Tvåspråkiga elever i finsk skola är en försummad grupp

Bild: Wilfred Hildonen

Vi har också svårt att förstå att man i de finlandssvenska kretsarna inte har tagit vara på den svensktalande grupp som de tvåspråkiga eleverna i den finska skolan utgör

Barn som växer upp med svenska och finska som hemspråk utgör språkligt sett en dubbel resurs i vårt land. Det är möjligt för dem att bli fullständigt tvåspråkiga om vardera föräldern talar sitt modersmål med dem. Officiellt måste barnen visserligen registreras som antingen svensk- eller finskspråkiga och föräldrarna måste välja deras skolspråk, men skolorna har i dag en möjlighet att erbjuda dem modersmålsinriktad undervisning i båda språken.

I svenska skolor har man i trettio år kunnat läsa modersmålsinriktad finska enligt den så kallade mofi-läroplanen. På liknande sätt finns det för finska skolor en läroplan för modersmålsinriktad svenska, äidinkielenomainen ruotsi eller äiru. Avsikten är att eleverna genom att välja de här kurserna ska kunna bli tvåspråkiga i både tal och skrift.

Det är kommunerna som avgör i vilken utsträckning de tvåspråkiga eleverna erbjuds den alternativa undervisningen i finska och svenska. I svenska skolor har mofi slagit igenom och är i allmänt bruk. I finska skolor har läroplanen äiru tydligen använts i mycket liten utsträckning trots att den funnits som ett alternativ sedan 2004.

Man kan fråga sig vad som ligger bakom avsaknaden av den modersmålsinriktade svenskan i de finska skolorna? Givetvis finns det praktiska orsaker såsom resursbrist i fråga on pengar och behöriga lärare. Andelen tvåspråkiga elever är troligen rätt liten och eleverna tvåspråkiga i större eller mindre utsträckning vilket kan vara en utmaning för läraren. Men saknas det också ett intresse för äiru?

Att den modersmålsinriktade svenskan uppmärksammats av politiker framgår av Nationalspråksstrategin (2012) där man eftersträvar en livskraftig tvåspråkighet i vårt land och lyfter fram äiru som en punkt bland åtgärderna för att stärka svenskan i de finska skolorna. Undervisnings- och kulturministeriet åläggs att utreda frågan.

Likaså kan man i SFP:s program läsa att "behovet av och möjligheterna för en modersmålsinriktad undervisning i svenska i de finska skolorna borde kartläggas". Enligt uppgift har SFP inte gjort någon utredning utan hänvisar till Utbildningsstyrelsen.

Utbildningsstyrelsen publicerade i våras en omfattande rapport om mofi i de svenska skolorna, men uppgifter om var läroplanen äiru tillämpats eller hur den har tagits emot saknas helt. Helsingfors stad meddelar att man följer äiru i en skola.

Vi anser att de tvåspråkiga eleverna är en försummad grupp i de finska skolorna. I stället för att läsa svenska tillsammans med elever som påbörjar sina studier utan några som helst förkunskaper borde de här eleverna få bygga vidare på den svenska som de lärt sig i sitt hem. Ofta är det frågan om att lära sig skriva och läsa svenska texter. Vid sidan av rent språkliga kunskaper borde eleverna få stifta bekantskap med den svenskspråkiga kulturen, besöka svenska rum och träffa svenskspråkiga ungdomar i samma ålder. Helst ska de undervisas av en lärare med svenska som modersmål vilket kunde innebära ett samarbete mellan finsk- och svenskspråkiga skolor. Då kunde också mofi-eleverna få en lärare med finska som modersmål vilket sällan är fallet i dag.

Det förvånar oss att frågan om den modersmålsinriktade svenskan inte har fått mera synlighet. Känner föräldrarna till att det finns en alternativ läroplan för deras barn? Eller kan det vara fråga om bristande intresse för äiru?

Vi har också svårt att förstå att man i de finlandssvenska kretsarna inte har tagit vara på den svensktalande grupp som de tvåspråkiga eleverna i den finska skolan utgör. Enligt vår uppfattning förtjänar de här eleverna att en grundlig genomgång görs där kännedomen om den modersmålsinriktade svenskan, undervisningens form och innehåll samt förekomsten av äiru i de finska skolorna kartläggs. Vi kan föreställa oss att det finns forskare vid våra universitet som kan ställa upp som ledare för ett projekt av det här slaget. Samtidigt har de finlandssvenska fonderna, till exempel Svenska kulturfonden, ett ypperligt tillfälle att ge understöd åt ett projekt som kan bidra till att de tvåspråkiga eleverna i den finska skolan får en mångsidig modersmålsliknande undervisning i svenska.

Mirja Saari, professor (svenska), Marketta Sundman, professor (svenska), Auli Hakulinen, professor (finska)

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning