Klimatanalytiker: Irrationellt och ologiskt av Trump att lämna Parisavtalet

KONSEKVENT MOTSTRÖMS. Donald Trump håller ett av sina vallöften och tar USA ur klimatavtalet.Bild: EPA / Olivier Doulier

President Donald Trump drar USA ur klimatavtalet från Paris. Det är ett politiskt självmål, anser en analytiker, men kanske ändå bättre än att hänga kvar och bromsa förhandlingarna, menar en annan.

President Donald Trump har beslutat att USA ska lämna Parisavtalet under FN:s klimatkonvention. Sajten Axios var först ut med nyheten. Reuters har uppgett samma sak, även med hänvisning till insiderkällor. Trump har twittrat att han ska lämna besked senare i veckan, med tillägget "Make America great again", vilket kan tolkas som en bekräftelse.

– Det är ett irrationellt och ologiskt beslut som inte gynnar USA, men som däremot kan orsaka skada. Det är ändå klart att Parisavtalet inte står och faller med USA, säger Oras Tynkkynen, klimatpolitisk analytiker vid jubileumsfonden Sitra.

Trump har bett miljömyndigheten EPA att ta fram en plan för hur USA bara ska lämna själva Parisavtalet utan att gå ur FN:s klimatkonvention, uppger sajten Climate Home. Det tar tre fyra år i anspråk. Att lämna hela konventionen skulle bara ta ett år, men vore mer drastiskt.

Antto Vihma, klimatpolitisk analytiker vid Utrikespolitiska institutet, bedömer att ett avhopp kanske ändå inte är så dumt mot bakgrunden av Trumps färska energipolitiska beslut.

– Det är inte alls sagt att det hade varit bättre om USA stannat kvar, åtminstone inte med tanke på internationell rätt, säger han.

Vihma hänvisar till Trumps energipolitiska beslut som avvecklar president Barack Obamas starkaste klimatpolitiska verktyg, Clean Power Plan. Med Trumps energipolitik kommer USA:s klimatutsläpp att öka.

– Därför hade det varit ytterst osannolikt att USA skulle ha lyckats infria sina löften under Parisavtalet. Då återstår två dåliga alternativ – att lämna Parisavtalet eller att strunta i det och sänka ambitionsnivån. Det senare skulle ha gått mot Parisavtalet, eller åtminstone mot dess anda, säger Vihma.

Syrien och Nicaragua

Donald Trump lovade redan under valrörelsen att han ska "inhibera" Parisavtalet om han väljs till president. Merparten av hans närmaste krets har uppmanat honom att låta USA fortsätta som avtalspart, men omförhandla villkoren. Trump valde att gå mot merparten av sina rådgivare.

– Han kunde bara ha nonchalerat Parisavtalet, och undvikit att försätta USA i ett diplomatiskt dilemma. USA får något att tänka på om dess internationella referensram blir Syrien och Nicaragua, säger Oras Tynkkynen med hänvisning till de två länder som står utanför Parisavtalet.

Flera multinationella bolag med säte i USA, institutionella placerare, flera amerikanska republikaner, FN:s generalsekreterare, hela hopen ideella organisationer och de stora aktörerna på klimatscenen, inklusive Kina och EU, hade uppmanat Donald Trump att stå fast vid Parisavtalet. Enligt Axios hade 22 republikanska politiker uppmanat Trump att göra tvärtom, och det vägde tydligen tyngre.

– Det är en besvikelse. Trump har valt sin väg, och vi kan bara hoppas att alla andra länder provoceras att jobba ännu bättre ihop för att kompensera för USA, säger Antto Vihma.

Risk för snöbollseffekt

Klimatavtalets parter har bedyrat att de håller sig till avtalet även om USA skulle gå ur det. Men om USA faktiskt lämnar avtalet finns ändå en risk för att andra ska följa efter.

– Svårt att se att någon skulle frestas av tanken, möjligen då Filippinerna, men knappast någon nation med nämnvärda utsläpp, säger Oras Tynkkynen.

– Men visst ger han konservativa krafter i flera länder ett starkt argument: varför ska vi strama åt vår klimatpolitik om starka USA går andra vägen? säger Antto Vihma.

Nu kan Trump säga att han hållit sitt vallöfte, är inte det åtminstone någonting?

– Egentligen inte, för merparten av republikanerna och det amerikanska näringslivet anser liksom majoriteten av det amerikanska folket att det vore bättre om USA stannade kvar. Möjligen applåderar en mindre skara i ytterhögern, men det gänget vinner man inga val med. Politiskt är det tvärtom ett snedsteg, säger Oras Tynkkynen.

Klimatpolitik är en sak, klimatförändringen en annan. Den senare förhandlar man inte med. Att USA:s utsläpp kommer att öka är en belastning för den redan höga halten av växthusgaser, men tillskottet väntas ändå vara litet i förhållande till alla andra länders utsläppsminskningar.

Den direkta skadan av USA:s utsläppsökningar är också betydligt mindre än den indirekta skada som kan uppstå om andra parter i Parisavtalet trots allt börjar backa.

– Gör USA någonting brukar det få konsekvenser i världspolitiken, säger Antto Vihma.

Stiltje att vänta

Oras Tynkkynen bedömer att USA, efter nästa maktskifte, kommer att tänka om i frågan och ansluta sig till Parisavtalet på nytt, såvitt Trump hunnit dra nationen ur det.

– Det beror på avtalets natur, att det uttryckligen är en möjlighet och inte en skyldighet. Det diplomatiska pris USA betalar är enbart negativt och det kan bli rätt högt, säger Tynkkynen.

Han tror inte att FN:s klimatförhandlingar blir smidigare i USA:s frånvaro.

– Förhandlingarna är inne i ett tekniskt skede. Det finns inga stora politiska frågor som USA skulle ha bromsat och som nu kunde lösa sig enklare.

Antto Vihma tar avstånd från "den neohegelska uppfattningen" att en ledare automatiskt ersätts av en annan.

– USA har lett internationell klimatpolitik under Obamas tid. Nu kommer andra att säga att de tar över ledarskapet, men det tror jag först när jag ser det. Ledarskap är att höja ambitionerna, att skärpa utsläppskraven. I väntan på det är det inte omöjligt att klimattåget backar en bit.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33