UMO undviker uppsägningar – lönerna skärs med över tio procent

Sällsynt. Musikerna i UMO Jazz Orchestra ger i från sig en tiondel för att rädda sina jobb. Arkivbild.Bild: Cata Portin

Flera års förlustbringande verksamhet har lett till att stiftelsen bakom UMO Jazz Orchestra har förbrukat hela sitt kapital. För att spara skärs nu musikernas löner med över tio procent.

Obesatta tjänster, indragna semesterersättningar, sänkt månadslön och sämre upphovsrättsavtal. Det är hårda bud som gäller när UMO Jazz Orchestra tvingas spara för att balansera ekonomin.

– Ekonomin har alltid varit dålig och tiderna kärva, men aldrig har det sett lika dåligt ut som nu, säger trombonisten Mikael Långbacka, en av knappt tjugo musiker som direkt berörs.

I början av året fick musikerna ett brev där styrelsen hotade med samarbetsförhandlingar om sparmålen inte annars uppnåddes. Det ledde till att man nu gemensamt gått in för att sänka lönerna. 13 procent väntas orkestern spara när bland annat arbetstiden förkortas och semesterpenningen dras in enligt det nya kollektivavtalet som den här veckan skall skrivas under.

Ohållbar ekonomi

UMO Jazz Orchestra överfördes 2008 från Helsingfors festspel till den nygrundade UMO-stiftelsen med ett eget kapital på 500 000 euro. 100 000 euro användes till anskaffningar. Stiftelsen har därefter under upprepade år gjort en förslut på omkring 50 000 euro. Den akuta krisen är ett resultat av att man vid det här laget har ätit upp hela sitt kapital.

– Det här är inte resultatet av bara ett års dåligt handlag, utan en ackumulerad förlust. Ledningen har varit medveten om situationen och styrelsen har godkänt förfarandet. Vi uttryckte i fjol vår oro över vd:s handlingar i en skrivelse till styrelsen, men den verkar inte ha lett till något. I normala fall skulle vilken som helst vd som uppvisar dylika siffror ha fått sparken, men vår styrelse verkar inte ha vilja eller kraft till det. Det är beklämmande att den politiskt sammansatta styrelsen inte har en enda sakkunnig, säger orkesterns förtroendeman Mikko Mäkinen.

Knepig personalpolitik

UMO:s vd Eeva Pirkkala förklarar för egen del den dåliga ekonomin med orkesterns försämrade avtal med Yle, det minskade statsstödet och Helsingfors stads begränsade verksamhetsbidrag.

– Med bara 40–50 000 euro mera skulle staden få ett förträffligt storband på stabil grund, säger Pirkkala.

Den stora boven har ändå enligt henne varit Helsingfors stads personalpolitik. Eftersom stiftelsen ägs i sin helhet av staden har man omfattats av stadens allmänna anvisningar, som har förbjudit permitteringar på grund av tillfälliga svängningar i konjunkturen.

– Situationen har varit schizofren, när staden inte har velat skjuta till mera pengar men samtidigt har förbjudit permitteringar. Hur har man då kunnat anpassa ekonomin? frågar Pirkkala.

Unik situation

Att Musikerförbundets medlemmar tillsammans med arbetsgivaren går in för att sänka lönerna med över tio procent är unikt i Finlands historia. Musikerförbundets avtalschef Miika Tarhio motiverar ändå lösningen med att UMO befinner sig i en allvarlig kris där hela existensen är hotad.

Är inte förbundet oroligt för att lönesänkningar sprider sig till andra orkestrar i motsvarande trångmål?

– Givetvis är vi oroliga alltid när resurserna kringskärs. Det normala när man behöver skära i verksamheten är att personalen permitteras, men det var i det här fallet omöjligt. Orkestern och förbundet har tvingats in i en situation där man måste skära i arbetstiden.

Enligt alla parter har lönesänkningarna varit att föredra framför uppsägningar, eftersom man velat hålla storbandssammansättningen intakt.

Tuomas Rantanen (De gröna), ordförande för stadsstyrelsens koncernsektion som övervakar bland annat UMO-stiftelsen, uppger att staden inte kan pumpa in hur mycket pengar som helst i sina dotterbolag.

– Koncernsektionen i sig kan inte skjuta till pengar, utan bara verka utifrån de riktlinjer som fullmäktige har utstakat. Kultur- och biblioteksnämnden kan däremot besluta över hur man fördelar verksamhetsbidragen, men ett tillskott till en aktör är alltid bort från någon annan. Frågan är om UMO:s svårigheter är orsak nog till att skjuta till mera pengar, säger Rantanen.

Fakta

Jazzband i knipa

Den ekonomiska krisen i Finlands enda professionella jazzorkester förklaras delvis av en unik och egendomlig förvaltningsmodell, där stadens verksamhetsbidrag kommer via kultur- och biblioteksnämnden, medan UMO-stiftelsen som ägs i sin helhet av staden är underställd stadsstyrelsens koncernsektion.

Intäkterna uppgick i fjol till 1,73 miljoner euro (Helsingfors stad 820 000 euro, statsstöd 544 000, egna intäkter 304 000 euro). Av utgifterna på 1,78 miljoner utgjorde lönekostnaderna drygt 71 procent (1,27 miljoner).

UMO-musikerna har ett eget kollektivavtal mellan Musikerförbundet och arbetsgivarorganisationen Avainta.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00