Urmakarskolan kräver koncentration

Precision. De minsta delarna i en liten klocka kräver exakta mått. Bild: Leif Weckström

Julius Raatikainen utbildar sig till urmakare. Det var ett logiskt beslut. Han blev tidigt fascinerad av de små delarna i mekaniska armbandsur, och han kan inte tänka sig ett helt liv framför en datorskärm.

Just den inställningen är inte helt ovanlig bland dem som studerar vid Urmakarskolan i Esbo. Det krävs tålamod, intresse och en stadig hand när man tillverkar metalldelar med en noggrannhet av en bråkdels millimeter. Vid sitt arbetsbord borrar Aki Keskisaari på mikromekaniska linjen ett längsgående hål i en 0,6 mm tjock axel. Både han och Julius Raatikainen är öppna för framtiden, men hoppas i första hand på utlandspraktik under studietiden och krävande jobb när studierna är klara.

Få är utvalda

Av närmare 200 sökande tas 14 årligen in till den treåriga urmakarutbildningen, lika många till finmekanikerlinjen. Urmakarskolans elever lär sig ett gammalt hantverk med hjälp av månghundraårig teknik och maskiner som ofta är mer än 50 år gamla. Samtidigt är de längst fram i utvecklingen. Skolan samarbetar med både Cern och flera av de stora klocktillverkarna. Verktygen de själva tillverkar under första läsåret följer dem livet ut. Rolex hör till de statusmärken som regelbundet levererar övningsexemplar ur sitt sortiment.

Under studietiden ska urmakareleverna tillverka sina egna armbandsur, medan mikromekanikerna ofta deltar i forsknings- och produktutvecklingsprojekt som inte alltid är offentliga.

Exklusivt elevarbete

Den schweiziska urtillverkaren Greubel Forsey belönades med guldvisaren på Genèveutställningen 2015. Just nu tillverkar mikromekanikerna på urmakarskolan i Esbo delar till en exklusiv serie handgjorda armbandsur åt just Greubel Forsey. De färdiga klockorna kommer att ligga i 40 000-eurosklassen, men framför allt är de av högsta möjliga kvalitet. Skolan står alltså högt i kurs, även om få finländare vet att den finns.

– Vi utbildar för precisions- och innovationsindustrin, och därför är det viktigt att det praktiska arbetet alltid är i förgrunden. Alla kan lära sig att göra ritningar, men någon ska också tillverka delarna på riktigt, säger rektorn Tiina Parikka.

Intresse i utlandet

Utbildningen och den teoretiska undervisningen är finskspråkig. Många förfrågningar från utlandet har gjort att urmakarskolans ledning redan en tid funderat på möjligheter att öppna skolan, åtminstone i form av specialkurser, för utländska studerande.

– Vi kan inte bara ta in betalande elever från utlandet och ge dem en finsk examen, men vi kan säkert lära dem mycket under begränsade kurser i konkreta delämnen, säger hon.

Åt andra hållet går dörren stup i ett. Under studierna är det många finländare som får praktikplats i Schweiz eller någon annan klocknation. Efter utbildningen handplockas en del, andra söker jobb själva.

– Om en tidigare elev söker ett jobb får vi alltid förfrågningar från den blivande arbetsgivaren för att klargöra om personen verkligen studerat här, och med vilket resultat, säger rektorn.

Urmakarutbildningen i Finland har hållit nivån i 70 år, och eftersom teoriundervisningen är sällsynt väl förankrad i praktiskt arbete är firman Lange und Söhne i klockstaden Glashütte en av dem som redan kopierat undervisningen ganska rakt av för sina egna behov.

Sug efter urmakare

Behovet av kunniga urmakare nere på kontinenten är stort eftersom armbandsur i prestigeklassen säljer som aldrig förr. Det anordnas årliga tävlingar där de bästa sållas fram, och firmorna som tar emot praktikanter håller ögonen på blivande stjärnor. Under 2015 gjorde urmakarstuderande från Esbo 20 tävlings- eller studieresor, vilket gör skolan till den mest internationella i landet.

– Ett företag i Storbritannien erbjuder varje år sommarjobb till några av våra elever. Som mest har en tredjedel av en klass åkt dit och fått resan, uppehället och fickpengarna förutom den värdefulla praktiken, säger Tiina Parikka.

– I fjol inledde linjen för mikromekanik dessutom ett samarbete med Cern. Tre elever från tredje årskursen avlöser varandra i halvårsperioder. Mikromekanikernas projekt är sällan offentliga, eftersom de är uppdrag inom forskning och produktutveckling.

Mera än guldvärdet

Den som säljer sin gamla släktrova till gulduppköpare ska helst inte berätta det för Urmakarskolans lektorer. De får nämligen med jämna mellanrum påsar fyllda med urverk, "avfall" från slaktade klockor där guldet plockats bort och smälts ner för metallvärdet.

– Det är en sorglig syn. Guldvärdet är en inexakt mätare. Ofta skulle den kompletta klockan av gott märke ha varit värd ett mångdubbelt belopp, säger vicerektor Jouni Pöllänen.

En del av utbildningen är att reparera och restaurera klockor som privatpersoner lämnat in till skolan. Det är skolan som gör urvalet, eftersom det ska vara klockor som är nyttiga i undervisningen.

– Utan strikta kriterier skulle vi drunkna i gamla klockor, säger lektorn Markku Huhtala. Allt fler vill sätta i skick den gamla väggklockan som har en släkthistoria, och affektionsvärdet är ibland högre än det historiska eller ekonomiska. Ibland kommer det förstås in verkliga rariteter som varit värdefulla när de var nya, och som efter det dessutom blivit sällsynta.

Urmakarlinjen och mikromekanikerlinjen är i praktiken förenade under det första läsåret. Det är då man ska tillverka sina egna verktyg och lära sig grunderna. Också under de två följande åren korsar utbildningslinjerna varandras vägar då och då.

Utrustningen i skolan är lika ekologiskt hålbar som de gamla klockorna. Arbetsborden är från 50-talet, precis som många av svarvarna och borrmaskinerna. Allt metallavfall tas till vara, i synnerhet från ädelmetallerna.

– Vi erbjuder kvällskurser i olika specialämnen också, och de brukar vara fullsatta. Det är svårt att få eleverna att gå hem härifrån, säger Tiina Parikka.

Grundad 1944 i Lahtis.

Flyttade 1959 till Hagalund.

Var internatskola fram till 1979 när boendet blev frivilligt. 1997 upphörde internatverksamheten helt.

Finns sedan 2007 i Alberga i före detta biblioteket.

Omkring 900 urmakare och sedan 1997 100 mikromekaniker har utbildats i skolan.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning