EU-basen vill ha nya regler om asyl: Dublinförordningen skrotas

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tog upp många beslut kommissionen fattat i anslutning till coronapandemin, och berörde också planerna på en ny europeisk hälsoskyddsmyndighet i pandemins spår. Bild: John Thys/Lehtikuva/AFP

Dublinförordningen, som reglerar asylfall inom EU, ska upphävas. Det föreslår EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt linjetal i EU-parlamentet.

Nyhetsbomben kom i efterorden i EU-basen Ursula von der Leyens linjetal om läget i unionen.

– Vi kommer att avskaffa Dublinreglerna och ersätta dem med ett nytt europeiskt migrationshanteringssystem, lovar von der Leyen i Bryssel.

Utspelet kommer när den tyska kommissionsbasen gör sitt sista svarsinlägg i den debatt som följt på hennes långa linjetal på onsdagsmorgonen.

Tidigare har hon varit fåordig om vad som egentligen kommer att ingå när nya asyl- och migrationsplaner ska presenteras av svenska kommissionären Ylva Johansson om en vecka.

Nu lovas dock ett helt nytt system i stället för de så kallade Dublinregler, som främst avgör att en asylsökande ska få sin ansökan behandlad i det land dit han eller hon först anländer.

– Det kommer ha gemensamma strukturer för asyl och återflyttningar, och den kommer att ha en ny stark solidaritetsmekanism, säger von der Leyen.

– Jag ser väldigt mycket fram mot debatten. Låt oss diskutera. Det kommer att finnas saker där vi kommer att vara överens och ställen där vi inte är det. Så jag ser fram emot de närmaste dagarna och veckorna, säger hon.

Låsta förhandlingar

EU-kommissionens nuvarande förslag till en ny Dublinförordning lades 2016, men har sedan dess suttit fast i oenighet mellan medlemsländerna.

– Vi drar tillbaka det förslaget och kommer med ett annat förslag, bekräftar Ylva Johansson till TT.

Hur stor förändringen blir vill hon dock inte gå in på.

– Det är inte så att allting försvinner som finns i nuvarande lagstiftning. Det innebär att det blir ett nytt förslag. Det är en tydlig signal eftersom det gamla förslaget om Dublin är ett av dem där det har varit mest låsningar, säger Johansson.

Klimatmålen till 2030 föreslås skärpta så att koldioxidutsläppen minskas med 55 procent i stället för 40, jämfört med nivåerna 1990.

EU:s läkemedelsmyndighet EMA och smittskyddsmyndigheten ECDC ska stärkas.

Lagförslag om ett ramverk för minimilöner kommer i oktober, men fullt ut "respektera nationella kompetenser och traditioner".

Åtta miljarder euro ska investeras i nästa generation "europeiska superdatorer".

En handlingsplan mot rasism och diskriminering ska presenteras redan den här veckan.

Källa: EU-kommissionen.

"Jättesvår uppgift"

Tidigare migrationsförslag har skapat starka spänningar mellan länder i väst, öst, syd och nord i EU. Ylva Johansson är ändå optimist om det som ska presenteras nästa onsdag i Bryssel.

– Jag tror att alla kommer att se när jag lägger fram förslaget att jag dels står upp väldigt tydligt för de europeiska värderingarna och grundläggande mänskliga rättigheter, men att jag också har gjort tydliga kompromisser, säger hon.

– Jag har ganska stora förhoppningar. Det är självklart att det här är en jättesvår uppgift och det känner jag in på kroppen. Men jag tror faktiskt att det är möjligt. Jag tror att vägen framåt är att man försöker avdramatisera migrationspolitiken. Situationen för migranter kan ju vara dramatisk, men själva politiken vinner på att avdramatiseras, säger EU:s inrikeskommissionär till TT.

Klimatmål

Onsdagens tal om läget i unionen hålls årligen av EU-kommissionens ordförande som en sorts innehållsdeklaration om vad som väntar under det kommande året.

Talet fokuserade i år på klimatförändringarna och satsningen på en grön ekonomi för att få i gång Europa igen efter coronapandemin. Bland annat utlovas fram till nästa sommar en omarbetning av all klimat- och energilagstiftning för att år 2030 ha minskat koldioxidutsläppen med 55 procent jämfört med nivån år 1990.

Det nya klimatmålet välkomnas av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

"Ett skärpt mål på EU-nivå hjälper oss att nå våra egna klimatsatsningar, jämna ut spelfältet och skapa en marknad för rena exportlösningar", konstaterar Mikkonen i ett pressmeddelande.

Von der Leyen pekade också ut hållbara byggnadsmaterial som en allt viktigare del i omställningen.

"Beskedet om att vi måste använda trä som byggnadsmaterial i högre utsträckning var ett av de mest intressanta ur finländsk synpunkt", säger Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP/Renew) i ett pressmeddelande.

EU-kommissionen lade våren 2016 fram sju förslag som sedan lång tid behandlats av EU-länderna. För fem av dem råder i princip enighet:

Förslag om när personer ska anses berättigade till internationellt skydd och hur länge de ska få uppehållstillstånd.

Gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera.

Databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande.

Skapa en gemensam asylbyrå.

Nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

För två förslag är oenigheten fortsatt stor:

Förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan).

Normer för mottagande av asylsökande, inklusive frågan om säkra länder.

För att komma förbi låsningarna har EU-kommissionen aviserat en ny "pakt" om asyl och migration, där förslagen ska presenteras på onsdagen den 23 september.

Mest tid ägnade kommissionsordföranden åt hur det 750 miljarder euro stora hjälppaketet "Next Generation EU" och den fleråriga budgetramen, tillsammans med den gröna given och digitaliseringsagendan, ska skapa en mer hållbar och konkurrenskraftig union.

Kommissionsordföranden tog i talet även stark ställning för rättsstatsprincipen som en grundbult i de program som ska få den europeiska ekonomin på fötter.

Gällande arbetet mot rasism sade Von der Leyen att inget medlemsland kan välja bort prioriteringen.

Kring utrikespolitiken berörde Von der Leyen de försenade brexit-förhandlingarna, och talade om behovet av nya, förbättrade relationer över Atlanten och Engelska kanalen. Hon beskrev samtidigt EU:s relation till Kina som den såväl mest betydelsefulla som den mest utmanande.

Hon kritiserar även de hbtq-fria zoner som utropats i vissa städer i Polen och lovar stöd till folket i Belarus och internationella organisationer som FN, WHO och WTO. Samtidigt fördömde hon Rysslands vägran att samarbeta i utredningen kring mordförsöket på oppositionsledaren Aleksej Navalnyj.

"Kommissionsordförandens fördömanden var föredömligt tydliga. Hon konstaterade bland annat att Nord Stream 2 kan ligga i korten om Ryssland vägrar samarbeta i utredningen", säger Torvalds.

Han sammanfattar talet som ett väntat linjetal, med ganska få överraskningar.

"Men en hel del av vad Von der Leyen aviserade måste vi granska mycket noggrant när vi väl ser de konkreta förslagen. Att kommissionen nu förbereder ett förslag om minimilöner på EU-nivå kan bli en problematisk fråga för de nordiska länderna", säger Torvalds.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning