USA går mot en liberalare drogpolitik

Skatteintäkter och nya arbetstillfällen är några av de centrala orsakerna till att allt fler delstater i USA väljer att legalisera cannabis. Arkivbild från Virginia. Bild: Steve Helber/TT-AP

Allt fler delstater i USA legaliserar cannabis och i den amerikanska kongressen förbereder man ett lagförslag om att avkriminalisera drogen i hela landet. Reformen av narkotikalagstiftningen drivs av två centrala faktorer. Dels är det ekonomiskt lukrativt att legalisera marijuana, dels vill landet försona sitt rasistiska förflutna särskilt vad beträffar drogpolitiken.

Under fjolåret såldes cannabisprodukter för sammanlagt 17,5 miljarder dollar i USA. I jämförelse drog den amerikanska fotbollsligan NFL, USA:s kommersiellt största idrottsgren, in 12 miljarder dollar på samma tid. På många håll ser man nu cannabis som vägen till en blomstrande ekonomi efter pandemin. Ekonomer jämför situationen med tiden efter den tretton år långa förbudstiden då det blev lagligt att sälja alkohol igen.

I landets huvudstad Washington DC håller demokraternas ledande politiker, såsom senatorn Chuck Schumer, på att arbeta fram en lag om att avkriminalisera cannabis i hela landet. Nyligen gick näthandelsgiganten Amazon officiellt ut med att man inte bara stöder en avkriminalisering, utan också en legalisering av cannabis. Med avkriminalisering avses att innehav för eget bruk inte är ett brott även om det fortfarande är olagligt att inneha narkotika i större mängder.

Medan lagstiftningen varierar i de olika delstaterna är alla överens om att skatteintäkterna är välkomna. När guvernören i New York, Andrew Cuomo, skrev på de sista dokumenten för en legalisering i sin delstat i april 2021 räknade han med skatteintäkter på cirka 350 miljoner dollar det första året, bara genom försäljningen av marijuana. Skatten på cannabis ligger på 13 procent i New York.

Det amerikanska samhället förändras fort. För bara fyra år sedan var samma Cuomo strängt emot cannabis och beskrev det som en inkörsport till hårdare droger, men nu väger ekonomin tyngre. Och om intäkterna riktas rätt ska de ha en större effekt på drogrelaterade problem än det så kallade kriget mot droger, som starkt kopplas ihop med president Richard Nixon.

Nu motiveras också legaliseringen med att vinsterna kan lyfta låginkomstområden. Enligt guvernör Cuomo kommer New York att rikta 40 procent av skatteintäkterna från cannabisförsäljningen till områden som drabbats hårdast av delstatens tidigare drogpolicy. 40 procent av intäkterna skulle gå till kommunala skolor och 20 procent till rehabilitering och drogförebyggande verksamhet. Syftet är att försöka jämna ut de socioekonomiska klyftorna i delstaten genom att styra skatteintäkter mot marginaliserade grupper och områden.

Inte nog med det, legaliseringen ska också, enligt Cuomo, skapa mellan 30 000 och 60 000 nya arbetstillfällen. För de amerikanska delstaterna är det helt enkelt ekonomiskt lönsammare att folk jobbar och betalar skatt än att de sitter i fängelse för lindriga narkotikabrott. År 2020 var nästan en halv miljon amerikaner frihetsberövade på grund av att de misstänks eller dömts för drogrelaterade brott.

Andrew Cuomo, guvernör i delstaten New York, hör till de politiker som ändrat sin åsikt i cannabisfrågan. Enligt Cuomo kan skatteintäkter från cannabisförsäljning användas exempelvis till att jämna ut sociala klyftor. Bild: Brendan McDermid/TT-AP

Rasistisk drogpolitik

I USA:s drogpolitik möts ekonomi och hudfärg. Landets krig mot droger har anklagats för att oproportionerligt drabba svarta amerikaner. År 2018 var den vanligaste orsaken till häktningar drogrelaterade brott. Av dessa gällde 40 procent cannabisinnehav. Medan 13 procent av USA:s befolkning identifierar sig som svarta, är 27 procent av alla som döms för narkotikabrott svarta. Det är tre gånger vanligare att som svart amerikan bli gripen för drogbrott än som vit. Även om fängelsevistelsen inte nödvändigtvis är lång kan den påverka resten av den dömda personens liv genom stigmatisering, svårigheter att få jobb och längre fängelsestraff för mindre förbrytelser i framtiden.

Att legalisera eller avkriminalisera marijuana är ett sätt att jämna ut orättvisorna som kriget mot droger orsakat. I delstaten Oregon räknar man med att narkotikabrotten bland svarta och personer som tillhör ursprungsbefolkningen kommer att sjunka med 95 procent efter legaliseringen. Enligt ACLU, en ideell organisation som jobbar för ett jämlikt USA, greps 8 miljoner personer för innehav av marijuana mellan 2000 och 2008. Det innebär i praktiken att en person häktades var 37:e sekund och sammanlagt hamnade hundratusentals personer i fängelse. Det här kostade skattebetalarna 3,6 miljarder dollar utan att vare sig minska eller påverka användningen av cannabis. Under den här perioden var det också 3,7 gånger vanligare att svarta amerikaner greps av polisen, trots att vita amerikaner använder drogen i samma utsträckning som svarta.

Att legalisera cannabis är ändå inget självklart sätt att lösa problemen med rasistiska strukturer. Innan legaliseringen dömdes många svarta amerikaner till långa fängelsestraff för innehav av väldigt små mängder marijuana. Nu när cannabis är lagligt i allt fler delstater landar pengarna i praktiken i vita uppstartsföretagares ficka, medan många svarta män fortfarande sitter i fängelse för brott som inte längre klassas som kriminella gärningar. Det som var olagligt för tio år sedan är nu en miljardbusiness och de som tjänar pengarna är främst vita amerikaner.

Stor attitydförändring på 10 år

Ännu för tio år sedan var det endast möjligt att sälja eller köpa cannabis för medicinskt bruk i ett fåtal delstater. År 2012 röstade delstaterna Colorado och Washington igenom lagar som tillät cannabis för eget bruk.

Den 1 januari 2014 kunde lagliga marijuanabutiker öppna i de här två delstaterna. 

Sedan dess har cannabisanvändningen i Colorado inte ökat bland unga. Många tonåringar har testat cannabis, men i nuläget är det färre som regelbundet använder cannabis än innan legaliseringen.

En förklaring till det här är att det helt enkelt är svårare för unga att få tag på droger när de är tvungna att visa upp sin ålder vid inköpstillfället. En annan är att marijuana blivit så vanligt och accepterat att det tappat sin attraktionskraft bland unga. Att amerikanerna ställer sig allt mer positiva till cannabis bevisades i april 2021 när Virginia blev den sjuttonde delstaten och den första sydstaten att legalisera drogen. Sydstaterna har traditionellt varit mer skeptiskt inställda till cannabis än liberala delstater där majoriteten röstar på demokraterna.

I dag stöder ungefär tre fjärdedelar av alla amerikaner försäljning och innehav av marijuana. För tjugo år sedan var det bara 31 procent av amerikanerna som tyckte det. En stor förändring har också skett i marknadsföringen. I dag påminner många försäljningsplatser mest om stilrena Apple-butiker. Stora ljusa ytor, snyggt framlagda produkter som är den direkta motsatsen till mörka marijuanaaffärer med galler för fönstren, graffiti på väggarna och lysrör i taket. När kedjan MedMen öppnade i Los Angeles riktade de sig till ett klientel i den övre medelklassen – "Chardonnay-mamman" var ett ledord. En välbärgad kvinna över trettio som vill unna sig själv något gott.

Alla är ändå inte med på legaliseringståget. President Joe Biden, som själv har en son som kämpat med missbruksproblem, fortsätter att motsätta sig en legalisering av cannabis. Presidenten säger sig däremot vara redo att skriva under en federal lag för avkriminalisering. Biden är inte ensam om att oroa sig för att laglig cannabis kommer att leda till ökat missbruk, men för tillfället stöder en växande majoritet av amerikanerna laglig marijuana. Det verkar vara vägen hela Nordamerika kommer att gå. Av USA:s grannländer har Kanada legaliserat cannabis medan Mexiko kommer att göra det inom kort.

Cannabisföretag, som till exempel kedjan MedMen, vill nå ut till nya kundsegment som kanske inte varit så intresserade av cannabis tidigare. Medelklasskvinnor är ett exempel. Bild: Jeanette Öhman

Iste med CBD

Svenska Jade Maxe Assad är bosatt i Los Angeles där han gick från att jobba inom musikindustrin till att bli vd på ett nystartat företag som säljer iste med CBD. CBD, eller cannabidiol, är en av hundratalet så kallade cannabinoider i cannabisplantan. Till skillnad från den mer kända substansen THC, eller tetrahydrocannabinol, är CBD inte psykoaktivt och orsakar därför ingen berusning. 

Ursprungligen var det meningen att Assad bara skulle sköta marknadsföringen av dryckerna, men rätt snabbt blev han vd med ansvar för hela företaget.

– Jag hade ingen större passion för cannabisprodukter, jag tog det här jobbet för att jag helt enkelt såg de kommersiella möjligheterna. CBD är helt rätt i tiden och ju mer jag jobbat med det, desto mer ser jag fördelarna med cannabisplantan.

Företaget jobbar med stora kvantiteter och följer noggrant FDA:s (USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet) regler. FDA är bland annat strängt med att CBD inte får marknadsföras som en medicin, kosttillskott eller annan form av botemedel. Om en försäljare inte följer lagstiftningen kan det bli dryga böter eller till och med försäljningsförbud.



Alla aktörer följer ändå inte reglerna.

– Det finns i grova drag två olika sorters tillverkare av CBD-produkter. Antingen är man som vi, seriösa producenter med storskalig verksamhet, eller så kokar man CBD-dryck i sitt badkar i stadens hipsterkvarter. Vi vill göra allting precis enligt FDA:s regler för att kunna fortsätta vår verksamhet och dessutom växa.

Många konsumenter säger att de använder cannabisprodukter för att dämpa ångest och sova bättre. På marknaden finns ett stort urval olika cannabisprodukter, exempelvis choklad. Bild: Jeanette Öhman

Precis som MedMen-kedjan satsar på att attrahera "Chardonnay-mamman" riktar sig Assads företag till medelklasskvinnor. Kvinnor som inte har varit intresserade av att röka marijuana, men är intresserade av kost, hälsa och naturliga produkter.



– Vår största målgrupp är kvinnor som lägger fokus på hälsa. Vi killar bryr oss inte så mycket om vad vi stoppar i oss, men kvinnorna vill leva nyttigt och är mer intresserade av att köpa nya hälsoprodukter.



Drygt 60 procent av användarna säger att de använder sig av CBD-produkter för att lindra ångest och sova bättre.



– Om man upptäckte cannabisplantan i dag skulle den genast få en helt annan status än den för tillfället har. Den är en av de mest avancerade och revolutionerande växter genom tiderna – den har så oerhört många användningsområden. Berusningen är bara en pytteliten del, men ändå riktas all fokus mot just drogaspekten.

Nordens restriktiva drogpolitik handlar, enligt Assar, mer om kultur än om fakta.

– Jag tolkar det som trångsynthet och rädsla för att testa nya saker.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Så kan valet av lån påverka din ekonomi

Mer läsning