Uppväxtvillkor

Tanken att barn drabbas av emotionell omsorgssvikt på grund av vuxnas nätberoende är naturligtvis obekväm.

"Jag har inget namn, jag är endast två dagar gammal". "Vad skall jag kalla dig?" "Jag lycklig är, glädje är mitt namn." Så inleder den engelska poeten William Blake sin dikt "Infant Joy" skriven 1789, som anses uttrycka den första dialogen mellan mor och barn. Dialogen uttrycker interaktion för stunden, men också ett moderligt hopp för framtiden.

Babyn kan från sin första stund på jorden uttrycka sina behov genom att gråta, och den första gråten hörs ofta vid själva födelseögonblicket. Men babyns leende och intensiva glädje uppstår i interaktionen, i den kärleksfulla omsorgen. Upprepade gånger har forskning i den tidiga interaktionen mellan föräldrar och barn bekräftat betydelsen av positiv blickkontakt och synkroniserad glädje – ett leende möts av leende, joller av verbal och uppmuntrande bekräftelse i samma melodi som barnets, och i en rytm som motsvarar frågor och svar. Babyn säger "gää?", och mamma svarar, "jodå, du är mammas lilla gulle".

Under det första levnadsåret består den tidiga interaktionen huvudsakligen av positiv bekräftelse, av interaktion som kan kallas "ja-interaktion" – "titta så fin, oj vad du är duktig, se så fint lampan lyser, en såå stor hund!" När barnet börjar utforska världen också på egen hand kommer "nej-interaktionen" in i bilden. "Nej, du får inte röra spisen". Denna "nej-interaktion" skall fortsättningsvis helst följas av "ja-interaktion". "Men titta, du kan leka med den här skålen och sleven medan pappa diskar."

Om denna positiva interaktion uteblir eller är otillräcklig blir barnet nedstämt och glädjelöst, och också riktigt små barn kan drabbas av depression. En av de forskare jag samarbetar med, docent Marjukka Pajulo, betonade i en insändare till Helsingin Sanomat för en dryg vecka sedan betydelsen av den tidiga interaktionen mellan spädbarn och föräldrar, och hur den riskerar att störas, avbrytas och tunnas ut av att föräldrar ägnar så intensiv uppmärksamhet åt smarttelefoner under de stunder de i stället borde ägna uppmärksamhet åt sina barn.

Jag har också själv tidigare delgett mina iakttagelser i kollektivtrafiken över hur små barn förgäves försöker fånga sina föräldrars uppmärksamhet, och lyckas med det bara om de gnäller eller protesterar. Leenden och positiva signaler möts av tomhet och intet, då förälderns uppmärksamhet är riktad mot pekplattan.

Pajulos insändare blev naturligtvis inte odelat uppskattad. Föräldrar kände sig skuldbelagda och utpekade. Tanken att barn drabbas av emotionell omsorgssvikt på grund av vuxnas nätberoende är naturligtvis obekväm. Men faktum kvarstår: föräldraskapet har en fundamental betydelse för barns utveckling.

William Blake beskriver i en annan dikt, "Infant Sorrow" hur babyn möts av föräldrarnas nedstämdhet. Dikten anses vara en anspelning på en oönskad samhällsutveckling.

Livet är komplicerat, och alla omständigheter kan vi inte välja. Men där det är möjligt: väljer vi babyns glädje eller babyns sorg?

Mirjam Kalland professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54