Tyskar och finländare liknar varandra

VEM: Mats Lindberg, 49. VAR: bor i Tyskland och pendlar till jobbet på Europarådet i Strasbourg.

Åbobördige Mats Lindbergs väg gick via flera länder innan han slutligen 2010 slog sig ner i Tyskland, alldeles på gränsen till Frankrike, tillsammans med hustrun Joanna och nu sexårige sonen Tobias.

På den andra sidan, i Strasbourg, ligger också Europarådets huvudkvarter där han jobbar. Arbetsvägen från Kehl till Strasbourg är kort: bara en kvart med bil.

Tyskland betecknar han som ett bra land att bo i. Dels är det billigare, dels är systemet på många sätt likt Finland.

– Det finns ett grundläggande förtroende där folk litar på institutioner och där de är inställda på att följa bestämmelserna. Saker fungerar bra i Tyskland.

Det kan han också säga med en hel del perspektiv. I bakfickan har han en examen i statskunskap och folkrätt från Åbo Akademi. Då – i början av 90-talet – var arbetsläget i Finland svagt och det var en orsak till att han begav sig till College of Brügge, för att studera vidare.

Han återvände ett kort varv till Finland för att arbeta vid Undervisningsministeriet. Men det internationella arbetslivet lockade och så åkte han tillbaka till Bryssel, för att efter praktik i EU-kommissionen så småningom börja arbeta för dåvarande Europaparlamentarikern Astrid Thors (SFP).

I korridorerna, som under plenarsessioner i Strasbourg på den tiden delades av parlamentet och Europarådet, uppenbarade sig också möjligheten att åka till Kosovo i slutet av 90-talet. Av det blev slutligen intet.

Däremot flyttade han till ett på den tiden ganska kaotiskt Albanien och bodde där i två år. Uppdraget inleddes med att för Europarådet delta i registreringen av flyktingar från Kosovo, och fortsatte sedan med andra uppgifter efter att flyktingarna åkt hem.

– Av hela mitt arbetsliv var åren i Albanien kanske de som gjort mest intryck. På den tiden skilde sig situationen väldigt från andra länder inom Europa. De hade genomlevt några svåra år och Albanien var ett fattigt land. Det dagliga livet kunde vara ganska primitivt, men samtidigt tyckte jag om att bo där. Stämningen var bra.

Senare kom karriären inom Europarådet också att leda honom till Azerbajdzjan i sydöstra Kaukasien.

– Här bodde jag 2004–2006 och kände mig som representant för det internationella samfundet i bästa fall tolererad. Det var väldigt annorlunda jämfört med Albanien, där man hade en genuin förståelse för att vi försökte bistå att stabilisera samhället.

Efter ännu ett sjok i Strasbourg tog han tjänstledigt för att jobba för Organisationen för säkerhet och samarbete i Polens huvudstad Warszawa. Det hann gå tre år innan han för sju år sedan slutligen landade på gränsen till Frankrike, i den lilla orten Kehl.

– Ortsborna kanske beundrar Sverige ännu mer, men Finland kommer på god andra plats. Vi anses vara pålitliga och välorganiserade. Man kan ju göra sig lustig över en del tyska karaktärsdrag, men som finländare känner jag mig mycket närmare tyskar än exempelvis fransmän. Jag förstår hur tyskarna tänker och upplever att allting fungerar på alldaglig basis.

Samtidigt betecknar han det som en lyx att bo precis på gränsen mellan de här två länderna.

– Vill jag fixa min bil så gör jag det i Tyskland. Vill jag äta en riktigt god middag eller uppleva bra kultur så åker jag sannolikt över till Frankrike.

Trots att Mats Lindberg redan bott borta från Finland i många år, så känner han starka band till sitt födelseland.

– Jag har aldrig missat en sommarsemester i Finland utan tillbringar alltid tid på stugan i Houtskär. Då jag pensionerar mig så hoppas jag att jag kan bo halva året i Finland. Jag följer Finland väldigt tätt och läser nyheterna varje dag, så jag känner inte att mitt perspektiv blivit annorlunda bara för att jag inte bor där.

Det som kanske framstår som mest konkret är de enorma skillnaderna i prisnivåer.

– Tyskland är otroligt mycket billigare. Mat- och bilpriser ligger exempelvis på en helt annan nivå och det märker jag under sommarsemestern. I skärgården kan priserna på olika produkter vara chockerande höga.

På det hela taget tycker han ändå att utvecklingen i Finland varit positiv, jämfört med den ekonomiska depression som han flyttade ifrån i början av 90-talet.

– Sedan kan man ju ha personliga åsikter om regeringar som kommer och går, men på det hela taget är jag väldigt stolt över mitt ursprung. Debattklimatet just nu är ganska negativt, men det ser inte så annorlunda ut då man jämför med andra europeiska länder. Flyktingsituationen präglar politiken i de flesta länder, på ett helt annat sätt än för 10-15 år sedan.

Och det är ingen lätt fråga att diskutera, medger han.

– Jag tycker att Europa och Finland ska ta emot flyktingar, men vi kan inte förneka att det uppstår problem på olika nivåer.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00