Utan en verkställande EU-kommission kan resultatet av Finlands ordförandeskap bli magert

Finland tar över ordförandeskapet för EU:s ministerråd i en tid då mycket är oklart. Förhandlingarna om den långsiktiga budgeten, om nyckelposter och om klimatpolitiken lär bli hårda, samtidigt som brexit kan tränga undan alla andra frågor.

EU-medlemsländerna har inte kunnat enas om vem de vill se som kommissionens ordförande. På toppmötet i slutet av förra veckan lyckades ingen av de europeiska partiernas toppkandidater få tillräckligt med stöd. Ett nytt toppmöte ska ordnas på kort varsel den 30 juni för att försöka nå en lösning.

På mötet blockerade Polen, Ungern och Tjeckien också ett uttalande om att EU ska vara klimatneutralt 2050. Stadsrådets kansli betonar ändå i ett pressmeddelande att en stor majoritet av medlemsländerna är för 2050-målet.

Svårt utan kommission

Hur länge det tar innan medlemsländerna och Europaparlamentet lyckas utnämna en kommission är helt öppet. Enligt Europaforskaren Risto Heiskala, professor och direktör för Institute for Advanced Social Research vid Tammerfors universitet, kommer förhandlingarna att bli svåra nu när inte heller parlamentet har en gemensam position.

– Det blir svårt för Finland att få till stånd ambitiösa målsättningar innan kommissionen är vald. Utan sitt verkställande organ är EU i viloläge, säger Heiskala.

Klimatet är den största politiska frågan under ordförandeskapet, enligt Heiskala. Det lär bli svåra förhandlingar, bland annat eftersom några länder är väldigt beroende av stenkol och fossila bränslen.

– Det går inte att hitta en lösning på en gång. Men det är ingen nyhet att förhandlingarna mellan EU-länderna brukar räcka väldigt länge.

Handlar om fel saker

Det finns en risk för att ordförandeskapets fokus kommer att kretsa kring brexit och kring att utnämna topposter i stället för att ligga på de viktiga sakfrågorna, enligt Thomas Karv, EU-forskare och universitetslärare vid Åbo Akademi. Toppmötets oförmåga att nå en gemensam linje i klimatpolitiken bådar inte heller gott för Finlands klimatambitioner.

– Finland har som mål att nå en stark enad front, men det blir betydligt svårare nu när medlemsländerna inte ens kunde enas om en icke-bindande målsättning, säger Karv.

Däremot har Finland goda möjligheter att få till stånd resultat kring EU:s långsiktiga budgetramar för 2021–2027.

– Finland har ett gott rykte inom EU och är rätt land att ha ordförandeskapet nu då det är många svåra förhandlingar på agendan. Med en vana att kompromissa har Finland möjlighet att spela en viktig roll.

De flesta mötena under EU-ordförandeskapet kommer att hållas i Finlandiahuset i Helsingfors. Bild: Erik Sandström/SPT

Bara fina tal om rättsstaten

Förutom klimatet har Finland också lyft fram rättstatsprincipen som en viktig fråga under sitt ordförandeskap. Det finns bland annat planer på att minska finansieringen till sådana länder som bryter mot rättsstatsprincipen, men Finland kan inte göra mycket åt situationen.

– Man kan hålla fina tal, men i praktiken är det svårt att straffa medlemsländer som inte följer EU:s rättsstatsprinciper. Med de nuvarande EU-fördragen kan ett land förlora sin rösträtt, men det kräver enhällighet av de övriga medlemsländerna vilket inte kan nås eftersom Ungern och Polen håller varandra om ryggen.

Finland har ändå en unik ställning som ordförande nu då så många topposter ska utnämnas. Bland annat är finländarna Erkki Liikanen (SDP) och Olli Rehn (C) två personer som tippas ha goda chanser att bli ordförande för Europeiska centralbanken, en post som endast väljs var sjunde år. Helgens toppmöte verkar också innebära att systemet med toppkandidater är begravd, enligt Karv.

– Det är nästan helt säkert att Manfred Weber (EPP) inte kommer att bli kommissionens nästa ordförande.

Karv tror att nästa ordförande ändå kommer att representera EPP, som blev störst i Europaparlamentsvalet. Bland annat har Angela Merkel lyfts fram som ett toppnamn, men hon säger själv att hon inte är intresserad. Också brexitförhandlaren Michel Barnier ses som en het kandidat.

Alexander Stubb (Saml/EPP) är språkkunnig och har statsministererfarenhet. Det är möjligt att hans namn ploppar upp igen som en möjlig kompromisslösning, säger Karv.

Fakta

Det här är ministerrådet

Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet, består av alla EU-medlemsländers ministrar inom ett visst område till exempel försvarsministrar eller finansministrar.

Ministerrådet är ett av EU:s lagstiftande organ. Majoriteten av EU:s lagar godkänns genom det som kallas för medbeslutandeförfarandet, där både EU-parlamentet och ministerrådets godkännande krävs för att lagen ska träda i kraft.

I de flesta fall fattar ministerrådet beslut med kvalificerad majoritet, vilket innebär att 55 procent av medlemsländerna ska godkänna beslutet och dessutom måste de representera 65 procent av unionens totala befolkning.

Rådet godkänner EU:s årliga budget tillsammans med EU-parlamentet.

Ministerrådet ska inte blandas ihop med Europeiska rådet som är ett EU-organ som består av ländernas stats– och regeringschefer. Europeiska rådet har till skillnad från ministerrådet inte någon lagstiftande makt utan ger riktlinjer.

Ministerrådet ska inte heller blandas ihop med Europarådet som inte är ett EU-organ utan är en organisation som jobbar för de mänskliga rättigheterna.

Källor: Europeiska rådet, Europainformationen, Europarådet. eu2019.fi

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46