USA tog till hot för att ändra WHO:s amningsdirektiv

Synen på amning ledde till konflikt inom Världshälsoorganisationen WHO. Bild: Mostphotos

Amning är det hälsosammaste alternativet för spädbarn och bör främjas. Det säger den hälsoforskning som Världshälsoorganisationen bygger sina amningsdirektiv på. Men när WHO skulle klubba igenom en resolution om amning i våras ställde sig USA på bakbenen, sade nej och skrämde sedan fattigare länder till tystnad.

I den resolution som hade förberetts för WHO:s möte i slutet av maj i Genève i Schweiz skulle det stå att amning är det bästa alternativet för spädbarn och att missvisande reklam för modersmjölksersättning bör begränsas. Det här är riktlinjer som merparten av WHO:s medlemmar förbundit sig till redan under tidigare år, men som nu passade USA:s delegater sällsynt illa.

Fakta

Amning i Finland

I Finland ammas cirka 66 procent av barnen fortfarande när de fyller 6 månader. Cirka 9 procent av barnen helammas (får bröstmjölk som enda föda) i samma ålder. Ett av tre barn ammas fortfarande delvis vid ett års ålder.

Enligt finska amningsdirektiv ska finska mammor stödjas att helamma i minst fyra, helst sex månader om de själva vill. Vill familjen ska mammor stödjas att amma tills barnet fyller 1 år.

Amningen ska helst starta inom en timme efter födseln.

Målet med helamning i sex månader gäller för barn med normal födselvikt.

Hela historien om hur WHO ska få tala om amning versus mjölkersättning rullades upp en dryg månad efter mötet, i söndagens The New York Times (NYT). Nu berättar anonyma tjänstemän och politiker hur USA steg för steg trappade upp kriget mot skrivningar i resolutionen.

Hot mot Ecuador

Först en påminnelse om siffror: under åren 2011–2016 fick ungefär 40 procent av världens barn som inte fyllt 6 månader all sin näring genom amning. USA står för cirka 15 procent av Världshälsoorganisationens budget. I länder där ammandet tagit fart har företagen som säljer modersmjölksersättning tappat mark.

Bråket om amningsdirektivet eskalerade på World Health Assembly, som är WHO:s högsta beslutande organ och som alla medlemsländer får sända delegationer till. Först ville USA:s delegation ändra den skrivning som säger att regeringar ska skydda, uppmana till och stödja amning. Sedan satte man sig emot en skrivning om att begränsa marknadsföringen av sådana produkter som enligt flera experter bevisligen är skadliga för barns hälsa.

När kraven inte godtogs och Ecuador visade intresse för att införa åtgärder meddelade USA att landet drar in de stödpengar det ecuadorianska försvaret fått hittills och inför sanktioner i handeln mellan länderna.

Enligt anonyma källor till NYT vek sig sedan ett dussin fattigare afrikanska och sydamerikanska länder och vägrade ställa sig bakom resolutionen av rädsla för repressalier. En anonym regeringskälla påpekar att en orsak till de amerikanska protesterna var att det också finns mödrar som av olika orsaker inte kan amma och som blir stigmatiserade av en resolution som är absolut i tonen.

Slutligen klev Ryssland fram och förordade resolutionen med kommentaren att det inte går för sig att mäktiga länder hotar mindre länder för att få fram sin vilja. Det krav USA slutligen fick igenom var att stryka meningen om tekniskt stöd från WHO till länder som vill stoppa opassande marknadsföring av barnmat.

Finskt mål: mer amning

I höstas publicerade Institutet för hälsa och välfärd (THL) ett nationellt handlingsprogram för att främja amningen i Finland under åren 2018–2022. Programmet följer WHO:s riktlinjer om helamning under de första sex månaderna, men säger också att vårdpersonalen ska stödja mammors och familjer färdigheter och möjligheter till amning efter familjens eget önskemål.

När det gäller marknadsföringen får finska sjukhus, barnrådgivningar och motsvarande enheter inte hänga upp reklam för modersmjölksersättning om den uppges vara ett alternativ till helamning eller delamning. Material om ersättande mjölkpreparat får delas ut bara av vårdpersonal till familjer som bedöms behöva ersättningar. Materialet får då inte innehålla reklam för varumärken.

De finska riktlinjerna bygger på forskning som bland annat säger att amning minskar sjukhusdygnen för barn med diarré med 72 procent och för barn med infektioner i andningsvägarna med 57 procent.

World Health Assembly, som nu ordnades för 71:a gången, debatterar världsomfattande hälsofrågor och kommer överens om riktlinjer för globala hälsofrågor. Mötet tar ställning till olika globala hälsorelaterade frågor, som till exempel hur man ska få stopp på fetmaepidemin i världen.

På årets agenda fanns bland annat frågor om mängden och tillgången till vaccin i världen, det globala problemet med ormbettsförgiftning (som finns på WHO:s lista över försummade tropiska sjukdomar som dödar för många) och flyktingars hälsa, men det var frågan om amning som fick delegationen från USA att tända till.