Upp till kamp mot trollen

Det har aldrig tidigare varit möjligt att så handgripligt och direkt blanda sig i andra länders val som det förefaller vara i dag.

Valfusk har förekommit i många länder genom tiderna. Oftast har det varit det parti eller den person som styr landet som har stått för och regisserat fusket.

Yttre påverkan har inte heller varit sällsynt. Främmande nationer har med olika intensitet och även ekonomiska medel försökt påverka ett annat lands politik och utgången i val. Också Finland har viss erfarenhet av det från Sovjettiden.

Tidigare riktades försöken till inblandning i huvudsak mot politiker, partier och organisationer. Nu utsätts de vanliga medborgarna, ofta helt ovetande, för yttre påverkan och manipulering.

Det har någon gång konstaterats lite skämtsamt att USA:s president är för mäktig för att endast amerikanerna ska ha rösträtt, också andra borde få välja den personen. Men det som skedde i presidentvalet i fjol har ingen velat ha.

USA:s underrättelsemyndigheter har kommit med en färsk rapport som slår fast att Ryssland i sina försök att påverka det amerikanska presidentvalet använde sig av hackergrupper och nätoperatörer, statens mediebolag spred propaganda och så kallade troll lade mot betalning ut fejkade nyheter och falska uppgifter på sociala medier. Allt för att ge en så negativ bild som möjligt av demokraternas kandidat Hillary Clinton.

Ryssarnas försök att komma in i valsystemet för att kunna påverka rösträkningen har enligt rapporten i alla fall misslyckats.

Inga närmare uppgifter har getts om vad de amerikanska myndigheterna baserar sina slutsatser på.

Också den tillträdande presidenten Donald Trump har efter rapporten tvingats medge de utländska försöken att påverka valet till förmån för honom, men han vidhåller att den ryska kampanjen inte hade någon effekt.

Ryssland har tillbakavisat alla beskyllningar.

Då det just nu är Rysslands försök att påverka presidentvalet i USA som upprör, gäller det att komma ihåg att amerikanerna inte heller är historiskt oskyldiga. USA har försökt påverka otaliga regimer och utgången i många val genom sin förda politik, både öppet och mer i skymundan.

De nya formerna är emellertid av en helt annan omfattning. De gör det lättare att försöka manipulera folket direkt och samtidigt blir manipulationen svårare att förhindra.

Situationen är skrämmande då man till och med i stabila och fredliga demokratier som Sverige oroar sig starkt för yttre inblandning.

I den svenska regeringens färska förslag till nationell säkerhetsstrategi lyfter man tydligt upp risken för att Sverige blir utsatt för liknande försök från Rysslands sida att påverka valresultatet som USA säger sig ha varit föremål för i höstas.

Vi har å ena sidan den falska information som aktivt och planerat sprids för att stödja eller motarbeta en politisk kraft. Den får en effektiv spridning på grund av algoritmer inom sociala medier. Mottagarna sväljer betena och agerar sedan eventuellt utifrån att det som de läser är sant. Att i ett val lägga sin röst utifrån något som man upplever som fakta men som i verkligheten är medveten desinformation hör inte hemma i en öppen demokrati.

Sedan finns det också rädsla för direkt tekniska ingrepp som kan manipulera eller störa valsystemen. Nya försök kommer garanterat att göras och det kräver högre säkerhet och skydd mot cyberangrepp. Det är viktigt att EU-länderna tillsammans bygger upp ett bättre skydd mot yttre försök till angrepp och att det också ses som en väsentlig del i att stärka de nationella försvaren.

Mot spridning av falska nyheter borde en funktion för att avslöja desinformation kunna byggas upp. Människor måste kunna särskilja på riktiga och falska fakta. Det kräver att folk inser att det i dag finns riktiga medier och falska nyhetsmedier.

Seriösa medier blir en allt viktigare pelare i det demokratiska bygget och bör tillsammans arbeta för att bibehålla sin tillit och förtroendet bland människorna. Samtidigt som all desinformation måste avslöjas.

Tommy Westerlund Ledarskribent

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46