningar är över 30 år gamla.

– På horn är låtarna traditionellt sett mer trudeluttar än noggrant komponerade musikstycken. Mitt sätt att göra hornmusik är att bege sig till studion och bara köra för fullt – spela in allt och sedan i efterhand ge låtarna namn.

Det mest iöronnefallande på skivan är intonationen – hornen skiljer sig markant från de andra instrumenten på skivan med finstilta mikrotonala skillnader i intonation.

– Vissa har nog tyckt att hornet helt enkelt är förfärligt ostämt, småler Nieminen.

Beatles för korna

Hornet hör ihop med herdekulturen och dess instrument. I allmänhet anses herdekulturen ha dött ut i Finland på 1800-talet, men Rauno Nieminen är av annan åsikt.

– När jag var barn på 1960–1970-talet jobbade jag som herde. Korna mjölkades på morgonen, sen tog jag med dem ut för att beta på vägrenar och sjöstränder. På kvällen hämtade jag in dem för att mjölkas igen. Så herdekulturen levde nog kvar längre än många tror! Jag spelade gitarr för korna också, speciellt Beatles och Bob Dylan.

Dagarna som pensionär hägrar, men Rauno Nieminen har inga planer på att sluta arbeta.

– Jag har flera bokprojekt halvgjorda, men annars kommer jag nog att spela och bygga instrument så länge fingrarna fungerar. Hantverkare brukar aldrig gå i pension på allvar.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00