Ungas ångest kan hota välfärden för en hel generation

En marginaliserad ungdom kostar samhället cirka en miljon euro under sin livstid

Tack till Nora Hämäläinen (forskare i filosofi) för hennes ytterst välformulerade söndagsanalys (HBL 28.3). Hon konstaterar att vi borde betrakta ungas illamående som ett samhälleligt problem i stället för att fokusera på den enskilda individens upplevelse och känslotillstånd. Hon slår huvudet på spiken. Vi har en längre tid varit oroliga över ungas välmående (eller välfärd, som Hämäläinen föreslår) och följt den allmänna debatten i frågan, och håller med om att en tydlig förskjutning av perspektiv har skett.

Ett ökat illamående, eller minskad välfärd om man så vill, är kopplat till avbrutna studier, till arbetslöshet, till låga inkomster, till psykisk ohälsa, till problem i relationer, till beroendeproblematik, till brottslighet, till en sviktande fysisk hälsa och till förtids- eller sjukpensionering. Alla dessa nämnda är i sin tur kopplade till marginalisering – inte bara för personen själv, utan även för hens barn.

Om vi lyfter blicken från individen och breddar perspektivet, kan vi koppla illamåendet och marginaliseringen till ekonomiska konsekvenser. En marginaliserad ungdom kostar samhället cirka en miljon euro under sin livstid (uppskattningarna varierar). Beroende på hur snävt eller brett man väljer att definiera termen marginaliserad, varierar också det uppskattade antalet marginaliserade, men många landar på en siffra mellan 50 000 och 70 000 personer. Snabb matematik ger vid handen att det här resulterar i en kostnad på 50–70 miljarder euro – staten Finlands årliga budget i runda slängar.

Om inte siffrorna ovan är incitament nog att ta tag i ungas ökade illamående vet vi inte vad som skulle vara det. Även om en enskild individs upplevelse av illamående och marginalisering aldrig kan mätas i euro gör siffrorna det hela mer konkret. Nästa gång vi talar om ungas illamående kan vi försöka minnas att det inte bara handlar om "en tonåring som har lite ångest på grund av coronarestriktionerna", utan ett problem som hotar välfärden för en hel generation – i värsta fall även välfärden för generationen efter dem.

Sandra Högström, sjukskötare, Svenska kvinnoförbundet, Vasa, Anna Högström, psykolog, Svenska kvinnoförbundet, Helsingfors

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning