USA:s migrationspolitik gör att skördarna ruttnar bort

Den allt hårdare politiken mot invandrare slår allvarligt mot USA:s jordbruksindustri. När de papperslösa arbetarna inte längre vågar gå till jobbet ruttnar skördar bort på fälten.

De bankar på dörren. De bankar hårt. Familjen i huset håller sig borta från fönstren, vettskrämda.

Först efter 40 minuter ger den federala gränspolisen upp och åker därifrån. Det är söndag morgon och klockan har ännu inte hunnit slå sju.

Nyheten om räden sprider en ny våg av rädsla i den lilla staden på 26 000 invånare där en majoritet har latinamerikansk bakgrund. Alla har de en relation till den papperslösa tillvaro som hälften av USA:s lantarbetare beräknas leva i, om inte genom egen erfarenhet så genom vänners eller släktingars.

I februari stoppade gränspolisen en buss med lantarbetare på väg till en blomplantage utanför Woodburn, och sedan dess har personer med latinamerikanskt utseende också kontrollerats av polisen vid den lokala banken och utanför affären.

– Det här är helt nytt. Vi har inte sett sådana här räder på 35 år, säger Ramón Ramírez som är ordförande för en lokal fackförening för lant- och skogsarbetare, Pineros y Campesinos Unidos del Noroeste (PCUN).

Han var en av dem som lade grunden för organisationen för 40 år sedan med anledning av de räder som gränspolisen utförde då. I Oregon har gästarbetande och papperslösa mexikaner utgjort en majoritet av lantarbetarna sedan 1940-talet och migrationsfrågorna har alltid varit en central del av fackföreningens arbete.

PCUN har nu 6 800 medlemmar i området, nästan alla med latinamerikanskt ursprung.

– Efter gårdagens räd besökte jag familjen och gav dem tips om migrationsadvokater att vända sig till. Men alla i vårt samhälle är rädda nu, säger Ramón Ramírez.

Alarmerande arbetskraftsbrist

En halv mil utanför Woodburn ligger Bauman Farms, ett familjeföretag som från slutet av 1800-talet växt från några äppelträd till en 340 hektar stor gård med eget bageri, bryggeri och affär. Förr räckte det med att de satte upp en skylt vid vägen när bären och frukterna var mogna, så hade de all arbetskraft de behövde inom några dagar.

– Nu är det nästan omöjligt att hitta arbetskraft vissa delar av året, säger företagets chef, bondesonen Brian Bauman.

Förra hösten fick han se sitt fält med björnbär ruttna bort för att han inte hittade tillräckligt med folk för att plocka dem. Det har varit brist på arbetskraft de senaste åren, och den har blivit värre för varje år.

Räderna började efter Donald Trumps presidentinstallation och presidentens beslut att avsluta DACA-programmet som gett skydd åt personer som kommit till USA som papperslösa barn, har gjort arbetarna på Bauman Farms panikslagna.

För att kunna behålla en del av sin personalstyrka försöker Brian Bauman skapa nya arbetsuppgifter så att företaget kan ha ett 15-tal helårsanställningar. Det innebär att de anställda inte bara arbetar på fälten och i perioder genererar de knappt tillräckligt med intäkter för att täcka lönekostnaden.

Under skördesäsongen försöker gården anlita bemanningsföretag för att få extra arbetskraft, och timarvodet har ökat med nästan hälften.

– Vi blir tvungna att sluta odla grödor som potatis, jordgubbar och gröna ärter som kräver mycket manuellt arbete, säger Brian Bauman.

Påståenden om att utländska lantarbetare tar amerikanarnas jobb avfärdar han som osanna.

– Jag sätter upp skyltar vid vägen, och sprider information på Facebook och jobbsajter, men inga amerikaner söker jobben, inte ens nu när vi betalar mer än minimilönen. Det är ett hårt arbete under solen, och de fyra procent av befolkningen i Oregon som är arbetslösa är inte de som klarar sådant arbete.

Rädda för deportering

Ana Martínez Fuentes är i 30-årsåldern och plockar druvor på en av Oregons alla vingårdar denna säsong. Eftersom hon jobbar genom ett bemanningsföretag slipper gårdsägaren ansvaret att kontrollera hennes uppehållstillstånd. Hon har arbetat i USA som papperslös i 16 år.

Här har hon fött tre barn, tre amerikanska medborgare. De går nu i skolan i Woodburn, staden som 2014 stoltserade med att vara den plats i Oregon där flest ungdomar med latinamerikansk bakgrund tar studenten, hela 88 procent. Föräldrarna som kommit till USA för att slita på fälten vill ge sina barn andra möjligheter.

Morgonen då tv-nyheterna meddelade att Trump hade vunnit presidentvalet sprang Ana Martínez Fuentes yngsta barn och gömde sig i sin säng.

– Hon ville inte gå till skolan för hon hade hört att Trump skulle deportera alla papperslösa och var rädd att jag och min man skulle vara borta när hon kom hem från skolan, berättar Ana Martínez Fuentes och brister ut i tårar.

En del andra papperslösa föräldrar i området har förberett så att deras barn ska kunna stanna med släkt eller vänner om de själva blir deporterade, men hon vill inte splittra sin familj.

– Jag försöker lugna mina barn med att vi är skötsamma och polisen därför inte har anledning att leta efter oss, men deras kompis pappa blev deporterad fast polisen egentligen letade efter en annan man, så det är svårt. Jag har förberett mitt äldsta barn med telefonnummer att ringa om vi blir gripna när de är i skolan.

Hård kontroll

Trump hade bara varit president i fem dagar när han gav ordern som gjorde alla papperslösa som kan misstänkas för minsta brott, inklusive att just vistas i landet utan tillstånd, till prioriterade mål för gränspolisen.

Enligt Ramón Ramírez är det detta som man nu ser konsekvensen av. Personer har stoppats av polisen bara för att de haft ett latinamerikanskt utseende, och sedan deporterats om de inte haft uppehållstillstånd. Civilklädda gränspoliser har rört sig i lokala domstolar och kontrollerat personer som stått åtalade för mindre brott, eller letat upp dem senare i deras hem.

Den tidigare Obama-administrationen prioriterade deporteringsinsatser mot papperslösa som begått allvarliga brott, utgjorde en nationell säkerhetsrisk eller nyligen kommit till USA, vilket uteslöt 90 procent av landets elva miljoner papperslösa.

– I stället för att ge sig på stora brottslingar deporterar regeringen nu hårt arbetande människor, säger Ramón Ramírez.

Liksom Brian Bauman och Ana Martínez Fuentes hoppas han att de folkvalda i stället ska skapa fler möjligheter för utländska lantarbetare att jobba sig till en trygg framtid i landet.

Ana Martínez Fuentes är ett fingerat namn.

Fakta

Varannan är papperslös

Det beräknas finnas 2–3 miljoner säsongsarbetare i USA:s jordbruksindustri. I den senaste statliga undersökningen från 2011–2012 visade sig 70 procent vara födda i utlandet, de flesta i Mexiko. 48 procent var papperslösa. 2015 uppgick värdet av USA:s jordbruksproduktion till 137 miljarder dollar.

Källor: National Center for Farmworker Health, United States Department of Agriculture

http://www.ncfh.org/uploads/3/8/6/8/38685499/naws_ncfh_factsheet_demographics_final_revised.pdf

https://www.ers.usda.gov/data-products/ag-and-food-statistics-charting-the-essentials/ag-and-food-sectors-and-the-economy/

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08