USA hotar personer som samarbetar med Internationella brottmålsdomstolen

USA:s utrikesminister MIke Pompeo får befogenhet att rikta sanktioner mot dem som samarbetar med ICC. Bild: Yuri Gripas/AP/TT

Utredning av krigsbrott i Afghanistan kan få förhinder sedan USA hotar med åtgärder mot dem som samarbetar med Internationella brottmålsdomstolen ICC. Beslutet kritiseras av EU men välkomnas av Israel.

Personer som samarbetar med Internationella brottmålsdomstolen ICC kan nu drabbas av amerikanska sanktioner. President Donald Trump utfärdade en så kallad exekutiv order på torsdagen som ger utrikesdepartementet och utrikesminister Mike Pompeo rätt att bland annat frysa dessa personers tillgångar i USA.

Även finansminister Steven Mnuchin ingår i arbetet att utforma den amerikanska sanktionsregimen.

Starka reaktioner

EU:s utrikeschef Josep Borrell reagerar omedelbart på beskedet, och säger att det väcker "allvarlig oro".

– Vi inom EU är starka anhängare till ICC. Domstolen har en avgörande betydelse för att skipa internationell rättvisa och behandla de allvarligaste internationella brotten – vilket är nödvändigt för att få rättvisa och fred. Det måste respekteras av alla länder, säger Borrell till reportrar.

Han berättar att frågan ska tas upp när EU:s utrikesministrar har en videokonferens på måndag.

Men frågan om ICC:s roll är kontroversiell, och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu stödjer USA och Trumps beslut:

– Denna domstol har politiserats och är besatt av häxjakt mot Israel och USA, likväl som mot andra demokratiska länder som respekterar de mänskliga rättigheterna. Domstolen blundar för världens värsta mänskliga rättighetsförbrytare, som terrorregimen i Iran, säger Netanyahu på en presskonferens.

Inget visum

Trumps beslut riktar sig mot ICC:s granskning av eventuella krigsbrott i Afghanistan. En högt uppsatt regeringstjänsteman säger att utredningen "förs framåt av en organisation vars hederlighet är tveksam", medan justitieminister William Barr säger att Ryssland "manipulerar" ICC.

Ordern ger också utrikesdepartementet rätt att vägra inresevisum till dem som samarbetar med ICC:s utredare.

Redan för ett år sedan införde USA inreserestriktioner för ICC:s medarbetare. USA har aldrig ingått i domstolen, som instiftades 2002. Inte heller Ryssland ingår i ICC.

Misstänkta krigsbrott

Afghanistan är dock medlem i ICC. Men den afghanska regeringen har sagt att eventuella krigsbrott ska utredas nationellt och inte överföras till ICC, med säte i Haag i Nederländerna.

ICC:s åklagare Fatou Bensouda vill utreda misstänkta krigsbrott mellan 2003 och 2014. I dessa brott ingår dödande av civila som utförts av den militanta islamistiska talibanrörelsen, misstankar om tortyr av fångar i den afghanska regeringens fängelser, samt eventuella brott som utländska styrkor och den amerikanska underrättelsetjänsten CIA kan ha utfört i Afghanistan.

När 120 stater 1998 nådde överenskommelsen om den så kallade Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) sågs det som en milstolpe för strävan efter ett internationellt rättssystem.

Domstolen kunde upprättas 2002, efter att stadgan ratificerats av nödvändiga 60 stater. Totalt har 124 stater, däribland Finland, ratificerat stadgan och därmed blivit medlemmar av domstolen.

Flera viktiga länder är inte med, däribland USA, Kina, Ryssland och Indien. USA skrev under stadgan under president Bill Clinton, men hans efterträdare George W Bush drog tillbaka avsikten att ratificera den.

ICC, som är baserad i Haag i Nederländerna, är den första permanenta internationella brottsmålsdomstolen.

Källa: ICC

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning