USA: Röstning om sjukförsäkring skjuts upp

Demokraten Chuck Schumer håller tal i Washington, omgiven av demonstranter med bilder på personer som mister sin sjukförsäkring om "Trumpcare" träder i kraft. Bild: AFP / Lehtikuva / Saul Loeb

Senatens republikaner jobbar frenetiskt mot klockan för att få ihop de röster som krävs för att klubba igenom partiets förslag på ny amerikansk sjukförsäkringslag.

Det nu gällande förslaget till ny sjukförsäkringslag, som är tänkt att riva upp och ersätta "Obamacare", innebär att ytterligare 22 miljoner amerikaner blir oförsäkrade, enligt en ny prognos.

Minst fem republikanska senatorer har redan sagt att de i nuläget inte kan rösta ja till lagförslaget, vilket skapar problem för majoritetsledaren Mitch McConnell. Republikanerna har 52 av kammarens 100 platser och har därför enbart råd att förlora två ur de egna leden (om vicepresident Mike Pence, som brukligt är vid ett jämnt läge, avlägger den avgörande rösten).

Och på tisdagskvällen finsk tid meddelade McConnell att omröstningen sker först efter senatens sommaruppehåll som inleds den 4 juli, rapporterar Reuters.

Ingen diskussion?

I nuläget kan Republikanerna inte ens få igenom ett beslut om att börja diskutera det 142-sidiga lagförslaget i plenum, vilket är steget före omröstning. Fyra partikamrater med ärkekonservative Texassenatorn Ted Cruz och Kentuckysenatorn Rand Paul i spetsen motsätter sig texten eftersom de inte tycker att den går tillräckligt långt i att riva upp expresident Barack Obamas sjukförsäkringslag ACA, skriver USA Today.

Mainerepublikanen Susan Collins, som lutar mer mot den politiska mitten, säger också nej men med hänvisning till en ny prognos som förutspår att lagen skulle leda till att ytterligare 22 miljoner människor är oförsäkrade 2026.

Bakom prognosen står kongressens oberoende budgetkontor CBO, som räknar på alla viktiga lagförslag. Enligt CBO kommer totalt 49 miljoner människor att stå utan sjukförsäkring år 2026, om den nya lagen blir verklighet. Det är 18 procent av USA:s befolkning under 65 års ålder, jämfört med 10 procent som är oförsäkrade i dag.

I Vita husets respons, som kom via Twitter, hette det att CBO räknade fel om "Obamacare", att den lagen lett till högre kostnader och färre försäkringsalternativ för befolkningen.

Omröstning i veckan

Demokraterna är enade mot det nya förslaget som bland annat tar bort tvånget att alla amerikaner ska ha sjukförsäkring och bromsar utvidgningen av den statliga sjukförsäkringen för låginkomsttagare Medicaid. På måndagen ledde den inflytelserike demokratiske New Jerseysenatorn Cory Booker en protest mot skrivningen på Capitoliums trappa.

Om lagen ska hinna bli verklighet före det nya budgetåret, som inleds den 1 oktober, är det bråttom, eftersom omröstningar måste ske i kongressens båda kamrar – som dessutom ska ha sommaruppehåll. 

Bakgrund: Sjukförsäkring i USA

Den nu gällande sjukförsäkringslagen "Obamacare", vars egentliga namn är "The Patient Protection and Affordable Care Act", antogs av kongressen i mars 2010 efter en bitter politisk strid.

"Obamacare" är mycket komplex och har beskrivits som den mest omfattande välfärdsreformen i USA sedan 1960-talet. Den stipulerar bland annat att försäkringsbolag inte får neka sjukvårdsförsäkring åt personer som redan har en diagnos eller avsluta försäkringar när människor blir sjuka, att unga vuxna får omfattas av sina föräldrars försäkringar tills de fyller 26 år samt att de statliga försäkringarna för pensionärer (Medicare) och låginkomsttagare (Medicaid) utvidgas. Dessutom har varje delstat uppmanats att skapa en sorts sjukvårdsförsäkringsbörs. Amerikaner ska i sin deklaration kunna påvisa att de har försäkring, annars hotar böter, enligt lagen.

Republikanerna kritiserar "Obamacare" för att vara onödigt komplicerad, kostsam och en "jobbdödare" för småföretagare. Ett av president Donald Trumps mest framträdande löften var att riva upp och ersätta den.

I början av mars presenterade Republikanerna sitt förslag till ersättning, kallat "The American Health Care Act". Den behöll populära delar ur "Obamacare", nämligen att barn får ingå i föräldrars försäkringar samt att försäkringsbolag inte får diskriminera patienter som har diagnoser. Men den tar bort beskattningar av höginkomsttagare, försäkringsbolag och läkemedelsbolag samt det statliga kravet att enskilda ska ha försäkring. Och försäkringsbolagen tillåts att höja avgifterna med 30 procent årligen för dem som inte betalar sina premier. Grunden i det nya förslaget är att amerikaner ska få skattelättnader anpassade efter ålder och inkomst – pengar som ska användas för försäkringsköp.

En omröstning om lagförslaget i mars stoppades, eftersom Republikanerna inte hade tillräckligt många röster för att få det godkänt i representanthuset. Men en omskriven version godkändes i maj, i vilken det hette att försäkringsbolag får ta ut högre premier från kunder som redan är sjuka. Extra pengar öronmärktes för att kunna hjälpa sjuka att betala sådana premier.

Senaten ville dock inte ta upp det förslaget till omröstning utan har under maj och juni jobbat med ett eget förslag. Det innefattar bland en inbromsning av utvidgningen av Medicaid. Skrivningen ger också delstaterna större makt att besluta vad som ingår i "grundläggande hälsovård" och huruvida försäkringstagare som redan har en diagnos måste betala en högre premie. Båda kamrarna vill ta bort finansieringen till organisationen Planned parenthood, som bland annat utför aborter.

I nuläget bedöms 27 miljoner människor i USA sakna sjukförsäkring. Om den nya lagen blir verklighet kommer antalet att stiga till 59 miljoner år 2026 enligt kongressens oberoende budgetkontor.  

Källor: Columbia University, The New York Times, kongressens budgetkontor, CBO, Healthcare.gov

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39