Undersökning: Symtom är inte rätt sätt mäta luftkvaliteten i skolorna – enkäter kan ge fel renoveringsbeslut

I Finland görs omfattande enkäter om skolornas inomhusluft. En undersökning från Institutet för hälsa och välfärd visar ändå att symtom inte kan användas som bedömning av luftkvaliteten, ens som en första kartläggning. Enligt forskaren Juha Pekkanen behövs regelbundna tekniska undersökningar och underhåll av skolbyggnaderna. Bild: Anni Reenpää/Lehtikuva

Beslut om renovering eller stängning av skolor kan inte baseras på symtom som elever och föräldrar rapporterar. Det menar professor Juha Pekkanen. Enligt honom finns det i Finland en övertro på enkäter om inomhusluften, vilket kan leda till att fel byggnader åtgärdas.

I Finland tillfrågas elever, föräldrar och personal frekvent i olika enkäter om hur de upplever inomhusluften och vilka symtom de får av den.

En undersökning från Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd THL, som publicerades på tisdagen, visar att elever uppger sig ha något mer symtom i skolor som också enligt expertbedömningar har brister, som exempelvis fuktskador. Sambandet är ändå så svagt att professor Juha Pekkanen vid avdelningen för folkhälsovetenskap vid Helsingfors universitet anser att enkäterna inte borde ges så stor tyngd som de får i Finland.

– Jag säger inte att man inte ska fråga hur folk upplever inomhusluften, det är viktigt att brukarna är nöjda med den. Alla vill jobba på en plats eller gå i en skola där inomhusluften är bra. Men att utifrån symtomen som folk uppger slå fast var det finns problem eller hälsorisker och besluta om stängning, det går inte.

Han och de andra forskarna har analyserat enkätsvaren från 12 000 elever i nästan 130 skolbyggnader i Helsingfors och jämfört dem med byggnadernas faktiska skick.

I Finland görs sådana enkäter i väldigt hög grad. Modellen kom en gång från Sverige, där man har börjat frångå dem. Inte heller i andra länder görs de i lika hög grad som hos oss. Det här eftersom förfrågningarna enligt Pekkanen i själva verket kan vara kontraproduktiva.

En stark tro på symtomens koppling till inomhusluften kan öka oron och som en följd av det också symtomen hos en del, visar studier.

Underhåll och undersökningar viktigast

Undersökningen visar enligt Juha Pekkanen att det inte lönar sig att använda enkäter ens som en första kartläggning. Få av de skolor i Helsingfors som bevisligen hade problem hörde till dem där eleverna uppgav mest symtom.

Han betonar att byggnaderna måste underhållas regelbundet, och enligt bestämmelserna undersökas vart tredje år. De här tekniska undersökningarna ska enligt honom vara utgångspunkten för beslutsfattande.

Den starka tilltron till symtomen som mätare på luftkvaliteten gör ändå att det i synnerhet i det politiska beslutsfattandet finns en risk för att enkätresultaten kör över evidensbaserade undersökningar av skicket. Då kan fel byggnader prioriteras, och sådana som borde åtgärdas förbli orenoverade.

Vad säger du till dem som upplever att de har symtom av inomhusluften?

– Om en person har symtom och det finns en misstanke att det beror på inomhusluften måste man ta itu med det, säger Juha Pekkanen.

Han för ändå fram att 90 procent av symtomen som rapporteras är lindriga och övergående. För en procent är symtomen mycket allvarliga. De personerna råder han att besöka läkare för undersökning, och vid behov måste också byggnaden åtgärdas.

Ser man till mängden skolor och offentliga byggnader som renoveras får man lätt uppfattningen att vårt byggnadsbestånd är i dåligt skick. Stämmer inte det?

– Många skolor är byggda på 1950-talet. I kommunerna har det inte funnits pengar att förnya dem och de uppfyller inte dagens strikta krav. Det finns dåliga skolbyggnader men det är väldigt sällan som de är så dåliga att de skulle innebära hälsorisker eller att barn skulle insjukna kroniskt.

Bland eleverna som svarade på enkäten i Helsingfors är besvär i de övre andningsvägarna och vad som kallas allmänna besvär de vanligaste. En femtedel av eleverna i klass tre till sex rapporterar luftvägssymtom. Bara 7 procent kopplar dem ändå till skolan.

I undersökningar av byggnaderna är otillräcklig ventilation (44 procent), konstruktioner med risk för fuktskador (38 procent) och fukt- eller mögelskador (30 procent) vanligast.

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning