Tycker de om oss?

Bild: Wilfred Hildonen

Finskspråkigas attityder till svenskan i Finland har ett samband med deras egna språkkunskaper och kontakter med finlandssvenskar. Det gör oss alla till ambassadörer.

Tankesmedjan e2 har i samarbete med Magma och med finansiering av Svenska folkskolans vänner låtit pejla de finskspråkigas attityder till svenska språket och oss som har svenska som modersmål i Finland.

Det har gjorts liknande attitydmätningar också tidigare och sedan den senaste mätningen kan inga stora skillnader noteras. Samplet är stort och mätningsresultatet bör vara rätt representativt.

Det oroväckande är att det i ett längre tidsperspektiv har skett en försämring då det gäller frågan om hur väsentlig del svenskan som språk och kultur är för Finland. En klar majoritet – över 60 procent – tycker fortfarande att Finlands tvåspråkighet är viktig och att det vore synd om svenskan och den svenska kulturen försvann från Finland. Men bland dem som är under 30 år är det bara drygt hälften som tycker så.

När det gäller konkreta frågor är stödet för svenskan ändå mindre. Snäppet över hälften, 52 procent, tycker att alla inte ska behöva lära sig svenska, medan 46 procent tycker att alla borde studera svenska i Finland.

Hoppingivande och intressant är att personer som har kontakt med finlandssvenskar och som själva kan svenska har en större förståelse för svenskans ställning och värnar om den. Det är ganska självklart, men visar också på hur attityderna kan påverkas. De som inte har någon närkontakt med svenskan och svenskspråkiga är alltså mer negativt inställda.

Ännu mer påverkas människor av hur de själva bedömer sina kunskaper i svenska. De som bedömde att de kan svenska mycket dåligt var också mera negativt inställda. Ju bättre man anser att ens svenskkunskaper är desto mer positivt inställd till språket och dem som talar det är man.

Mer kontakter och bättre svenskkunskaper är alltså vägen till en större förståelse för svenskan inom majoritetsbefolkningen.

Då återstår bara frågan hur kontakterna kan bli bättre. Delvis handlar det om våra egna attityder. Är vi öppna för kontakter med finskspråkiga och bjuder vi in dem? Eller isolerar vi oss och vill vara för oss själva? Bland de finskspråkiga tycker hela 47 procent att vi finlandssvenskar isolerar oss.

Vi är så få och bor så koncentrerat att det givetvis är svårt för oss finlandssvenskar att vara i kontakt med dem som bor i norra och östra Finland.

Men vi måste ändå inse att vi i de flesta sammanhang faktiskt fungerar som ambassadörer för det svenska i Finland. Det kan framstå som en betungande uppgift – men så fungerar det för alla minoriteter. När en uppför sig dåligt eller avvisande betraktas det som representativt för hela gruppen. Förhoppningsvis fungerar det också tvärtom.

En så stor del som 69 procent av de finskspråkiga skulle vilja kunna svenska bättre och 42 procent skulle vilja ha mer kontakt med oss svenskspråkiga. Det måste vi ta vara på.

Det bästa är att ge barn en bättre chans att komma i kontakt med svenskan tidigare. Språkbad i dagvården och grundskolan är populärt på de orter där det förekommer. Det borde finnas mer språkbad, och det är kommunernas ansvar. På finskt håll finns också ett stort intresse för tvåspråkiga skolor. Det är dags för ett välplanerat pilotförsök i en form som inte drabbar de svenska strukturerna.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Pippi skuttar omkring på Finns sommarteater

Pippi Långstrump, Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump, är en av Astrid Lindgrens mest kända och populära figurer. Sommaren 2019 skuttar hon omkring på Finns sommarteaters (tidigare Glims sommarteater 1973-2005) scen i Esbo till Georg Riedels välkända musik. Senast spelades Pippi på Finns år 2006 och det var alla tiders publiksuccé på sommarteatern med nästan 6000 åskådare! Då spelades huvudrollen av Josefin Silén, som sedan dess utbildat sig till musikalartist i Sverige och i höst spelar Esmeralda i Ringaren i Notre Dame på Tampereen Teatteri. 29.3.2019 - 07.54