Unga kvinnor berättar om män som stirrar, tar bilder och skickar meddelanden

– Man blir förbannad över att straffen inte är tillräckligt hårda. Förstår ni att det här förstör offrets liv? Tänk att en person kan släppas ur fängelset efter sex månader, säger Josephine Hellbom (mitten). Till vänster Rebecca Granskog och till höger Rafaela von Frenckell. Bild: Cata Portin

Den senaste tidens misstänkta sexualbrott mot minderåriga i Uleåborg har skakat hela Finland. En grupp unga kvinnor i Grankulla tycker inte om den främlingsfientliga ton diskussionen tagit och vill påpeka att obehagliga meddelanden är något som de tvingats stå ut med under hela tonårstiden.

Rafaela von Frenckell, Iia Reiju, Felicia Sahi, Hedwig Wikström, Rebecca Granskog och Josephine Hellbom i Gymnasiet Grankulla Samskola tänker tillbaka på de meddelanden de började få som 13-åringar. De kom via appar som Kik, Snapchat, Whatsapp och Facebook.

De är överens om att många meddelanden inte kändes bra.

– Det kom massor med obehagliga meddelanden från hela världen som var obekväma för en 13-åring att få. Jag svarade aldrig någon, säger von Frenckell, 19 år.

– Man kanske inte reflekterade så mycket. När man har blivit äldre har man förstått att det här inte är okej. Och nu funderar man på det ännu mer efter metoo, säger Hellbom, 18 år.

– Några gånger i veckan kom det något konstigt. När man blockerade vissa personer skapade de en ny profil och så skrev de på nytt och frågade om man ville träffa dem eller om man ville skicka nakenbilder. Det var jätteobehagligt, säger Wikström, 16 år.

Reiju, 19, kommer ihåg när hon och en kompis var på resa utomlands som 13-åringar. Då fick kompisen "dickpics", alltså bilder på mäns könsorgan, på Snapchat.

En av Iina Reijus (mitten) vänner blev påstirrad av en man som sedan närmade sig henne i metron. Han fortsatte stirra. Alla i metrovagnen såg det, men ingen gjorde något. Till vänster Felicia Sahi och till höger Hedwig Wikström. Bild: Cata Portin

– Om det kom meddelanden blev jag lite rädd. Jag kanske inte riktigt fattade vidden av vad det betydde då, säger Sahi, 17.

– Det kunde vara någon tjugoplussare som undrade om man ville ses i en skejtpark. Varför kunde de inte hålla sig till sin egen ålder? undrar Wikström.

Gruppen upplever att de i de tidiga tonåren både blev kontaktade av invandrarmän och av män födda i Finland.

– Det är skrämmande att tänka på att det är normen, att det bara kommer sådana där meddelanden. Och att vi bara struntat i dem, säger Reiju.

Samtidigt finns det ett bekräftelsebehov hos många tjejer i de yngre tonåren.

– Man kanske vill ha lite komplimanger fast man vet att det är fel. Man förstår inte att säga nej i början, säger von Frenckell.

– För mig var det skrämmande men också lite spännande, säger Wikström.

– Jag kan tänka mig att det inte känns så konkret. Det är bara meddelanden, säger Reiju.

Iia Reiju känner sig orolig för flickor som både är i och snart kommer upp i de yngre tonåren.

– Jag har hört en 8-åring säga att hon skickat en bh-bild på sig till en pojkkompis. Redan i den åldern finns tankarna på nakenbilder.

Komplimanger och flirt

Trots att man i dag på Snapchat kan välja att ha en privat profil så finns det många sätt att luras på. Ett är att snoka reda på en persons vänkrets, och sedan skapa en Snapchat-profil med en bekant persons namn. Mottagaren tackar då i god tro ja till att bli vän på Snapchat.

Den här typen av meddelanden kan unga kvinnor få av okända killar eller män. Bild: Cata Portin

På Instagram kan man göra sitt konto privat, men en okänd person kan ändå skicka en meddelandeförfrågan. Det tycker Rebecca Granskog att Instagram borde ändra på för att skydda användarna.

Samtidigt är det normalt att tonåringar flirtar med varandra på sociala medier. Det har hänt att man träffar sin flick- eller pojkvän via appar som Instagram. Men här kan studerandena från Grankulla märka en viss kulturskillnad. Unga killar med utländsk bakgrund går väldigt ofta rakt på sak och ger komplimanger för utseende eller blont hår.

– Om en person med finländsk bakgrund skriver och jag säger att jag inte är intresserad har de oftast lämnat mig i fred. Utlänningar har ofta flera gånger försökt lägga till mig och skrivit fast jag sagt att jag inte är intresserad, säger Hedwig Wikström.

– Kanske det också visar på att det finns en jämställdhetstanke i Finland och att man respekterar ett nej, säger Josephine Hellbom.

– Men klart det också finns finländare som är hemska och inte tycker så här, säger Rafaela von Frenckell.

"Ring mamma, ring någon"

Iia Reiju säger att hon aldrig blivit rädd för meddelanden hon fått, men att rädslan finns då hon går ut på stan på kvällen.

– Jag springer alltid hem från tåget. Om någon tittar på mig eller kommer fram och talar känner jag mig extremt paranoid. Eller om det varit någon som talat med mig på gymmet och vill lägga till mig på Snapchat så säger jag nej.

– Om jag sitter längst in i tåget på säten mittemot varandra så känns det oroväckande om det sätter sig fyra män runt mig. Jag tänker då "ring mamma, ring någon". Det är hemskt att man tänker tanken, för det är samtidigt någons bror eller någons pappa.

Helsingfors centrum på natten känns inte tryggt, och inte heller män som visslar, stirrar eller tar bilder av unga kvinnor.

– Jag var sju år när jag första gången hörde vad en våldtäkt är. Då gjorde jag upp en plan i mitt huvud vad jag skulle göra i en sådan situation, säger von Frenckell.

De andra hummar igenkännande. Alla har de hört om eller upplevt obehagliga situationer också i verkliga livet och vet hur det känns att titta efter sig då de går hem på kvällen. Men de poängterar att de här känslorna av rädsla inte uppkommit nyligen, utan att de burit på dem länge.

Trädgårdsstaden har kvar sin charm

På 1950-talet gjorde den moderna trädgårdsstaden Hagalund finländsk stadsplanering världsberömd. I dag är det både gammalt och nytt boende som får bostadsköpare att vända sina blickar hitåt. 3.9.2019 - 09.17

Mer läsning