Ulla-Lena Lundberg flyttar in i Diktarhemmet

Ulla-Lena Lundberg återvänder till sin mångåriga hemstad Borgå, nu som hedersboende i Diktarhemmet.

Beslutet fattades av en kommitté bestående av representanter från Svenska litteratursällskapet som äger huset och den tidigare ägaren Finlands svenska författareförening.

Ulla-Lena Lundberg bor för tillfället i Mariehamn men bodde dessförinnan i Borgå i närmare fyra decennier.

– Jag gjorde en felbedömning när jag flyttade till Åland, säger hon glatt när jag frågar varför hon nu vill tillbaka till Borgå som hon lämnade för fyra år sedan.

– Jag var då nypensionerad och föreställde mig en lugn ålderdom på Åland. Det visade sig att jag inte var gammal nog, utan fortfarande hade en massa åtaganden på fastlandet och alla resor dit i alla slags väder har blivit väldigt betungande. Under alla de år jag hade ett hem i Borgå och bodde där när jag inte bodde utomlands, trivdes jag väldigt bra. Gabriel Garcia Marquez har skrivit att man inte är hemma på en ort där man inte har en död under jorden, men jag har uråldriga släktrötter också i Borgå och därmed mina döda på Näsebacken.

En vagt uttalad förväntan på representation och gästfrihet har hört samman med förmånen att bo i Diktarhemmet.

– De är en väldig lyx att ha utrymmen för representation samtidigt som man kan ha sin ganska röriga författartillvaro i fred i övre våningen. Jag räknar med att ta emot besök och ordna bjudningar, självklart. Men som jag påpekat för litteratursällskapet så måste man också utgå från att en arbetande författare tillför kulturlivet något genom att skriva! Det gäller att hitta en balans mellan utåtriktade perioder och de perioder då man går in i författarskapets isolering, ett slags stillsam depression som är väldigt kreativ. Man är en helt annan människa än när man är utåtriktad.

Viktiga föregångare Vilka av dina föregångare i Diktarhemmet har betytt särskilt mycket för dig?

– För det första Jarl Hemmer, som hamnade i skarven mellan en äldre diktsyn och modernismen. Jag var 12 år gammal då jag hittade hans roman En man och hans samvete i min farfars bokhylla, och det blev en revolutionerande upplevelse, både litterärt och innehållsmässigt. Den fick mig att ställa egna frågor om inbördeskriget, om min morfars och farfars erfarenheter och inte minst gav den en inblick i de förfärliga händelserna efter kriget.

– Några år senare läst jag Christer Kihlmans småstadsskildring Se upp salige! vars insikter i samtiden var alldeles epokgörande. Jag har alltså fått verkligt grundläggande litterära upplevelser av två av mina föregångare i Diktarhemmet och känner mig mycket hedrad av att få efterträda dem i huset. Naturligtvis har jag också läst Rabbe Enckell och älskar Lars Huldéns dikter – vem älskar inte dem!

Djup och bredd

Ulla-Lena Lundberg föddes 1947 på Kökar. Hon debuterade som 15-åring med diktsamlingen Utgångspunkt och har skrivit romaner, rese- och faktaböcker om bland annat Sibirien och Afrika samt hörspel. Hon har bland annat tilldelats Runebergspriset 1998 för romanen Regn, Karl Emil Tollanders pris 2011 och Finlandiapriset 2012 för romanen Is. Hennes senaste bok är Hertiginnan och kaptenskan. Herzogin Cecilie och hennes krets (tillsammans med Pamela eriksson).

– Ulla-Lena Lundberg skapar litteratur med stort djup som samtidigt berör en bred läsarskara. Vi är väldigt glada över att just hon flyttar in i hedersbostaden Diktarhemmet, säger Svenska litteratursällskapets ordförande, professor Henrik Meinander.

Kommittén för Diktarhemmet fick in ett 30-tal ansökningarna av vilka ungefär hälften fyllde kriterierna (finlandssvenskt författarskap av betydande dignitet).

Diktarhemmet i Borgå skänktes 1921 av Holger och Mathilda Schildt till FSF för att användas som ett svenskt författarhem. De som bott där är Hjalmar Procopé 1923–1927, Bertel Gripenberg 1928–1932, Jarl Hemmer 1933–1944, Rolf Lagerborg 1945–1959, Rabbe Enckell 1959–1973, Lars Huldén 1973–1993 och Christer Kihlman 1993–2017. Finlands svenska författareförening överlät 2001 Diktarhemmet till Svenska litteratursällskapet.

Mera om Diktarhemmet:

https://www.hbl.fi/artikel/idyll-pinorum-hedersbostad/

Plast- och luktfria målfärger av förnyelsebara naturoljor

För fempersonersfamiljen i Malax var valet av Uulas färger enkelt. Inhemska, naturenliga, luktfria, utsläppsfria samt utmärkt service och personal är det som ligger överst. Att färgerna är enkla att stryka på och färgvärlden varm, vacker och harmonisk bidrar till helheten. 4.12.2018 - 09.08