Tyskland kan bana väg för EU-åtgärder mot fusknyheter

Lukrativt fusk. En del fusknyheter har spårats till Makedonien och den lilla staden Veles, där tonåringar tjänar stora inkomster på att fabricera och sprida dem. Över hundra sajter som var kopplade till det amerikanska presidentvalet har spårats hit.Bild: EPA/GEORGI LICOVSKI

Nästa års val i Tyskland har satt åtgärder mot falska nyheter och fuskmedier i rörelse. Sveriges kulturminister öppnar också för att gå lagstiftningsvägen, och EU-profiler för gemensamma europeiska åtgärder mot så kallad hybridpåverkan som kan hota samhällstryggheten.

Både Europaparlamentets avgående talman Martin Schulz och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker går hårt ut mot fenomenet med falska nyheter.

Senast var det Juncker som på juldagen sade till det tyska mediebolaget Funke Mediengruppe att de stora digitala plattformarna som Google och Facebook måste göra sitt för att identifiera och stoppa fusknyheter och digitala robotar som sprider dem.

– Trovärdighet är den viktigaste tillgången även för dem, sade Juncker.

Hans utspel är ändå en fortsättning på den oro som förekommer i Tyskland inför valet nästa år. Det sker i kölvattnet efter CIA-rapporten om att ryska hackare tagit sig in i de amerikanska demokraternas informationssystem, och om hur falska nyheter till stöd för Donald Trump spridits på Facebook före det amerikanska valet. En del fusknyheter har spårats till Makedonien, där tonåringar tjänar stora inkomster på att fabricera och sprida dem.

Vill kräva böter av Facebook

Tysklands justitieminister Heiko Maas har vädjat till landets åklagarväsende att lägga mer energi på att få fast dem som fabricerar nyheter, och sagt att spridning av falsk information inte skyddas av yttrandefriheten.

Enligt Der Spiegel planerar den tyska regeringen dessutom ett lagförslag som kan lägga mer ansvar på sociala nätverk och plattformar.

I det tyska lagförslaget skulle de sociala nätverken och plattformarna vara skyldiga att kontrollera och ta bort påhittade nyheter inom 24 timmar, eller riskera böter på upp till 500 000 euro, enligt Spiegel som citerar socialdemokraternas gruppordförande Thomas Oppermann.

Lagen skulle också göra till exempel Facebook skyldigt att betala ersättning till personer som skadas av fusknyheter, och att öppna en lokal byrå i Tyskland för att administrera klagomål.

Europaparlamentets talman Martin Schulz, som själv är från Tyskland, anser ändå att det krävs både nationella åtgärder och gemensamma åtgärder på EU-nivå.

"Främmande makter" påverkar

Den svenska myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) varnar i SvD för att "främmande makter" har identifierat segment av befolkningen som hämtar sin information från fusksajter och kan utnyttja det.

– Det är en av våra svåraste uppgifter där vi inte har ett vettigt svar just nu. Vi kan konstatera att vissa främmande makter har identifierat dessa områden, säger Mikael Tofvesson vid MSB till Svenska Dagbladet.

Sveriges kulturminister Alice Bah Kuhnke säger till Svenska Dagbladet att hon kan överväga åtgärder via lagstiftning, men att det är en väldigt komplicerad sista åtgärd om inget annat är möjligt.

Hybridpåverkan

Också i Finland har falska nyheter diskuterats som en del av så kallad hybridpåverkan inom säkerhetspolitiken. Utrikesminister Timo Soini (Sannf) klassade till exempel overifierade nyheter på sajten MV-lehti som hybridpåverkan och fördömde fuskmedier i ett uttalande före jul.

– Man kan vara oense om saker och ideologier men fakta är fakta. Syftet med hybridpåverkan är att hetsa människor mot varandra och undergräva förtroendet, sade Soini och hänvisade bland annat till spridandet av falska rykten efter dödsskjutningarna i Imatra.

– Om någon vet hur den ska använda desinformation av det här slaget är skadan mycket snabbt skedd, och den flerfaldigas.

Det tyska lagförslaget bereds efter att Facebook i höstas nöjde sig med att meddela att bolaget planerar åtgärder som innebär att användarna kan anmäla länkar som fusknyheter. Tyska regeringspolitiker anser att det inte räcker och har skyndat på åtgärder inför landets parlamentsval.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg meddelade i november att bolaget "arbetar på det", men påpekade att det inte heller är enkelt att utveckla ett system som inte gör Facebook till en bedömare av nyheter, framför allt inte då det gäller sådant som kan betraktas som opinion.

– Vi vill inte vara sanningsdomare själva, utan i stället lita på bedömningen inom vårt nätverk av användare samt på utomstående, trovärdiga sakkunniga, skrev Zuckerberg i ett Facebookinlägg och hänvisade bland annat till erkända faktagranskningsinstitut.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00