USA följer upp "Starman" med ny rymdfärd på onsdag

Doug Hurley och Bob Behnken ska skjutsas i en Tesla fram till rymdraketen på onsdag. Foto från en generalrepetition i lördags. Bild: Bill Ingalls/Nasa/AP/TT

Kennedy Space Center i Florida hålls ovanligt ödsligt, men Donald Trump är på plats när USA på onsdag kväll inleder nästa kapitel i sin rymdhistoria. För första gången på nästan nio år lyfter astronauter från amerikansk mark.

På grund av coronarestriktioner får bara de viktigaste åskådarna, däribland givetvis president Donald Trump, närvara när Falcon-raketen från Space X planeras lyfta klockan 23.33 finsk tid på onsdag. Den folkfest som rymdfärder tidigare varit runt rymdbaserna i USA hänvisas denna gång till webbsändningar.

– Vi får inte lyxen av att ha släkt och vänner där på (rymdcentret) Kennedy för att bevittna avresan, men det är så klart det enda rätta i det här läget, har Doug Hurley, en av de två männen ombord, sagt.

USA:s nya rymdprogram innebär att myndigheten Nasa lejer ut mycket av verksamheten till privata aktörer. Vad gäller Internationella rymdstationen (ISS) har Space X och Boeing fått mångmiljardkontrakt för att sköta trafiken, först för transport av material och djur för forskning, och i nästa steg även persontransporter.

Space X har kommit längst. Denna veckas uppskjutning klassas formellt sett som ett sista test, kallat demo 2, innan företaget kommer i gång med reguljär persontrafik.

Boeing led ett bakslag i december, då dess Starliner-kapsel hamnade i fel omloppsbana när den försökte nå rymdstationen.

Efter ISS är nästa steg månen. Där har Space X samt konkurrenterna Blue Origin och Dynetics fått i uppdrag att ta fram USA:s landare. Månen ska i sin tur agera mellanstation för utforskning av Mars och andra himlakroppar i vårt solsystem.

Vidare till Mars

Det ses ändå som ett historiskt ögonblick på många sätt. Det är femte gången USA sätter astronauter i en ny typ av rymdfarkost – efter Mercury, Gemini och rymdfärjorna Apollo. Men detta är första gången en privatägd leverantör hyrts in för att sköta rymdfärden. Och raketer från Space X, lett av den färgstarke entreprenören Elon Musk, ska denna gång vad det lider föra astronauter inte bara till månen utan vidare till Mars.

En lös plan för detta lades upp av president Barack Obama. Men Trump är mer otålig, och har beordrat rymdstyrelsen Nasa att få amerikaner till månen senast 2024.

Även Elon Musk har flera gånger signalerat otålighet med att Nasas byråkrati sinkar framstegen, och är redan i full färd med att planera en bas på Mars. Som en fantasieggande markering har han också skickat ut sin egen bil i rymden, en Tesla Roadster med dockan Starman bakom ratten och David Bowie-låten Space Oddity i stereon.

Uppskjutningsplats 39A på Kennedy Space Center, fotograferad av en satellit, med den startklara raketen. Bild: Maxar Technologies/AP/TT

Kanske till helgen

Doug Hurley, 53 år, och medresenären Bob Behnken, 49 år, är båda veteraner som tidigare flugit med rymdfärjorna, och ska fylla på besättningen på Internationella rymdstationen (ISS) efter det att bland andra svenskamerikanskan Jessica Meir nyligen kommit hem.

Sedan rymdfärjorna pensionerades 2011 har USA:s nationella stolthet fått en knäck av att Nasa tvingats förlita sig på det ryska Sojuz-systemet till och från ISS. Det är dessutom en dyr historia, med enligt Nasas redovisning ett "biljettpris" på upp till 86 miljoner dollar per styck.

Onsdagens väder beskrivs som osäkert. Om uppskjutningen inte blir av då ges nästa möjlighet till helgen.

Aktia Aktiecertifikat Renare Europa ger tidsenlig diversitet åt placeringsportföljen

Mer läsning