Upplopp går att förebygga

Det är ohållbart om polisen inte är med då diskussionen om mänskliga rättigheter går vidare.

År 1992 grep fyra poliser i Los Angeles, USA, en man vid namn Rodney King. I samband med gripandet misshandlade poliserna honom grovt. En videoinspelning av händelsen spreds och ledde till upplopp som fick också internationell uppmärksamhet. Upploppet räckte i ungefär en vecka.

År 2011 sköt polisen ihjäl 29-årige Mark Duggan i Tottenham, London. De upplopp som följde spred sig också till andra delar av staden och Storbritannien. Också det här upploppet räckte flera dagar. I maj 2013 sköt polisen en 68-åring i hans hem i Husby, Stockholm. Upploppet i Husby räckte flera dagar och också finländska medier kablade ut nyheterna om bilbränder och våldsamheter.

Gemensamt för de här upploppen är polisens användning av maktmedel och reaktionerna på det. Både i USA, Storbritannien och Sverige var andelen svarta och andra minoriteter stor i de drabbade områdena, men det är ändå inte en förklarande faktor. Fattiga människor eller rasifierade grupper är inte mer benägna för upplopp än den vita medelklassen. Ett faktum är däremot att samhället riktar mer övervakning mot fattiga och marginaliserade grupper i samhället. För de här grupperna är polisen som institution inte en serviceorganisation utan står för övervakning, eftersom fördomarna om fattigdom kombinerat med icke-vithet skapar en föreställning om brottsbenägenhet.

Då det här pågår länge, då folk på sina egna gator blir bemötta som potentiella brottslingar och deras mänsklighet förbigås, är det ett samhälleligt problem. I USA och Storbritannien var underresursering i de här områdena något som pågått länge. I Sverige var historien visserligen kortare.

Då polisens användning av maktmedel eskalerar som i de nämnda fallen blir väldigt lite hopp kvar. Det tryck som skapats av en snedvriden maktkonstellation fick utlopp i det skede då det såg ut som om vem som helst i samfundet hade kunnat bli föremål för motsvarande användning av maktmedel. Etnicitet och bostadsområde vägde mer än offrets misstänkta brott.

I Finland har upploppen i Sverige och brinnande bilar debatterats i någon mån, men man har just inte fäst uppmärksamhet vid vad som funnits i bakgrunden. Frågan har reducerats till att handla om antalet invandrare eller deras sysselsättningsgrad. Resurser, utbildningsmöjligheter eller upplevd trygghet har diskuterats betydligt mindre. Alla människor behöver samma känsla av grundläggande trygghet, i synnerhet i sitt eget bostadsområde, och blir man berövad den här tryggheten blir det väldigt lite kvar att försvara.

Den här typen av upplopp går helt och hållet att förebygga i Finland. Men det kräver god socialpolitik och mer resurser till utbildning i stället för nedskärningar.

Så är också konflikten mellan det idealsamhälle som regeringen strävar efter å ena sidan och till exempel nedskärningarna i utbildningen å den andra ofattbar.

Utbildning är det bästa verktyget för att motverka ojämlikhet och också den bästa möjligheten att resa sig ur fattigdom. Polisen behöver också utbildning för dagens behov och utmaningar. Det är ohållbart om polisen inte är med då diskussionen om mänskliga rättigheter går vidare.

Översättning från finska av Jenny Bäck.

Maryan Abdulkarim har vuxit upp i Tammerfors och verkar nu i Helsingfors som fri skribent

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00