Ung och dum? Bra!

Vi borde inte säga åt ungdomen att de skall tänka utanför boxen utan snarare uppmana dem att göra sina egna misstag, utforska sin egen inkompetens.

Vad lär vi våra unga om skapande i dag? Frågar vi Sean (den primäre författaren till denna kolumn) är det ofta floskler om entreprenörskap, om att vara kreativ, om att "tänka utanför boxen" och realisera sin inre innovativitet. Det är vad han lär sig i en av Europas främsta handelshögskolor, det är vad han får höra vid varierande konferenser. Det är vad han måhända skulle stöta på om han lyssnade när hans far (den andra författaren till denna kolumn) står på ännu en scen och talar. Lätt att känna igen, och på sitt sätt sött, men även om han är ung kan han känna igen bullshit när han hör det. För vad betyder det egentligen, att tänka utanför boxen?

Utmaningen med floskler av denna typ är självfallet att om alla strävar efter att tänka utanför boxen närmar vi oss ganska likadana resultat. Enkla lösningar leder till enkelt tänkande, och när råd blir reklamslogans så är vi skrämmande nära utanförskap som mode, formaliserade sätt att vara annorlunda. Inte bara är detta enformigt, det är skadligt. Om vi förhåller oss till kreativitet på samma sätt som de före oss kommer vi inte komma någon vart, om vi skanderar slagord om boxar förstärker vi egentligen bara en annan box. För de medelålders, till vilken den fulare av denna kolumns författare definitivt hör, är denna typ av uppmaningar mest en slags magiskt tänkande, en trollformel som man upprepar för att skapa en tro på en förändring. För de unga, däremot …

Vad är väl farligare för en ung människa än en uppmaning att tänka på sina föräldrars sätt? Vi upprepar floskler som "tänka utanför boxen" utan en tanke på att även dessa är historiskt betingade, utan att inse att de är ett sätt varpå vi skapar ett slags tänkandets tvångströja, genom att reducera ungdomens potential till slagord de medelålders kan känna igen – och gärna upprepar.

Vad är väl farligare för en ung människa än en uppmaning att tänka på sina föräldrars sätt?

Farligast av allt i detta är så det lilla ordet "tänka". Det låter som ett självklart ord, men samtidigt är det ett av de ord som förgiftar våra ungas tänkande (heh!). Vi avkräver våra unga en rationalitet som kan inpassas i hur vi själva är vana att tänka, utan att ta i beaktande hur precis detta kan begränsa och besudla dem. En av författarna till denna text är professor, och därmed specialist i vad som funkat förr. Den andre är okunnig i så gott som allt, men har startat två företag utan att låta sin totala okunnighet hindra det hela. Vem av oss två är egentligen den kreativa?

Vi borde inte säga åt ungdomen att de skall tänka utanför boxen utan snarare uppmana dem att göra sina egna misstag, utforska sin egen inkompetens. Att starta en reklambyrå utan erfarenhet, eller att ge sig in i klädbranschen utan någon som helst erfarenhet av design. Att vara just så dumma som man kan vara när man är ung, och att njuta av den frihet som okunnighet skapar. Att vara ung och dum när man faktiskt är ung och dum, utan förnumstiga medelålders råd om boxar och kreativitet …

Kolumnen är skriven tillsammans med sonen Sean Rehn.

Alf Rehn professor

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33